Kohortdödligheten i Sverige. Dödlighetsutvecklingen fram till 2019
Allt fler lever till högre åldrar
Statistiknyhet från SCB 2020-06-23 9.30
Kvinnor födda 1920 blev i genomsnitt 73 år, vilket är en ökning med 24 år jämfört med kvinnor födda 1865 som i genomsnitt blev 49 år. För män var ökningen mellan dessa födelseår 20 år, från 46 till 66 år.
I en ny rapport, Kohortdödligheten i Sverige – Dödlighetsutvecklingen fram till 2019, beskriver SCB främst hur dödligheten förändrats för personer födda olika år.
Kraftigt minskad barnadödlighet påverkar
När dödligheten jämförs för olika födelseårgångar finns en tydlig nedgång i alla åldrar 0–99 år. Det gör också att den genomsnittliga uppnådda åldern, medellivslängden, ökar. Spädbarnsdödligheten, alltså hur många barn som avlider under första levnadsåret av dem som föds har minskat från cirka 20 procent under andra halvan av 1700-talet till omkring 0,2 procent under 2010-talet. Spädbarnsdödligheten har varit högre för pojkar än för flickor, men skillnaden mellan könen har nästan försvunnit under 2000-talet.
Den allt lägre barnadödligheten har bidragit stort till den ökade medellivslängden födelseårsvis. Totalt ökade medellivslängden med 24 år för kvinnor och med 20 år för män mellan födelseårgångarna 1865 och 1920. Drygt 10 år av den ökningen berodde på den lägre dödligheten bland barn under fem år.
Dödstalen minskade mer för kvinnor än för män
Från och med födda efter 1875 och till och med födda 1920 finns en tydlig skillnad i hur dödstalen minskat för män och för kvinnor. Dödstalen minskade mer för kvinnor än för män i varje ålder 45 till 95 år. Det medförde att skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor och män ökade från cirka 2 års skillnad bland födda i mitten av 1870-talet till 7 års skillnad bland födda 1920.
Livsstilsförändringar som bidrog till den ökade skillnaden mellan könen fram till födelseår födda de första decennierna av 1900-talet är ökad rökning och alkoholkonsumtion. Fler män än kvinnor rökte bland födelseåren födda från 1800-talet och fram till 1920-talet. Kvinnor har aldrig rökt i samma höga utsträckning som män gjorde förut. För kvinnor och män födda från och med 1940-talet har daglig rökning varit ungefär lika vanligt eller vanligare bland kvinnor än bland män.
En logaritmisk skala används för att dödstalen efter födelseår ska kunna visas för flera åldrar samtidigt. Dödstalet i 90 års ålder var drygt 250 per 1 000 kvinnor födda på 1860-talet. Det hade nästan halverats till 128 per 1 000 kvinnor födda 1929. I 60 års ålder låg dödstalet på cirka 15 per 1 000 män födda på 1860-talet, vilket hade minskat till 5 per 1 000 män födda 1959. Observera att dödstalen för födda runt 1900 var ungefär samma, cirka 4 per 1 000, i 15 och 45 års ålder. Det förhöjda dödstalet för födda 1903 i 15 års ålder, och för födda 1873 i 45 års ålder, är på grund av Spanska sjukan 1918.
Män har högre dödlighet än kvinnor i nästan alla åldrar och födelseårgångar. Ett intressant undantag är i 15 års ålder, där flickor födda mellan 1861 och 1919 hade något högre dödstal än pojkar. Det berodde främst på att flickor länge hade högre dödlighet i tuberkulos än pojkar. När antalet avlidna i tuberkulos successivt minskade under 1900-talet försvann så småningom även den förhöjda dödligheten för flickor i 15 års ålder.
Ny demografisk rapport om kohortdödligheten i Sverige
I rapporten Kohortdödligheten i Sverige – Dödlighetsutvecklingen fram till 2019 beskrivs dödlighetens förändringar i ett långt historiskt perspektiv, dels periodvis, men med extra fokus på utvecklingen födelseårsvis. Den bygger vidare på tidigare rapporter om kohortdödlighet som SCB publicerats med cirka 10 års mellanrum.
Vanligtvis redovisas dödlighet beräknad på dödsfall och folkmängd under ett år eller flera år sammanslaget, vilket ger en ögonblicksbild av dödlighetsnivån. Genom att mäta dödstal efter födelseår i olika åldrar kan vi istället få reda på hur länge födda ett visst år i genomsnitt har levt. För att kunna beräkna livslängden för födda olika födelseår måste man vänta ungefär 100 år, tills de allra flesta i en födelseårgång har avlidit. Det innebär att födda 1920 är den senaste födelseårgången för vilka den genomsnittliga livslängden med stor säkerhet kan fastställas.
Definitioner och förklaringar
Denna statistik är framtagen genom uppgifter från SCB:s befolkningsregister och historisk befolkningsstatistik från och med 1861 till och med 2019.
Återstående medellivslängd brukar kallas ”medellivslängd”. Det är ett index som sammanfattar dödligheten i alla åldrar. Här görs det för olika födelseår, vilket motsvarar den genomsnittliga uppnådda åldern för kvinnor och män födda olika år. Sammanfattningen av dödligheten görs i en livslängdstabell och antalet i det genomsnittliga antalet återstående år beräknas för alla åldrar. Här används antalet återstående år från födelsen.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.