Anm: Från 2017 och framåt används en justerad beräkningsmodell. Föregående år inkluderas även nyfödda barn till ej folkbokförda mödrar och populationen avgränsas till kvinnor 15–49 år. Dessa förändringar har liten betydelse vid beräkningen av den summerade fruktsamheten.

Under 2022 avled 94 737 personer i Sverige, av dessa var 47 235 kvinnor och 47 502 män. Antalet dödsfall var knappt 2 800 fler än 2021, och jämfört med 2020 omkring 3 400 färre.

Till följd av fler dödsfall och färre födda mer än halverades födelseöverskottet från 22 305 personer 2021 till 9 997 personer 2022. Vi behöver gå tillbaka till 2005 för att hitta ett lägre födelseöverskott.

Födda i Sverige största invandrargruppen

År 2022 invandrade 102 436 personer till Sverige, en ökning med 11 805 personer eller 13 procent jämfört med 2021. Den största invandrargruppen var återinvandrade personer födda i Sverige, 9 869 personer, följt av personer födda i Indien, Polen och Tyskland. Invandringar av personer födda i Indien ökade mest jämfört med 2021, 1 992 personer eller 33 procent. Totalt invandrade 8 009 personer födda i Indien. Av de 10 största invandrargrupperna var det bara invandringar av personer födda i Sverige som minskade jämfört med året före.

Drygt 50 000 flyktingar från Ukraina

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina. På grund av invasionen kom EU-länderna överens om att den 4 mars 2022 aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Massflyktsdirektivet innebär att flyktingar från Ukraina har möjlighet att ansöka om ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU. Personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska i regel inte bli folkbokförda i Sverige och ingår därför, likt asylsökande, inte i den officiella befolkningsstatistiken.

Under 2022 ansökte 50 280 personer om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. En klar majoritet, 98 procent, av de sökande var ukrainska medborgare. Ungefär en tredjedel av de sökande var under 18 år, och av de vuxna flyktingarna var två av tre kvinnor.

Under 2022 sökte 16 825 personer asyl i Sverige, vilket var en ökning med 5 400 personer eller 47 procent jämfört med året före. Ukraina var det vanligaste medborgarskapet bland asylsökande. Totalt ansökte 2 062 ukrainska medborgare om asyl i Sverige.

Flyktingar från Ukraina kan ansöka om både asyl och skydd enligt massflyktsdirektivet. Cirka 2 procent av alla som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet har även sökt asyl.

Flest utvandrare till Förenade kungariket

Likt invandringen så ökade utvandringen från Sverige under 2022, om än inte lika mycket. Under 2022 utvandrade 50 592 personer, vilket var 4,8 procent fler än under föregående år.

Det vanligaste landet att flytta till var Förenade kungariket, med 8,5 procent av utvandringarna. Det var även till Förenade kungariket som nettoutvandringen var störst, följt av Danmark och Kenya. Utvandringarna till Danmark har de senaste 13 åren varit fler än invandringarna från Danmark. För Förenade kungariket och Kenya är det andra året i rad med nettoutvandring.

Anm: De länder som flest flyttade till 2022. Totalt 4 141 utvandringar gjordes till okänt land.

Fler giftermål och färre skilsmässor

I samband med de restriktioner som infördes för att bekämpa coronapandemin minskade antalet giftermål drastiskt under 2020. Även under 2021 var antalet giftermål få. Under 2022 ökade antalet giftermål med 23 procent, eller drygt 9 000 jämfört med året innan. Totalt registrerades 47 883 giftermål under året.

Antalet skilsmässor under 2022 var 21 531. Jämfört med 2021 är det en minskning med 9 procent eller 2 116 skilsmässor. Antalet skilsmässor var det lägsta sedan 2006. En förklaring till det låga antalet skilsmässor kan vara att det var färre giftermål än vanligt åren före. De flesta skilsmässor äger rum inom några år efter giftermålet.

Befolkningsminskning i nära varannan kommun

Under 2022 ökade folkmängden i 16 av 21 län och i 159 av landets 290 kommuner. Det är färre än 2021 då 19 län och 205 kommuner hade en folkökning.

Störst nettoutflyttning till övriga Sverige under 2022 hade Stockholms län, där 4 749 personer fler flyttade från jämfört med till länet. Stockholms län hade trots det den största befolkningsökningen bland länen med 24 888 personer. Det förklaras av att både födelseöverskott och invandringsöverskott var högre än utflyttningen till andra län.

Störst inrikes nettoinflyttning hade Uppsala län med 2 401 personer. Uppsala län hade även den relativt största folkökningen. Befolkningen ökade med 5 656 personer, vilket motsvarar 1,4 procent. Uppsala län passerade under året 400 000 invånare och folkmängden bestod 31 december 2022 av 400 682 personer.

Av de fem län som hade en minskande folkmängd under år 2022 var befolkningsminskningen som störst i Västernorrland, både i absoluta och relativa tal, där befolkningen minskade med 928 personer, eller med 0,4 procent jämfört med föregående år.

Störst folkökning bland kommunerna hade Göteborg (9 292), följt av Stockholm (5 978), Malmö (5 628) och Uppsala (4 544). Störst relativ folkökning noterades i Sigtuna, där ökade befolkningen med 1 603 personer eller 3,2 procent. Därefter följer Upplands Väsby (3,0 procent) och Järfälla (2,8 procent).

I 131 kommuner minskade folkmängden under 2022. Det är 46 kommuner fler än 2021. Störst folkminskning noterades i Östra Göinge (-364) följt av Örnsköldsvik (-266) och Flen (-258). Hällefors (-193) och Överkalix (-92) hade de relativt sett största folkminskningarna. I båda kommunerna minskade befolkningen med 2,8 procent.