Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna är mindre bland utrikes födda än bland födda i Sverige. Det var drygt 3,5 års skillnad mellan utrikes födda med eftergymnasial och förgymnasial utbildning och drygt 2,5 års skillnad mellan utrikes födda med eftergymnasial och gymnasial utbildning. Totalt sett är medellivslängden ungefär samma för födda i Sverige och utrikes födda, men för de med förgymnasial utbildning har medellivslängden varit ett par år högre för utrikes födda, och för de med eftergymnasial utbildning har medellivslängden varit något högre för födda i Sverige. Det bidrar till att skillnaderna mellan utbildningsgrupperna är större för födda i Sverige än för utrikes födda. Det finns liknande skillnader om statistiken uppdelas efter kön, något som inte redovisas här men som kan hämtas i statistikdatabasen.

Det är bara en grupp som har högre medellivslängd 2022 än 2019, och det var även den grupp som hela tiden haft högst medellivslängd, födda i Sverige med eftergymnasial utbildning. Det var också den gruppen som hade den minsta nedgången mellan 2019 och 2020. När det gäller sista årens utveckling är det en tydlig ökning av medellivslängden mellan 2021 och 2022 i samtliga grupper bland utrikes födda, men bland födda i Sverige var det en ökning endast för gruppen med eftergymnasial utbildning.

Störst ökning för utrikes födda män med låg utbildning

Mer än 90 procent av dödsfallen i Sverige sker i åldrar över 64 år, både för kvinnor och män. Det är förändringar av dödstalen i äldre åldrar som mest påverkar hur medellivslängden ökar eller minskar, vilket covid-19-pandemin de senaste åren tydligt visat. När vi ser på medellivslängdens förändring vid 65 års ålder har den ökat med ungefär ett år mellan 2012 och 2022, från 21 till knappt 22 återstående år för kvinnor och från cirka 18,5 till 19,5 år för män.

Under de här åren har män och kvinnor haft ungefär lika stor ökning av medellivslängden från 65 års ålder, men det gäller inte för olika utbildningsnivåer. För kvinnor och män födda i Sverige och för utrikes födda kvinnor har ökningen varit störst för gruppen med eftergymnasial utbildning och minst för de med en förgymnasial utbildning. Men för utrikes födda män har medellivslängden ökat mest för gruppen med förgymnasial utbildning. Det var också den grupp som hade störst ökning av alla mellan 2012 och 2022, 1,6 år. Trenden med ökade skillnader i medellivslängd vid 65 års ålder är tydligast för kvinnor. Kvinnor födda i Sverige med förgymnasial och gymnasial utbildning har haft minst ökning vid 65 års ålder, men ingen av grupperna hade lägre medellivslängd 2022 jämfört med 2012.

Tydliga skillnader i alla län

Vid 30 års ålder finns i samtliga län skillnader i antalet återstående år mellan grupper med olika utbildningsnivå. Det gäller för både kvinnor och män, men här redovisas hur det ser ut för båda könen sammantaget.

Det finns en viss variation i antalet återstående år vid 30 års ålder mellan länen. I gruppen med en förgymnasial utbildning har de som bor i Hallands län högst antal återstående år, 51,0, och de som bor i Norrbottens län har lägst antal återstående år, 48,6. Bland gymnasieutbildade är det också de som bor i Hallands län som har högst antal återstående år, 54,6, och de som bor i Norrbottens län som har lägst, 52,0 år. För gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå är antalet återstående år högst i Jönköpings län, 56,8 år. I denna grupp är det de som bor i Västernorrlands län som har lägst antal återstående år, 55,0. Skillnader mellan grupperna med eftergymnasial och förgymnasial utbildning har blivit mer lika över tid. Under perioden 2018–2022 var skillnaden mellan dessa grupper minst i Blekinge län, 5,1 år, och störst i Värmlands län, 7,1 år.