Medborgare från Syrien och Somalia var de två största grupperna som fick svenskt medborgarskap. De stod för 17 respektive 11 procent av samtliga medborgarskapsbytare. De följdes av tidigare statslösa som stod för 9 procent. Under de senaste åren har det varit en stor flyktinginvandring från Syrien på grund av kriget. Syrien var för andra året i rad den största gruppen som fick ett svenskt medborgarskap.

Antalet asylsökande fortsatte att minska under 2018

Under 2000-talet har antalet asylsökande varierat mycket mellan åren. Fram till 2015 var det en tydlig ökande trend med en rejäl toppnotering 2015. Under hösten samma år infördes dock strängare gränskontroller vilket innebar att antalet asylsökande har minskat efter det. Under 2018 var det 4 164 asylsökande färre än under 2017, vilket motsvarar en nedgång på 16,2 procent. Totalt ansökte 21 502 personer asyl i Sverige och det var den lägsta noteringen sedan 2005. Majoriteten av de asylsökande var män, cirka 6 av 10, vilket är samma andel som tidigare år.

Sedan 2012 har syriska medborgare varit den största gruppen asylsökande i Sverige. Efter 2015 har de dock minskat kraftigt och jämfört med 2017 fortsatte minskningen under 2018 med 42,6 procent eller 2 009 personer. Den näst största gruppen, 1 369 personer, bestod av irakier. Tredje största gruppen asylsökande bestod av iranska medborgare som ökade med 15,3 procent jämfört med 2017. Även den fjärde största gruppen ökade något, 4,6 procent fler georgier sökte asyl i Sverige. Asylsökande från Georgien var flest under december 2018. Övriga månader under året var syriska medborgare flest. Av de tio länder med flest asylsökande hade endast tre länder en ökning under 2018. Störst ökning hade uzbekiska medborgare som fördubblades jämfört med 2017.

Flyktingar/skyddsbehövande minskade för andra året i rad

För att invandra till Sverige behöver man i många fall söka uppehållstillstånd. Det gäller inte svenska och nordiska medborgare som har fri rörlighet. Sedan 2014 behöver inte heller medborgare i EU/EES ansöka om uppehållstillstånd vid invandring till Sverige då det numera räcker att ansöka om uppehållsrätt hos Skatteverket. För medborgare i övriga länder prövar Migrationsverket olika typer av ansökningar om uppehållstillstånd.

En person med ett godkänt tillstånd gällande minst 12 månader ska folkbokföras i Sverige. Av de 132 602 personer som invandrade under 2018 var 83 744 personer medborgare från länder utanför EU/EES. Skälet till invandring skiljer sig stort mellan olika länder.

Vanligast under 2018 var det att invandra som anhörig till någon som är bosatt i Sverige, 61 procent av kvinnorna och 35 procent av männen angav det skälet. I gruppen anhöriginvandrare var cirka fyra av tio anhöriga till tidigare invandrade flyktingar och av dem var nästan hälften syriska medborgare.

Både flyktingar/skyddsbehövande och flyktinganhöriga minskade jämfört med 2017. Flyktingar/skyddsbehövande stod för den största minskningen, 39 procent eller knappt 14 000 personer. De som invandrade till Sverige för arbete ökade däremot kraftigt under 2018, 31 procent eller 2 600 personer fler jämfört med 2017. Medborgare i Indien stod för drygt var fjärde invandring med uppehållstillstånd för arbete.

Var fjärde svensk har utländsk bakgrund

En person med utländsk bakgrund är enligt definitionen antingen utrikes född eller har två utrikes födda föräldrar. Vid 2018 års slut hade en av fyra eller drygt 2,5 miljoner personer utländsk bakgrund. Det är en ökning med 104 413 personer eller 4,2 procent jämfört med året innan. I tre kommuner har majoriteten av befolkningen utländsk bakgrund, Botkyrka, Södertälje och Haparanda. I de flesta kommuner, 259 av 290, ökade andelen personer med utländsk bakgrund, störst ökning hade Lekeberg, Knivsta och Upplands-Bro. I 31 av 290 kommuner minskade andelen personer med utländsk bakgrund. Störst minskning hade Dorotea, Ragunda och Ljusnarsberg.

Antalet hushåll ökade snabbare än befolkningen

Under 2018 tillkom det 63 887 hushåll i Sverige, till totalt 4 657 395. Främst ökar antalet hushåll på grund av den ökade folkmängden. Den vanligaste hushållsstorleken var enpersonshushåll, 1 839 986 stycken, däremot var den hushållsform som flest personer tillhör tvåpersonshushåll, 2 831 820 personer. Den största ökning av hushåll sker i enpersonshushållen, under året blev de 2,2 procent fler.

Under 2018 hade Sverige en folkökning på 1,1 procent medan antalet hushåll ökade med 1,4 procent. Det medförde att den genomsnittliga hushållsstorleken minskade från 2,20 personer per hushåll 2017 till 2,19 personer per hushåll 2018.