Demografisk analys: Efter 60. En beskrivning av äldre i Sverige
Äldre – inte en homogen grupp
Statistiknyhet från SCB 2022-02-10 8.00
2,6 miljoner, eller en fjärdedel av Sveriges befolkning är 60 år eller äldre. Det är en åldersgrupp som har ökat mer än befolkningen som helhet under senare år. Men äldre är inte en homogen grupp. Det finns betydande skillnader mellan olika grupper av äldre, exempelvis när det gäller boende, hälsa, inkomster och valdeltagande.
I en rapport från SCB beskrivs den äldre befolkningen i Sverige. Med äldre avses här personer som är 60 år och äldre. Rapportens syfte är att ge en bred lägesbeskrivning av äldre. Rapporten beskriver äldre demografiskt och tar upp äldres boende, livslängd och hälsa, förvärvsarbete och inkomster, förändringar i boende och samboskap de senaste åren samt deltagande i samhällslivet.
Många bor med en partner- men i de äldsta åldrarna bor många ensamma
Det är vanligast att bo tillsammans med en partner, det gör 60 procent av de 60 år och äldre. Nästan 35 procent bor ensamma och drygt 5 procent bor varken ensamma eller med en partner. Det kan vara att de bor i något kollektivt boende, tillsammans med ett barn eller att de har en inneboende.
Att bo med en partner är vanligare i yngre åldrar än i äldre och vanligare bland män än bland kvinnor. Det hänger ihop med att det finns fler kvinnor än män i äldre åldrar. Något som också påverkar är att mannen oftare är äldre än kvinnan i ett parförhållande i kombination med att kvinnor lever längre än män.
Hög och ökande medellivslängd- men sociala skillnader
Den återstående medellivslängden från 60 års ålder har stadigt ökat i Sverige sedan 1970, med en viss minskning år 2020 på grund av många dödsfall i Covid-19. Sverige har relativt hög medellivslängd jämfört med andra länder i EU, men det finns betydande sociala skillnader. Medellivslängden vid 60 års ålder är 6 år högre för gifta män som bor med sin partner jämfört med män som aldrig varit gifta och som inte bor med en partner, drygt 25 jämfört med 19 återstående år. För kvinnor är skillnaden mellan dessa grupper drygt 4 år, knappt 28 jämfört med drygt 23 återstående år.
Stora skillnader i inkomst
Andelen som tillhör gruppen med höga inkomster, de som tillhör den fjärdedel som har högst inkomster, minskar med stigande ålder och är lägst bland dem som är 90 år och äldre. I alla åldersgrupper är andelen med höga inkomster tydligt högre för män än för kvinnor, högre för de med eftergymnasial jämfört med de med lägre utbildning och högre för de födda i Sverige än för utrikes födda. Äldre med höga inkomster har generellt mer inkomst från förvärvsarbete och kapital än äldre som har låga inkomster.
Få flyttar-men inte i åldrarna över 90 år
Av de som är 60 år och äldre är det 83 procent som bor kvar i samma fastighet de bodde i fem år tidigare. De största förändringar är bland de äldsta. Av de som är 90 år och äldre har 75 procent flyttat under de senaste fem åren.
Det är 10 procent av de ensamstående männen och 4 procent av de ensamstående kvinnorna som flyttat ihop med en partner de senaste fem åren, men det gäller nästan bara bland de som är 60–69 år 2020. I äldre åldrar är det få nya par.
Desto fler är det som levde med en partner för fem år sedan och inte gör det 2020. Den vanligaste anledningen är att partnern har avlidit. I åldern 90 år och äldre har nästan 57 procent av kvinnorna och 27 procent av männen upplevt att partnern avlidit de senaste fem åren.
Att bo med en partner är vanligare i yngre åldrar än i äldre och vanligare bland män än bland kvinnor. Det hänger ihop med att det finns fler kvinnor än män i äldre åldrar. Något som också påverkar är att mannen oftare är äldre än kvinnan i ett parförhållande i kombination med att kvinnor lever längre än män.
Hög och ökande medellivslängd- men sociala skillnader
Den återstående medellivslängden från 60 års ålder har stadigt ökat i Sverige sedan 1970, med en viss minskning år 2020 på grund av många dödsfall i Covid-19. Sverige har relativt hög medellivslängd jämfört med andra länder i EU, men det finns betydande sociala skillnader. Medellivslängden vid 60 års ålder är 6 år högre för gifta män som bor med sin partner jämfört med män som aldrig varit gifta och som inte bor med en partner, drygt 25 jämfört med 19 återstående år. För kvinnor är skillnaden mellan dessa grupper drygt 4 år, knappt 28 jämfört med drygt 23 återstående år.
Stora skillnader i inkomst
Andelen som tillhör gruppen med höga inkomster, de som tillhör den fjärdedel som har högst inkomster, minskar med stigande ålder och är lägst bland dem som är 90 år och äldre. I alla åldersgrupper är andelen med höga inkomster tydligt högre för män än för kvinnor, högre för de med eftergymnasial jämfört med de med lägre utbildning och högre för de födda i Sverige än för utrikes födda. Äldre med höga inkomster har generellt mer inkomst från förvärvsarbete och kapital än äldre som har låga inkomster.
Få flyttar-men inte i åldrarna över 90 år
Av de som är 60 år och äldre är det 83 procent som bor kvar i samma fastighet de bodde i fem år tidigare. De största förändringar är bland de äldsta. Av de som är 90 år och äldre har 75 procent flyttat under de senaste fem åren.
Det är 10 procent av de ensamstående männen och 4 procent av de ensamstående kvinnorna som flyttat ihop med en partner de senaste fem åren, men det gäller nästan bara bland de som är 60–69 år 2020. I äldre åldrar är det få nya par.
Desto fler är det som levde med en partner för fem år sedan och inte gör det 2020. Den vanligaste anledningen är att partnern har avlidit. I åldern 90 år och äldre har nästan 57 procent av kvinnorna och 27 procent av männen upplevt att partnern avlidit de senaste fem åren.
Definitioner och förklaringar
Statistiken i rapporten baseras huvudsakligen på olika totalräknade register samt Underökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Information om statistikens kvalitet, framställningssätt m.m. finns i kapitlet Kort om statistiken i slutet av rapporten.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.