Till innehåll på sidan

Demografisk analys: Barnafödande i coronatider

Något ökat barnafödande för kvinnor födda i Sverige

Statistiknyhet från SCB 2022-04-07 8.00

För kvinnor födda i Sverige har barnafödandet ökat något 2021 efter 10 års nedgång. För utrikes födda kvinnor har nedgången däremot fortsatt. Totalt sett är barnafödandet oförändrat år 2021 jämfört med 2020.

I en rapport från SCB beskrivs barnafödandet i Sverige åren 2020–2021 jämfört med 2016—2019. I rapporten redovisas barnafödandet efter kvinnors födelseland, barnets ordningsnummer, typ av boendekommun, sysselsättningsstatus, inkomst samt om kvinnor har svensk eller utländsk bakgrund.

Ökat barnafödandet endast för födda i Sverige

Fruktsamheten för kvinnor födda i Sverige minskade under 2010-talet. Den nedgående trenden avstannade år 2020 efter 10 års minskning och vände svagt upp år 2021. År 2021 hade födda i Sverige i genomsnitt 1,62 barn per kvinna. Det är 0,02 barn per kvinna fler än år 2020.

Fruktsamheten för utrikes födda var på ungefär samma nivå 2006—2015. Sedan år 2016 har barnafödandet för utrikes födda minskat och nedgången har fortsatt även 2021.

Summerad fruktsamhet för kvinnor i barnafödande åldrar efter födelseland, 2000—2021

Diagram

Större ökning för 30–34-åringar och höginkomsttagare

Ökningen av fruktsamheten som skett det senaste året bland kvinnor födda i Sverige märks såväl i storstadskommuner som på mindre orter och såväl för kvinnor med inrikes som utrikes födda föräldrar.

Barnafödandet har ökat mer för den fjärdedel kvinnor med högst inkomst än för övriga inkomstgrupper. Det är också främst i åldrarna 30–34 år som barnafödandet ökat under år 2021 jämfört med år 2020. Ökningen det senaste året märkes för det andra och tredje barnet. Förstagångsfruktsamheten minskade mellan 2016 och 2020 men planade ut år 2021.

Summerad fruktsamhet för kvinnor födda i Sverige efter inkomst, 2016—2021

Diagram

Med inkomst avses här sammanräknad förvärvsinkomst, som innefattar alla skattepliktiga inkomster före skatt, till exempel inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet, sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och pension. I diagrammet har kvinnor grupperats efter deras inkomstnivå året innan, i inkomstkvartil 1 ingår de 25 procent kvinnor med lägst inkomst och i inkomstkvartil 4 de 25 procent kvinnor med högst inkomst.

Definitioner och förklaringar

Det summerade fruktsamhetstalet ställer antalet födda barn i relation till antalet kvinnor i barnafödande åldrar och måttet avser benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period. Måttet anger det antal barn kvinnor skulle få i genomsnitt under hela sitt liv om fruktsamheten förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs. Måttet ger en indikation på hur fruktsamheten utvecklas det specifika året.

Uppgift om antal kvinnor samt födda i befolkningen har hämtats från Registret över totalbefolkningen (RTB). Uppgift om kvinnors sysselsättningsstatus och inkomst har hämtats från STATIV. I rapporten används kvinnors sysselsättningsstatus och inkomst året innan födelse för att beräkna fruktsamheten för de olika åren.

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB

Förfrågningar

Li Ma

Telefon
010-479 40 11
E-post
li.ma@scb.se