Till innehåll på sidan

Frågor och svar om Hushålls- och bostadsräkning, Census

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om hushålls- och bostadsräkningen.

Vad innebär hushålls- och bostadsräkning?

Enligt ett riksdagsbeslut år 1995 ska framtida folk- och bostadsräkningar helt och hållet baseras på uppgifter från olika register. Enskilda personer och fastighetsägare behöver i fortsättningen inte fylla i uppgifter om hushållet och bostaden på en frågeblankett. Det kommer att bli både enklare och billigare.

Det som framför allt gör detta möjligt är det lägenhetsregister som har byggts upp av Lantmäteriet, och den folkbokföring på lägenhet som Skatteverket genomfört.

Baserat på registeruppgifterna är det sedan Statistiska centralbyråns ansvar att ta fram hushålls-, boende- och bostadsstatistik.

Varför behövs statistik om hushåll, boende och bostad? 

Statistik om hushåll, boende och bostad utgör en av de grundläggande kunskaperna som behövs om ett samhälle och används som underlag för beslutsfattare, allmänhet och forskare. Statistiken behövs på nationell, regional och kommunal nivå för planering, resursfördelning, forskning med mera.

Finns det inga andra sätt att samla in den här informationen?

Alternativet är att göra en hushålls- och bostadsräkning med blankett som ska fyllas i av alla personer över 15 år samt alla fastighetsägare. Det görs i många andra länder i världen och det gjorde Sverige fram till 1990. Det sättet är numera alldeles för dyrt och Riksdagen har därför bestämt att statistiken ska framställas från register.

Att framställa statistik genom att genomföra en urvalsundersökning är inte heller möjligt eftersom resultatet ibland används för små regionala områden, t.ex. stadsdelar.

Gör bara Sverige det här?

I hela världen genomförs regelbundet stora hushålls- och bostadsräkningar som samlar in samma typ av information. I Danmark och Finland har lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet använts för att framställa statistik sedan årtionden. I Norge har detta gjorts sedan 2001.

Inom FN och EU finns rekommendationer om att en hushålls- och bostadsräkning bör göras minst vart tionde år. Senast en hushålls- och bostadsräkning genomfördes i Sverige var 1990.

Den 23 juni 2008 beslutade EU om en förordning om hushålls- och bostadsräkningar. Vart tionde år ska alla medlemsstater tillhandahålla omfattande uppgifter om hushåll och bostäder. Den första statistiken ska avse 2011. Statistiska centralbyrån har därför under 2012/2013 tagit fram den hushålls-, boende- och bostadsstatistik som ska levereras till EU senast i mars 2014.

Vilka myndigheter är inblandade i arbetet?

Lantmäteriet har skapat ett register över samtliga lägenheter. Kommunerna har fastställt adresser för alla entréer och arbetar med att hålla lägenhetsregistret aktuellt. Skatteverket har folkbokfört personer på lägenhet. Statistiska centralbyrån producerar statistik.

När kommer nationell, årlig statistik om hushåll, boende och bostäder?

Som en följd av att det nu finns ett nationellt lägenhetsregister, och att folkbokföring sker på lägenhet, kan även årlig totalräknad statistik produceras om hushåll, boende och bostäder. Statistiska centralbyrån har sedan december 2013 publicerat årlig statistik nationellt. Då publicerades den första årliga hushålls- och boendestatistiken. Senare kommer årlig statistik om bostäder att publiceras.