Demografisk analys Återstående medellivslängd efter utbildningsnivå
Snabbare ökning av medellivslängden bland utrikes födda efter 2020
Statistiknyhet från SCB 2024-05-30 8.00
Under åren runt covid-19-pandemin skedde ovanligt stora upp- och nedgångar i medellivslängden, framför allt bland utrikes födda och personer med lägre utbildning. Sedan dess har medellivslängden gått tillbaka till den trend som syntes innan pandemin för personer födda i Sverige och ökat snabbare än före pandemin för utrikes födda i samtliga utbildningsgrupper.
Medellivslängden har ökat över tid i Sverige, både för personer födda i Sverige och för utrikes födda. Men ökningstakten har ofta varit ojämn, och skilt sig åt mellan olika grupper i befolkningen. År 2020 minskade medellivslängden tydligt till följd av covid-19-pandemin, särskilt bland utrikes födda och personer med förgymnasial utbildning. Sammantaget minskade medellivslängden med över ett år för utrikes födda, jämfört med ungefär ett halvår för personer födda i Sverige. För utrikes födda med förgymnasial utbildning var medellivslängden lägre år 2020 än den var 2013. Sedan 2020 har medellivslängden bland utrikes födda ökat med ungefär sex månader per år, mer än dubbelt så snabbt som för personer födda i Sverige. Det har inneburit att livslängden återhämtat sig något snabbare för utrikes födda, trots den större minskningen i samband med pandemin. År 2023 var medellivslängden högre bland utrikes födda i samtliga utbildningsgrupper än den var året före pandemin.
Ökade skillnader i livslängd för födda i Sverige
Det är tydliga skillnader i medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå. Personer med gymnasieutbildning har några års högre medellivslängd än de med förgymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning har i sin tur några års högre medellivslängd än de med högst gymnasieutbildning.
Under perioden 2013 till 2023 har skillnaderna mellan grupperna med lägst- och högst utbildning ökat med nästan två år bland personer födda i Sverige. Det beror på att medellivslängden sedan 2013 har ökat tydligt för eftergymnasialt utbildade men minskat något för de med förgymnasial utbildning. År 2023 var skillnaden mellan grupperna med eftergymnasial och förgymnasial utbildning knappt 7 år bland personer födda i Sverige. För gruppen med gymnasieutbildning låg medellivslängden stilla på samma nivå under första halvan av perioden, men sedan dess har en viss ökning skett. Skillnaden mellan de med gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning har ökat med ungefär nio månader mellan 2013 och 2023.
Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna är mindre bland utrikes födda än bland födda i Sverige. Under perioden var det drygt 3,5 års skillnad mellan utrikes födda med eftergymnasial och förgymnasial utbildning och drygt 2,5 års skillnad mellan de med eftergymnasial och gymnasial utbildning. Totalt sett har medellivslängden för utrikes födda med gymnasial- och eftergymnasial utbildning legat ganska nära medellivslängden för motsvarande grupper födda i Sverige, men bland de med förgymnasial utbildning har medellivslängden varit klart högre för utrikes födda, och skillnaden har ökat under perioden, från ungefär ett och ett halvt år 2013 till tre år 2023.
Störst ökning för sammanboende med hög utbildning
De allra flesta dödsfallen i Sverige sker i äldre åldrar. Det innebär att det förändringar av dödstalen i äldre åldrar har störst påverkan på hur medellivslängden ökar eller minskar, vilket covid-19-pandemin de senaste åren tydligt visat. När vi ser på medellivslängdens förändring vid 65 års ålder har den tydligt ökat mellan 2013 och 2023, från 21 till 22 återstående år för kvinnor och från 18,5 till 19,7 år för män.
Under de här åren har män och kvinnor haft ungefär lika stor ökning av medellivslängden från 65 års ålder, men det gäller inte för olika utbildningsnivåer. Tydliga skillnader finns också efter om personer lever med en partner eller inte. Medellivslängden vid 65 års ålder ökar mer för sammanboende än för ensamboende. För ensamstående kvinnor med förgymnasial utbildning har medellivslängden inte ökat, utan minskat något under perioden, medan ensamstående män och kvinnor med gymnasieutbildning knappt haft någon förändring alls. Den största ökningen ses i grupperna med eftergymnasial utbildning.
Tydliga skillnader i alla län
I samtliga län finns skillnader i antalet återstående år mellan grupper med olika utbildningsnivå. Det gäller återstående medellivslängd vid 30 års ålder för både kvinnor och män, men här redovisas hur det ser ut för båda könen sammantaget.
Länen är sorterade efter antalet återstående år i gruppen med förgymnasial utbildning.
Det finns en viss variation i antalet återstående år vid 30 års ålder mellan länen. I gruppen med en förgymnasial utbildning har de som bor i Hallands län högst antal återstående år, 51,4, och de som bor i Norrbottens län har lägst antal återstående år, 48,4. Bland gymnasieutbildade är det också de som bor i Hallands län som har högst antal återstående år, 54,6, och de som bor i Norrbottens län som har lägst, 52,2 år. För gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå är antalet återstående år högst i Kronoberg och Jönköpings län, 56,8 år. I denna grupp är det de som bor i Västernorrlands län som har lägst antal återstående år, 55,2. Under perioden 2019–2023 var skillnaden mellan eftergymnasial och förgymnasial utbildning minst i Blekinge län, 5,0 år, och störst i Gävleborgs län, 7,2 år.
Definitioner och förklaringar
Återstående medellivslängd brukar kallas ”medellivslängd”. Det är ett index som sammanfattar dödligheten i alla åldrar för ett år eller en period. Sammanfattningen av dödligheten görs i en livslängdstabell och antalet i medeltal återstående år beräknas för alla åldrar. Här används antalet återstående år från 30 och 65 års ålder.
Statistiken avser personer som var 30 år och äldre som också var folkförda i Sverige mellan 2012 och 2023. I statistikdatabasen finns fler uppgifter och hela livslängdstabeller.
Denna statistik är framtagen genom uppgifter från SCB:s befolkningsregister, hushållsregister och utbildningsregister.
Publicering
Statistiken publiceras som hela livslängdstabeller från 30 års ålder i statistikdatabasen på SCB:s webbplats i följande tabeller:
• Utbildningsnivå, födelseregion (inrikes och utrikes födda), kön, år och ålder
• Utbildningsnivå, hushållstyp, kön, år och ålder (avgränsad till befolkningen född i Sverige)
• Utbildningsnivå, län, kön, femårsperiod och ålder (avgränsad till befolkningen född i Sverige)
Statistik publiceras även i tabeller och diagram med kommentarer för återstående medellivslängd vid 30 respektive 65 års ålder.
Statistik publiceras även i tabeller och diagram med kommentarer för återstående medellivslängd vid 30 respektive 65 års ålder.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.