Under hela perioden 2000–2023 har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder varit högst för gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och lägst för gruppen som har en förgymnasial utbildning. År 2023 var den återstående medellivslängden 7,1 år högre för kvinnor med eftergymnasial utbildning än för kvinnor med förgymnasial utbildning, 57,6 år jämfört med 50,6 år. För män var skillnaden mellan dessa två grupper 6,5 år, 55 år jämfört med 48,6 år. Skillnaden mellan grupperna med eftergymnasial och gymnasial utbildning var 2,8 år för kvinnor och 3,2 år för män. Gymnasieutbildade hade en medellivslängd som var 4,3 år (kvinnor) respektive 3,2 år (män) högre än kvinnor respektive män med en förgymnasial utbildning.

Antalet återstående år från 30 års ålder ökade för alla grupper mellan år 2000 och 2019. Den återstående medellivslängden minskade år 2020 för samtliga grupper på grund höga dödstal i covid-19 men återhämtade sig år 2021. Den återstående medellivslängden för kvinnor med eftergymnasial utbildning och med gymnasial utbildning år 2023 var på ungefär samma nivå som 2021. Men för kvinnor med förgymnasial utbildning minskade antalet återstående år med 0,4 år jämfört med år 2021. För män med gymnasial utbildning och med förgymnasial utbildning var den återstående medellivslängden år 2023 på ungefär samma nivå som 2021, medan medellivslängden för män med eftergymnasial utbildning hade ökat med 0,4 år sedan 2021.

Sett över hela perioden från 2000 till 2023 har förändringen varit olika för olika grupper. Ökningen var störst, 3,6 år, för män med eftergymnasial utbildning, från 51,4 år till 55,0 år. Även för kvinnor var det de med eftergymnasial utbildning som hade störst ökning, 2,4 år. Den enda gruppen med lägre återstående medellivslängd år 2023 jämfört med år 2000 var kvinnor med förgymnasial utbildning, 0,3 år lägre.

Här redovisas återstående medellivslängd efter utbildningsnivå för personer födda i Sverige. Resultat för utrikes födda finns i Statistikdatabasen. Livslängdsberäkningen görs med en utjämning av dödsrisker i de äldsta åldrarna, 90 år och äldre 2000–2009 och 99 år och äldre 2010–2011. Utjämningen 2000–2011 innebär att alla utbildningsgrupper tilldelas samma dödsrisk som inrikes födda kvinnor och män totalt i riket från och med de olika höga åldrarna. Anledningen till utjämningen är att utbildningsnivå saknas för samtliga personer födda i Sverige före 1911. Från och med 2012 görs beräkningen på samma sätt som i den officiella statistiken för kvinnor och män totalt i Sverige.