Ökning av antalet utvandringar

Under första halvåret 2024 registrerades 44 100 personer som utvandrade, vilket är nästan en fördubbling av antalet utvandrade jämfört med tidigare år. 

Den ökade utvandringen kan till stor del förklaras av ett administrativt arbete på Skatteverket. Sedan i fjol har Skatteverket arbetat med att förbättra folkbokföringen genom att avregistrera personer som vid granskningar visat sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa i stor utsträckning avregistrerats utan att ett utvandringsland har angetts (i statistiken kallat okänt eller obefintligt utvandringsland).

Det kan även finnas personer som omfattas av Skatteverkets rensningsarbete som registrerats som utvandrade till ett faktiskt land och det finns också personer som har ett okänt utvandringsland som inte omfattats av Skatteverkets kontroller. Omfattningen på detta är inget som kan utläsas från underlaget som ligger till grund för befolkningsstatistiken.

Under första halvåret 2024 avregistrerades 15 400 personer som utvandrade till ett okänt utvandringsland. Det motsvarar 35 procent av utvandringarna under perioden, vilket kan jämföras med första halvåret 2023 där andelen låg på 13 procent.

Även när man räknar antalet utvandrade utan att ta med personer som utvandrat till ett okänt eller obefintligt land är antalet utvandrade högre än tidigare. Under första halvåret 2024 registrerades 28 700 personer som utvandrade till ett faktiskt utvandringsland. Jämfört med första halvåret 2023 är det en ökning med 5 700 personer eller 25 procent.

Den största utvandrargruppen var personer födda i Sverige, följt av personer födda i Indien och Irak. Utvandring av personer födda i Indien ökade mest i antal jämfört med första halvåret 2023. Därefter följer personer födda i Sverige, Kina och Irak. 

Fortsatt minskat barnafödande

Barnafödandet i Sverige har haft en nedåtgående trend under flera år. Den trenden har fortsatt under första halvåret 2024. Under årets sex första månader föddes 50 500 barn vilket var det lägsta antalet födda första halvåret på 21 år. Jämfört med första halvåret 2023 föddes två procent mindre eller 1 000 färre barn.

Under första halvåret 2024 avled 47 000 personer vilket var 230 färre än samma period året före.

Folkökning i åtta av 21 län

I åtta av Sveriges 21 län har folkmängden ökat sedan årsskiftet. Störst folkökning i absoluta tal hade Stockholms län med en ökning på 4 700 personer. Den största relativa folkökningen hade Västerbottens län med en ökning på 0,3 procent. Den största minskningen i absoluta tal hade Östergötlands län med en minskning på 836 personer, medan Kronobergs län hade den största minskningen relativt sett med 0,4 procent.

Folkökning i 109 av 290 kommuner

Under första halvåret 2024 ökade folkmängden i 109 av Sveriges 290 kommuner. I 180 kommuner minskade folkmängden och i en kommun, Hudiksvall, var folkmängden oförändrad. Störst var folkökningen i Malmö kommun som ökade med 1 600 personer. I förhållande till folkmängden var ökningen störst i Skellefteå kommun. Folkmängden i Skellefteå ökade under första halvåret med två procent.

Mest minskade folkmängden i Lunds kommun, med 1 000 personer. Likt flera andra universitetskommuner har Lund normalt en högre inflyttning under andra halvåret, i samband med höstterminens start. I förhållande till folkmängd var minskningen störst i Hällefors kommun, 1,7 procent.

Under första halvåret har fyra kommuner passerat noterbara folkmängdsgränser. Dessa kommuner är Västerås (160 000), Haninge (100 000), Falun (60 000) och Kungälv (50 000). Det finns även exempel på kommuner som gått åt andra hållet. Kommuner som minskat är Alvesta som numera har färre än 20 000 invånare och Filipstad som har färre än 10 000 invånare.