Till innehåll på sidan

Befolkningsstatistik helåret 2022

Ensamstående utan barn det vanligaste hushållet

Statistiknyhet från SCB 2023-03-22 8.00

Det fanns 4 883 800 hushåll i Sverige den 31 december 2022. Det var en ökning med 52 000 hushåll, eller 1,1 procent jämfört med året innan. Den relativa ökningen av hushåll var större än Sveriges folkökning vilket gjorde att den genomsnittliga hushållsstorleken minskade något från 2,16 personer 2021 till 2,15 personer 2022.

Det vanligaste hushållet vid slutet av 2022 var ensamstående utan barn, 41 procent av hushållen var enpersonshushåll. Hushåll utan barn var vanligare än hushåll med barn, i 68 procent av alla hushåll fanns inga barn. Bland hushållen med barn var det i princip lika vanligt med ett barn som med två barn, medan det fanns färre hushåll med minst tre barn. Ökningen av antalet hushåll under 2022 kan till största delen förklaras av hushåll utan barn, i synnerhet av hushåll där en person bor ensam.

Antal hushåll efter hushållstyp och antal barn, 31 december 2022

Diagram

Det är stora skillnader i hushållsstorlek mellan kommunerna. Vid slutet av 2022 var hushållen i genomsnitt minst i Ljusnarsberg, 1,83 personer per hushåll. I Ljusnarsbergs kommun bestod nära vartannat hushåll av en ensamboende person. Störst genomsnittshushåll fanns i Habo och Ekerö, båda med 2,60 personer per hushåll.

Vanligast med polskt medborgarskap bland utländska medborgare

Den 31 december 2022 var 865 300 utländska medborgare folkbokförda i Sverige. Det motsvarar 8,2 procent av befolkningen. Jämfört med året före minskade antalet utländska medborgare med 15 600 personer. Minskningen beror främst på att antalet utländska medborgare som beviljades ett svenskt medborgarskap var större än nettoinvandringen av utländska medborgare. Av de som beviljades svenskt medborgarskap under 2022 var personer med syriskt medborgarskap den största gruppen. Antalet syriska medborgare i Sverige minskade med 14 800 personer under året.

Vid slutet av 2022 var 56 200 polska medborgare folkbokförda i Sverige. Med det var medborgare i Polen den största gruppen utländska medborgare i befolkningen, följt av medborgare i Syrien och Afghanistan. Antalet medborgare i Indien ökade mest under 2022. De var 4 600 personer fler jämfört med året före, en ökning med 14,5 procent.

Antal utländska medborgare efter medborgarskap, 31 december 2021 och 2022
Rang 2022 (2021) Medborgarskap Folkmängd Förändring
    2022 2021 Antal Procent
  Samtliga utländska medborgare 865 256 880 826 ‑15 570 ‑1,8
1 (2) Polen 56 165 53 976 2 189 4,1
2 (1) Syrien 53 698 68 452 ‑14 754 ‑21,6
3 (3) Afghanistan 45 053 46 666 ‑1 613 ‑3,5
4 (4) Finland 40 227 43 114 ‑2 887 ‑6,7
5 (6) Indien 36 342 31 746 4 596 14,5
6 (5) Eritrea 36 216 42 384 ‑6 168 ‑14,6
7 (8) Tyskland 32 198 29 898 2 300 7,7
8 (7) Norge 29 282 30 689 ‑1 407 ‑4,6
9 (9) Danmark 26 403 27 355 ‑952 ‑3,5
10 (11) Kina 23 951 23 195 756 3,3
  Statslös 9 986 11 978 ‑1 992 ‑16,6
  Övriga utländska medborgare 475 735 471 373 4 362 0,9

Fler än 90 000 beviljades svenskt medborgarskap

De senaste åren har antalet utländska medborgare som beviljats svenskt medborgarskap ökat. Ökningen förklaras främst av en period med hög flyktinginvandring. Som flykting krävs vanligen att man varit bosatt i Sverige i minst fyra år för att få svenskt medborgarskap. Under 2022 beviljades 92 200 personer svenskt medborgarskap, vilket var 2 900 personer fler än 2021. Strax över hälften av de nyblivna svenska medborgarna var kvinnor, 47 400 personer, och 44 900 var män.

Antal utländska medborgare som beviljats svenskt medborgarskap efter kön, 2000–2022

Diagram

Drygt 19 000 syriska medborgare beviljades svenskt medborgarskap under 2022. Jämfört med 2021 var det en minskning med 12 000 personer. Trots minskningen var syriska medborgare den största gruppen som beviljades svenskt medborgarskap under 2022. Mer än var femte person som beviljades svenskt medborgarskap under året var en syrisk medborgare.

Mer än var fjärde har utländsk bakgrund

Under 2022 ökade Sveriges befolkning med 69 200 personer. Ökningen utgjordes helt av personer med utländsk bakgrund, som blev 74 600 personer fler. De med svensk bakgrund blev 5 300 personer färre. Vid årets slut var 2 827 100 personer, eller 27 procent av befolkningen, antingen födda utomlands eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Andelen med utländsk bakgrund varierar kraftigt mellan kommunerna. I 52 av 290 kommuner var andelen personer med utländsk bakgrund högre än riksgenomsnittet. Botkyrka är den kommun som har högst andel med utländsk bakgrund i befolkningen, 62 procent, men även i Södertälje, Haparanda och Sigtuna har mer än hälften av invånarna utländsk bakgrund. Lägst andel personer med utländsk bakgrund finns i Öckerö och Piteå, båda med 8 procent.

Medellivslängden på samma nivå som före coronapandemin

Medellivslängden i Sverige har under lång tid haft en stadigt ökande trend för både kvinnor och män. Under 2020 minskade medellivslängden dock kraftigt beroende på många dödsfall med covid-19 som dödsorsak. Det var för både kvinnor och män den största minskningen av medellivslängden mellan två år sedan 1940-talet. Den ovanligt stora minskningen under 2020 följdes av en ovanligt stor ökning under 2021. För kvinnor var det den största ökningen sedan 1994 och för män den största ökningen sedan 1989.

Under 2022 avled 94 700 personer i Sverige vilket var 2 800 fler än föregående år. Ökningen av antalet dödsfall var större för kvinnor än för män och medellivslängden minskade med 0,09 år för kvinnor medan den ökade med 0,13 år för män. År 2022 var medellivslängden 84,7 år för kvinnor och 81,3 år för män. Det var för både kvinnor och män precis samma medellivslängd som år 2019.

Återstående medellivslängd vid födseln för kvinnor och män, 2015–2022
År Medellivslängd Förändring
  Kvinnor Män Kvinnor Män
2015 84,0 80,3 ‑0,04 ‑0,04
2016 84,1 80,6 0,08 0,25
2017 84,1 80,7 0,01 0,16
2018 84,3 80,8 0,15 0,06
2019 84,7 81,3 0,48 0,56
2020 84,3 80,6 ‑0,44 ‑0,74
2021 84,8 81,2 0,53 0,61
2022 84,7 81,3 ‑0,09 0,13

Kvinnor lever generellt längre än män, men sedan 1980-talet har skillnaderna mellan könen minskat eftersom mäns medellivslängd ökat mer än kvinnors. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medellivslängd har minskat från 6,1 år 1980 till 3,4 år 2022.

Definitioner och förklaringar

Avrundningar

I texten har tal över 1 000 avrundats till närmaste 100-tal.

Registerbaserad hushållsstatistik

Hushåll definieras utifrån personer som är folkbokförda i samma lägenhet, s.k. bostadshushåll. Baserat på registrerade relationer mellan personer i samma hushåll klassificeras både hushåll (hushållstyp) och individerna i hushållet (hushållsställning). Läs mer i:

Dokumentation, Registerbaserad hushållsstatistik, 2017 (pdf)

Medborgarskap/Medborgarskapsbyten

Många länder, däribland Sverige, tillåter en person att ha mer än ett medborgarskap. I befolkningsstatistiken redovisas endast ett medborgarskap och ett tidigare medborgarskap per person. Om det finns flera medborgarskap prioriteras ett medborgarskap baserat på en prioriteringslista. Mer om detta finns att läsa i:

Kvalitetsdeklaration, Befolkningsstatistik, 2022 (pdf)

Personer med utländsk bakgrund

Avser personer som är utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Då uppgift om förälders födelseland saknas gäller följande:

  • För person född i Sverige antas förälder vara inrikes född
  • För utrikes född person antas förälder vara utrikes född

Medellivslängd

Medellivslängd är ett demografiskt mått som visar hur länge en man eller kvinna skulle leva i genomsnitt om risken att dö i samtliga åldrar förblir densamma som under det år som beräkningen görs.

Nästa publiceringstillfälle

Månadsstatistik för februari publiceras den 12 april 2023 kl. 8:00.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Rasmus Andersson

Telefon
010-479 66 55
E-post
rasmus.andersson@scb.se

Ann-Marie Persson

Telefon
010-479 63 38
E-post
ann-marie.persson@scb.se