Ökad medellivslängd i de flesta län under 2021

Coronapandemin slog väldigt olika i Sverige under 2020 även om medellivslängden i de flesta län minskade. Medellivslängden för män minskade mest i Kronobergs län och för kvinnor minskade den mest i Stockholms län. Det var endast i Västerbottens län som medellivslängden ökade för både män och kvinnor[1]. Under 2021 ökade medellivslängden i de flesta län, inklusive Kronoberg och Stockholm. Det var bara i Halland och Värmland som medellivslängden minskade för både män och kvinnor. Även Gotland och Västerbotten hade en minskad medellivslängd, men endast för kvinnorna.

Anm. Statistiken publiceras inte i SCB:s Statistikdatabas.

Färre utländska medborgare

Den 31 december 2021 var 880 826 utländska medborgare folkbokförda i Sverige. Det var en minskning med 24 497 personer, eller 2,7 procent, jämfört med året innan. Minskningen beror främst på att antalet utländska medborgare som erhöll ett svenskt medborgarskap var större än nettoinvandringen av utländska medborgare.

Av de som erhöll svenskt medborgarskap under 2021 var syriska medborgare den största gruppen. Antalet syriska medborgare i Sverige minskade med 26 628 personer under året. Trots det var de vid årsskiftet den största gruppen utländska medborgare följt av medborgare i Polen och Afghanistan. Medborgare i Indien ökade mest under 2021. De var 3 486 personer fler vid slutet av 2021 än året innan.

De senaste åren har antalet utländska medborgare som beviljats svenskt medborgarskap ökat och under 2021 beviljades 89 354 personer svenskt medborgarskap. Det var 9 179 personer, eller 11 procent, fler än 2020 då 80 175 personer beviljades svenskt medborgarskap. Drygt hälften av de nyblivna svenska medborgarna var män, 45 420 personer, och 43 934 var kvinnor. Jämfört med 2020 var ökningen större för kvinnorna än för männen.

Sedan kriget i Syrien bröt ut har drygt 160 000 syriska medborgare invandrat till Sverige. För att få svenskt medborgarskap krävs vanligtvis att man varit bosatt i Sverige i minst fyra år om man kommit som flykting. Under 2021 var lite drygt var tredje person som beviljades svenskt medborgarskap en syrisk medborgare. Totalt beviljades 31 113 syrier ett svenskt medborgarskap vilket var 6 641 personer fler än 2020 då 24 472 syriska medborgare beviljades svenskt medborgarskap. Under åren 2015–2021 har totalt 100 761 syriska medborgare beviljats svenskt medborgarskap.

Andra grupper där de nyblivna svenska medborgarna ökade jämfört med året innan var medborgare i Somalia, Afghanistan och Eritrea. Irakiska medborgarskapsbytare minskade mest jämfört med 2020.

Drygt en av fyra i befolkningen har utländsk bakgrund

Den 31 december 2021 hade 2 752 572 personer, eller 26 procent av den folkbokförda befolkningen, utländsk bakgrund. Till personer med utländsk bakgrund räknas de som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Majoriteten av de med utländsk bakgrund är utrikes födda, 2 090 503 personer. Övriga 662 069 personer är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Andelen med utländsk bakgrund varierar kraftigt mellan kommunerna. Endast 55 av 290 kommuner har högre andel personer med utländsk bakgrund än riksgenomsnittet. I tre kommuner – Botkyrka, Södertälje och Haparanda – hade drygt hälften av befolkningen utländsk bakgrund. Lägst andel personer med utländsk bakgrund hade Öckerö kommun, 8,1 procent. Under 2021 har antalet personer med utländsk bakgrund blivit 66 532 personer fler och i 232 kommuner har deras andel av befolkningen ökat.

Personer med utländsk bakgrund 31 december 2020 och 2021, procent

Under 2021 hade Stockholms län den högsta nettoutflyttningen till övriga län i Sverige. Länet stod även för den största nettoutflyttningen mellan två län. Under året flyttade 8 979 personer till Uppsala län medan det flyttade 6 464 personer till Stockholms län från Uppsala län. Det gav en nettoutflyttning från Stockholms län till Uppsala län på 2 515 personer. Även till Södermanlands län hade Stockholms län en nettoutflyttning på över 2 000 personer, 2 306. Fem län med nettoinflyttning under 2021 – Dalarna, Jämtland, Kalmar, Södermanland och Värmland – hade haft nettoutflyttning utan nettoinflyttningen från Stockholms län. Av de tio största flyttningsnettona mellan två län ingick Stockholms län i nio av dem. Endast i en av dem var det Stockholms län som hade nettoinflyttning, 733 personer fler flyttade till Stockholms län från Västra Götaland än vice versa. Det är även Västra Götaland som var involverad i de största flyttströmmarna som inte berörde Stockholms län. Under 2021 flyttade 1 267 personer fler från Västra Götaland till Halland än i andra riktningen.

Anm: De tio största nettoflyttningarna mellan två län (utflyttningslänet till vänster).

Jämfört med 2020 har flyttningsnettona mellan länen inte förändrats särskilt mycket. Den största förändringen är nettoflyttningen mellan Stockholms län och Uppsala län. Mellan dessa båda län har nettoinflyttning till Uppsala län ökat från 1 239 personer under 2020 till 2 515 personer 2021. En förändring på 1 276 personer. Mellan övriga län har nettoflyttningen förändrats med mindre än 500 personer.

Färre än 1 000 adoptioner under 2021

Under 2021 adopterades 979 personer fördelat på 696 personer födda i Sverige och 283 utrikes födda. Jämfört med 2020 har adoptioner för både inrikes och utrikes födda minskat. De flesta adopterade var kvinnor/flickor, men för utrikes födda var det något fler män/pojkar.

För utrikes födda var det vanligaste födelselandet för adopterade Thailand följt av Ukraina. Även under 2020 var dessa båda länder vanligast. Adoptioner av utrikes födda har minskat över tid och under 2021 var antalet adoptioner mindre än hälften så många som 2012 då 635 utrikes födda adopterades. 2012 var även det senaste året då de utrikes födda var i majoritet bland samtliga som adopterades.

Hushåll utan barn ökade mest under 2021

Det fanns 4 831 811 hushåll i Sverige den 31 december 2021. Det var en ökning med 55 572 hushåll, eller 1,2 procent, jämfört med året innan då det fanns 4 776 239 hushåll. Den relativa ökningen av hushållen var större än Sveriges folkökning vilket gjorde att den genomsnittliga hushållsstorleken minskade från 2,17 personer per hushåll 2020 till 2,16 personer per hushåll 2021. Det är stora skillnader i hushållsstorlek mellan kommunerna. Vid årsskiftet var hushållen i genomsnitt minst i Ljusnarsbergs kommun, 1,86 personer per hushåll, och störst i Habo kommun, 2,62 personer per hushåll.

I 68 procent av alla hushåll ingår inga barn. Bland hushåll med barn är det i princip lika vanligt med ett barn som med två barn, medan det finns färre hushåll med minst tre barn. Ökningen av antalet hushåll under 2021 kan till största delen förklaras av hushåll utan barn och i synnerhet av hushåll där en person bor ensam.