Närmare var tredje person som beviljades svenskt medborgarskap under 2020 var syrisk medborgare. Totalt beviljades 24 472 syrier ett svenskt medborgarskap. Det var 4 406 personer fler än 2019 då 20 066 syriska medborgare beviljades svenskt medborgarskap.

Sedan kriget i Syrien inleddes 2011 har drygt 160 000 syriska medborgare invandrat till Sverige. För att få svenskt medborgarskap krävs vanligtvis att man varit bosatt i Sverige i minst fyra år om man kommit som flykting. De senaste årens invandring från Syrien började därför synas i statistiken om nyblivna svenska medborgare under 2015, då 1 370 syriska medborgare beviljades svenskt medborgarskap. Under åren 2015–2020 har totalt 69 648 syriska medborgare beviljats svenskt medborgarskap.

Under 2019 beviljades 4 495 medborgare i Förenade kungariket svenskt medborgarskap. Det ser ut att ha varit kulmen efter flera års ökning som en följd av Brexit-omröstningen 2016. Antalet minskade till 2 151 under 2020, en halvering jämfört med året före.

Under 2020 hade 9 länder en ökning av antalet nya svenska medborgarskap med minst 500 personer jämfört med 2019. Förutom Syrien hade Polen och Norge den största ökningen. Under 2020 beviljades 2 722 polska medborgare och 1 725 norska medborgare svenskt medborgarskap. Jämfört med året före var det mer än en fördubbling av de polska medborgarna och närmare fem gånger fler norska medborgare. Andra länder som ökade mycket jämfört med 2019 var Rumänien, Tyskland och Grekland.

Alla grupper av invandrare minskade

Under 2020 minskade den totala invandringen till Sverige jämfört med året före. Från 115 805 personer 2019 till 82 518 personer 2020. Det var en minskning med 33 287 personer eller 29 procent. Jämfört med 2019 var antalet invandrare under 2020 färre alla månader, men skillnaden mot 2019 var som störst under andra kvartalet när effekterna av coronapandemin var stor och det var svårt att korsa gränserna i många delar av både Europa och övriga världen.

Den minskade invandringen under förra året visar sig i alla typer av invandringsskäl. Men det var invandringar av personer som är flyktingar och skyddsbehövande som hade den största minskningen i absoluta tal. Antalet i denna grupp mer än halverades från 16 724 personer 2019 till 7 626 personer 2020. Det beror främst på de senaste årens minskning av asylsökande.

Den relativt största minskningen jämfört med 2019 återfinns bland invandrare som kom till Sverige som anhöriga till flyktingar. De minskade från 7 826 personer 2019 till 3 367 personer 2020. Det var en minskning med 4 459 personer eller 57 procent jämfört med 2019. Den kraftiga minskningen av flyktingar/skyddsbehövande och deras anhöriga medförde att anhöriginvandrare som inte hade koppling till flyktingar var den största gruppen med ett registrerat beslut under 2020, trots att de minskade från 23 353 personer 2019 till 16 810 personer 2020.

Invandringen av studerande och arbetskraft minskade under 2020 efter några år av ökad invandring. Under 2020 invandrade 3 776 personer med studier som grund för bosättning och 7 343 personer med arbete som skäl. Det var en minskning med 1 334 personer, eller 26 procent, för studerande och 4 428 personer, eller 38 procent, för arbete.

Svenska medborgare och medborgare i EU/EES har i regel inte någon registrerad grund för bosättning (Läs mer under definitioner och förklaringar), och även i den här gruppen hade de flesta medborgarskap en minskad invandring.

Antal invandrare efter grund för bosättning 2004-2020

Fortsatt minskning av asylsökande under 2020

Sedan 2015, då närmare 163 000 personer sökte asyl i Sverige, har antalet asylsökande minskat betydligt. Under 2019 skedde en liten ökning jämfört med 2018 men under 2020 minskade antalet asylsökande återigen. Under 2020 ansökte 12 991 personer asyl (5 081 kvinnor och 7 910 män), vilket är det lägsta antalet som uppmätts sedan SCB blev statistikansvarig myndighet för statistiken över asylsökande 2002. 

Jämfört med 2019 minskade antalet asylsökande med 8 967 personer eller 41 procent. Under varje månad 2020 var antalet asylsökande färre än under 2019, och det var efter att stora delar av såväl Europa som övriga världen stängde gränserna på grund av coronapandemin som den stora minskningen började. Från april var antalet asylsökande varje månad i princip halverat jämfört med motsvarande månad året före.

Antal asylsökande per månad 2019 och 2020

Utflyttningen från Stockholms län till övriga län i landet har ökat i absoluta tal under 11 av de 12 senaste åren. Jämfört med 2019 flyttade 10,7 procent fler från länet förra året. De tre vanligaste länen att flytta till för Stockholmare var Uppsala (7 945 personer), Skåne, (5 788) och Södermanland (5 581).

Den största relativa ökningen från Stockholm mellan 2019 och 2020 stod flyttningarna till Norrbotten för. Antalet som gjorde den flytten, 1 227 personer, är antalsmässigt inte många jämfört med flyttar till andra län, men det är 20 procent fler än året före. Nästan lika stor procentuell ökning var det till Skåne och Jämtland som båda hade 19 procent fler inflyttare/-inflyttningar från Stockholm jämfört med 2019. Från Stockholms län var det bara utflyttningen/-utflyttningar till Blekinge som minskade jämfört med 2019. 

Största minskningen av medellivslängden sedan 1940-talet

Under 2020 dog 98 124 personer vilket var 9 358 personer fler än under 2019 då 88 766 personer dog. Den stora ökningen jämfört med 2019 kan främst förklaras av två faktorer. Dels dog det ovanligt få personer under 2019, bland annat beroende på en mild influensasäsong, dels dog ovanligt många under 2020, bland annat till följd av coronapandemin.

Det låga antalet dödsfall under 2019 medförde att medellivslängden ökade med omkring ett halvår för både män och kvinnor. Det var den största ökningen sedan 1994 då medellivslängden ökade med 0,6 år för både män och kvinnor. Det höga antalet dödsfall under 2020 medförde att ökningen av medellivslängden 2019 raderades ut. Jämfört med 2019 minskade medellivslängden i Sverige med 0,7 år för män och 0,4 år för kvinnor.

Medellivslängden för män (80,6 år) är nu i nivå med 2016 medan medellivslängden för kvinnor (84,3 år) är ungefär som 2018. Den kraftiga minskningen av medellivslängden under 2020 var den största sedan 1940-talet.

Coronapandemin slog väldigt olika i olika delar av landet. Den ettåriga livslängdstabellen per län visar att medellivslängden minskade mest för män i Kronobergs län och för kvinnor i Stockholms län. I Kronoberg minskade medellivslängden från 82,3 år 2019 till 80,7 år 2020. För kvinnorna i Stockholm minskade medellivslängden från 85,5 år 2019 till 84,5 år 2020. Endast i Västerbottens län ökade medellivslängden både för män och kvinnor. Västerbotten hade tillsammans med Jämtlands län den största ökningen för män (0,2 år) och Gotlands län hade den största ökningen för kvinnor (0,5 år).