Till innehåll på sidan

Befolkningsstatistik första halvåret 2022

Lägsta antalet födda sedan 2006

Statistiknyhet från SCB 2022-08-18 8.00

Under första halvåret 2022 föddes 54 560 barn vilket var det lägsta antalet födda sedan 2006. Jämfört med första halvåret 2021 minskade antalet födda med 6,7 procent. Även utvandringen minskade jämfört med första halvåret 2021. Däremot ökade antalet döda och invandringar.

Under första halvåret 2022 ökade Sveriges folkmängd med 0,3 procent eller 35 533 personer. Det var en större folkökning än under pandemiåren 2020 och 2021 men lägre än åren 2013–2019. Den 30 juni 2022 uppgick Sveriges folkmängd till 10 487 859 personer, vilket var en ökning med 78 611 personer sedan den 30 juni 2021.

Folkökning första halvåret 2010–2022

Diagram: Folkökning första halvåret 2000–2022

Antalet födda det lägsta sedan 2006

Under första halvåret 2022 avled 47 196 personer vilket var en liten ökning, 0,9 procent eller 411 personer, jämfört med samma period 2021. Jämfört med 2020 dog drygt 4 000 personer färre under 2022.

Antalet födda under första halvåret har de senaste åren varierat mellan 56 000 och 60 000 med undantag för 2016 då 60 405 barn föddes. Under 2022 föddes 54 560 barn vilket är en minskning med 6,7 procent eller 3 906 barn jämfört samma period 2021. Minskningen var som störst i april, med drygt 1 000 barn färre födda, men även under övriga fem månader föddes färre än året före.

Födda och döda under första halvåret 2000–2022

dIAGRAM: Födda och döda under första halvåret 2000–2022. Antal personer

Till följd av fler dödsfall och färre födda minskade födelseöverskottet från 11 681 personer första halvåret 2021 till 7 364 personer första halvåret 2022. Främst på grund av ett högt antal döda var födelseöverskottet under första halvåret 2020 lägre än 2022, men innan dess behöver vi gå tillbaka till 2005 för att hitta ett lägre födelseöverskott.

Invandringen ökar återigen

I samband med coronapandemin 2020 minskade invandringen kraftigt och den minskningen fortsatte under första halvåret 2021 även om invandringen under hela 2021 ökade något jämfört med 2020. Ökningen som blev synlig under andra halvåret 2021 har fortsatt under 2022. Under årets första sex månader har 42 141 personer invandrat till Sverige vilket är en ökning med 28 procent eller 9 241 personer jämfört med första halvåret 2021. Även om invandringen ökade under första halvåret 2022 var den lägre än åren 2006–2019.

Den största gruppen invandrare var personer födda i Sverige, 4 481 personer, följt av personer födda i Indien, Polen och Syrien. Av de 20 största invandrargrupperna var det bara invandringar av personer födda i Sverige och Irak som minskade jämfört med första halvåret 2021. Invandringar av personer födda i Indien ökade mest jämfört med 2021, 1 657 personer eller 87 procent. Totalt invandrade 3 561 personer födda i Indien.

Utvandringen är betydligt lägre än invandringen. Under första halvåret 2022 utvandrade 21 400 personer vilket var en minskning med 7,3 procent eller 1 682 personer jämfört med första halvåret 2021. Den största utvandringsgruppen var personer födda i Sverige. Totalt utvandrade 7 668 personer födda i Sverige, de stod för 36 procent av alla utvandringar. Därefter följde Indien, Finland och Irak med lite drygt 700 utvandringar per födelselandgrupp. Av de 20 största utvandringsgrupperna minskade de flesta jämfört med året innan. Endast utvandrare födda i Syrien, Förenade kungariket, Frankrike, Italien och Brasilien ökade jämfört med samma period året före.

Invandringar och utvandringar under första halvåret 2000–2022

Diagram: : Invandringar och utvandringar under första halvåret 2000–2022.

Till följd av en ökad invandring och minskad utvandring ökade invandringsöverskottet jämfört med första halvåret 2021. Under första halvåret 2022 var invandringsöverskottet 20 741 personer vilket var 10 923 personer fler än året före. Även 2020 hade ett lägre invandringsöverskott än 2022. Åren 2012 till 2019 hade däremot ett högre invandringsöverskott.

Giftermålen är nästan tillbaka på samma nivå som före pandemin

I samband med de restriktioner som infördes för att bekämpa coronapandemin minskade antalet giftermål drastiskt under 2020. Även under första halvåret 2021 var antalet giftermål få. Under första halvåret 2022 börjar man dock se en återhämtning. Totalt har 19 587 giftermål registrerats. Det är 38 procent eller 5 393 giftermål fler jämfört med samma period året före. Antalet giftermål är dock fortfarande färre än under första halvåret åren 2010–2019.

Antalet skilsmässor påverkades inte lika tydligt av coronapandemin som giftermålen. Under 2020 ökade skilsmässorna något jämfört med åren före medan antalet skilsmässor minskade under 2021. Under första halvåret 2022 fortsatte antalet skilsmässor att minska och landade på 10 636. Jämfört med 2021 är det en minskning med 12 procent eller 1 445 skilsmässor. Antalet skilsmässor under första halvåret 2022 var färre än åren 2010–2021.

Giftermål och skilsmässor under första halvåret 2010–2022

Diagram: Giftermål och skilsmässor under första halvåret 2010–2022

Folkökning i två av tre kommuner

I 17 av Sveriges 21 län har folkmängden ökat sedan årsskiftet. Störst folkökning i både absoluta och relativa tal hade Stockholms län med en ökning på 13 848 personer eller 0,57 procent. I fyra län minskade folkmängden under första halvåret 2022. Störst minskning hade Norrbottens län, 314 personer. I förhållande till folkmängden minskade Gotlands län mest, -0,15 procent eller 90 personer. Övriga län som hade minskad folkmängd var Blekinge och Västernorrland.

I de flesta län finns det både kommuner med en ökande folkmängd och kommuner med en minskande folkmängd. Undantaget är Gotland, som bara består av en kommun. Totalt ökade folkmängden under första halvåret 2022 i 190 av Sveriges 290 kommuner. I 98 kommuner minskade folkmängden och i två kommuner, Emmaboda och Munkfors, var folkmängden oförändrad.

Mest ökade folkmängden i Göteborg, 3 509 personer. Den 30 juni var 591 058 personer folkbokförda i Göteborg. I förhållande till folkmängden var ökningen störst i Habo i Jönköpings län, 2,1 procent eller 270 personer. Mest minskade folkmängden i Linköping, med 494 personer, följt av två andra universitetskommuner, Lund och Umeå. I förhållande till folkmängden var minskningen störst i Överkalix i Norrbottens län, -1,8 procent eller 58 personer.

Folkökning/-minskning under första halvåret 2022 samt kommuner med störst relativ ökning och minskning per län
Län Folkökning/-minskning Störst folkökning Störst folkminskning
  Procent Antal personer Kommun Procent Antal personer Kommun Procent Antal personer
Blekinge län ‑0,03 ‑48 Olofström 0,23 31 Karlskrona ‑0,18 ‑120
Dalarnas län 0,11 328 Smedjebacken 0,74 81 Malung -Sälen ‑0,30 ‑31
Gotlands län ‑0,15 ‑90 . . . Gotland ‑0,15 ‑90
Gävleborgs län 0,04 107 Ockelbo 0,19 11 Hofors ‑0,38 ‑36
Hallands län 0,48 1 647 Varberg 1,06 707 Hylte ‑0,57 ‑60
Jämtlands län 0,05 66 Krokom 0,67 103 Åre ‑0,53 ‑65
Jönköpings län 0,36 1 307 Habo 2,11 270 Gnosjö ‑0,19 ‑18
Kalmar län 0,17 429 Mörbylånga 0,97 153 Torsås ‑0,56 ‑40
Kronobergs län 0,08 164 Tingsryd 0,48 59 Markaryd ‑0,86 ‑89
Norrbottens län ‑0,13 ‑314 Kiruna 0,29 66 Överkalix ‑1,78 ‑58
Skåne län 0,42 5 840 Höganäs 1,43 395 Östra Göinge ‑1,33 ‑199
Stockholms län 0,57 13 848 Upplands Väsby 1,74 831 Vaxholm ‑0,12 ‑14
Södermanlands län 0,33 999 Trosa 0,99 145 Flen ‑0,53 ‑86
Uppsala län 0,48 1 880 Håbo 1,28 286 Tierp ‑0,29 ‑63
Värmlands län 0,05 147 Grums 0,36 33 Säffle ‑0,64 ‑98
Västerbottens län 0,06 162 Skellefteå 0,81 591 Storuman ‑1,29 ‑75
Västernorrlands län ‑0,04 ‑89 Örnsköldsvik 0,06 32 Ånge ‑0,41 ‑38
Västmanlands län 0,37 1 038 Skinnskatteberg 1,21 53 Norberg ‑1,02 ‑58
Västra Götalands län 0,41 7 213 Härryda 1,16 451 Bengtsfors ‑1,02 ‑96
Örebro län 0,13 395 Lekeberg 1,28 110 Hällefors ‑1,12 ‑77
Östergötlands län 0,11 504 Söderköping 1,12 164 Valdemarsvik ‑0,37 ‑28
Totalt 0,34 35 533 Habo 2,11 270 Överkalix ‑1,78 ‑58

Under februari 2022 nådde Mölndals kommun 70 000 invånare.

Definitioner och förklaringar

Statistiken baseras på preliminär statistik över folkmängd och befolkningsförändringar. Statistiken kan komma att förändras något vartefter sena aviseringar inkommer. I denna statistiknyhet görs jämförelser mot motsvarande preliminära statistik för tidigare år. Undantaget är statistik för åren 2000 – 2009 i två av diagrammen som baseras på slutliga observationsregister.

Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden den 31 december 2021 och den 30 juni 2022.

Födelseöverskottet/Födelsenetto definieras som antalet födda minus antalet döda.

Flyttningsöverskott/Flyttningsnetto är samtliga inflyttningar minus samtliga utflyttningar.

Invandringsöverskott/invandringsnetto definieras som antalet invandrade från utlandet minus antalet utvandrade till utlandet. För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare) och folkbokför sig i landet.

Justeringsposten är skillnaden mellan folkökningen och summan av födelseöverskott och flyttningsöverskott. Den består av händelser (födslar, dödsfall, flyttningar) som skett före 2022, men som rapporterats under året. Dessa påverkar folkmängden per den 30 juni 2022 men redovisas inte som händelser under året. Under första halvåret 2022 var justeringsposten 7 428 personer, vilket var något lägre jämfört med 2021 då den var 8 454 personer. Orsaken till den höga justeringsposten är främst invandringar under fjärde kvartalet 2021 som inrapporterats till SCB efter den 1 februari 2022. Justeringsposten för både 2021 och 2022 är betydligt större än tidigare år.

Giftermål/skilsmässor baseras på antalet folkbokförda par som under perioden registrerats som gifta eller skilda. Statistiken inkluderar par där minst en i paret var folkbokförd när civilståndsändringen registrerades.

Förenade kungariket avser Storbritannien och Nordirland. Sedan 2020 använder befolkningsstatistiken på SCB det nya kortnamnet.

Publikation

Nästa publiceringstillfälle

Statistik om folkmängden den 31 juli 2022 publiceras på SCB:s webbplats den 8 september klockan 08.00.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Befolkningssektionen

E-post
befolkning@scb.se

Förfrågningar

Tomas Johansson

Telefon
010-479 64 26
E-post
tomas.johansson@scb.se

Rasmus Andersson

Telefon
010-479 66 55
E-post
rasmus.andersson@scb.se