Hushållens boende 2024
Hushållens boende 2024
Statistiknyhet från SCB 2025-04-24 8.00
Vid utgången av 2024 var småhus med äganderätt den vanligaste boendeformen i Sverige följt av hyresrätter i flerbostadshus och flerbostadshus med bostadsrätt. Den genomsnittliga bostadsarean i Sverige vid utgången av 2024 var 42 kvadratmeter per person.
Den 31 december 2024 fanns det 4 972 000 hushåll i Sverige, vilket var en ökning med 40 000 hushåll eller knappt en procent jämfört med året innan. Hushållens vanligaste boendeform var småhus med äganderätt, 38 procent av hushållen, följt av flerbostadshus med hyresrätt, 29 procent, och flerbostadshus med bostadsrätt, 21 procent.
Småhus vanligaste boendet i länen
I samtliga län, förutom Stockholms län, var småhus oavsett upplåtelseform den vanligaste boendeformen. I Stockholms län var flerbostadshus med bostadsrätt vanligast, 38 procent av hushållen, följt av flerbostadshus med hyresrätt, 29 procent.
I 12 av 21 län hade minst hälften av hushållen boendeformen småhus oavsett upplåtelseform. I Hallands län var andelen högst, 59 procent av hushållen. Lägst andel hushåll boende i småhus var det i Stockholms län, 25 procent.
Ensamstående kvinnor bor främst i hyresrätter i flerbostadshus
Boendeformen skiljer sig mellan olika typer av hushåll. Hushållstyperna sammanboende och övriga hushåll, med eller utan barn, bor främst i småhus. Högst andel boende i småhus oavsett upplåtelseform hade sammanboende med två barn, 71 procent. Ensamstående, med eller utan barn, bor däremot främst i flerbostadshus med hyresrätt. Det finns dock en tydlig skillnad mellan könen. Ungefär hälften av de ensamstående männen med barn 0–24 år hade boendeformen småhus oavsett upplåtelseform. I motsvarande grupp för kvinnor bodde hälften av hushållen i flerbostadshus med hyresrätt. Lägst andel i boendeformen småhus oavsett upplåtelseform, 14 procent, hade gruppen ensamstående kvinnor yngre än 65 år utan barn.
Störst bostadsarea per person i småhus med äganderätt
Den genomsnittliga bostadsarean i Sverige vid utgången av 2024 var 42 kvadratmeter (kvm) per person, vilket är oförändrat jämfört med 2023. Hushåll boendes i småhus med äganderätt var vid utgången av 2024 i genomsnitt störst, 2,6 personer per hushåll, samtidigt som de hade den största bostadsarean per person, 48 kvm per person. Personer boende i småhus med bostads- eller hyresrätt hade mindre utrymme, 41 kvm per person. Boende i flerbostadshus med bostadsrätt hade i genomsnitt 40 kvm per person. Boende i flerbostadshus med hyresrätt hade i genomsnitt 35 kvm per person. Minst genomsnittlig bostadsarea hade boende i specialbostad, så som studentbostäder och äldreboenden, 29 kvm per person.
Ensamstående 65 år eller äldre utan barn har störst bostadsarea per person
Störst bostadsarea per person hade enpersonshushållen och då främst hushållstypen ensamstående 65 år eller äldre utan barn. Den genomsnittliga bostadsarean för ensamstående män 65- år utan barn var vid utgången av 2024, 80 kvm per person medan bostadarean var något mindre för motsvarande grupp kvinnor, 78 kvm per person. Yngre ensamstående män och kvinnor utan barn hade mindre bostadsarea än de äldre vilket till största del kan förklaras av att en lägre andel bodde i småhus och en högre andel bodde i hyresrätter i flerbostadshus.
Av flerpersonshushållen hade sammanboende utan barn den största bostadsarean, 51 kvm per person. Hushållstypen ensamstående män med barn 0–24 år hade i genomsnitt 40 kvm per person. Hushållstypen ensamstående kvinnor med barn 0–24 år hade i genomsnitt 8 kvm per person mindre bostadsarea än ensamstående män med barn 0–24 år. Det kan till största del förklaras av att de ensamstående männen med yngre barn oftare bor i småhus medan ensamstående kvinnor med yngre barn i högre utsträckning bor i hyresrätt i flerbostadshus. Även att den genomsnittliga hushållstorleken är något större för ensamstående kvinnor med barn är en del av förklaringen.
Minst bostadsarea per person i Stockholms län
I genomsnitt har hushållen i Stockholms län den minsta bostadsarean per person, 37 kvm per person. Det beror på att andelen hushåll i småhus med äganderätt är lägst i landet. Småhus med äganderätt var den vanligaste boendeformen i 263 av 290 kommuner. Av de 27 kommuner där andra boendeformer var vanligast ligger 11 kommuner i Stockholms län. Lägst andel småhus med äganderätt hade Solna, Sundbyberg och Stockholm där färre än 10 procent av hushållen bodde i småhus med äganderätt. I genomsnitt hade hushållen i Kalmar län den största bostadsarean, 48 kvm per person, följt av hushållen i Blekinge län, Kronobergs län, Värmlands län och Västernorrlands län, 47 kvm per person. Bland kommunerna hade hushållen i Sundbybergs kommun i genomsnitt den minsta bostadsarean, 33 kvm per person, och Ydre kommun hade den största bostadsarean, 56 kvm per person.
Boendet olika för personer med svensk respektive utländsk bakgrund
Den 31 december 2024 hade drygt var fjärde person i befolkningen utländsk bakgrund. Det finns stora skillnader i boendet mellan personer med utländsk bakgrund och personer med svensk bakgrund. Drygt hälften av alla personer med svensk bakgrund hade boendeformen småhus med äganderätt. För personer med utländsk bakgrund var hyresrätter i flerbostadshus vanligast, 43 procent. Totalt hade 47 procent av alla boende i flerbostadshus med hyresrätt utländsk bakgrund.
Definitioner och förklaringar
Statistiken baseras på Registret över totalbefolkningen som grundar sig på uppgifter om folkbokförda personer som Skatteverket lämnar till SCB. Statistiken baseras även på lägenhetsregistret som är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. SCB erhåller och bearbetar lägenhetsuppgifterna från Lantmäteriet för att producera löpande hushålls-, boende- och bostadsstatistik.
Boendeform
Centralt i statistiken över hushållens boende är redovisningen av personers/hushålls boendeform. Boendeform är en kombination av hustyp (småhus, flerbostadshus) och upplåtelseform (äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt) samt specialbostad eller övrigt boende.
Specialbostäder är bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder.
Övrigt boende är bostäder i byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål men ändå innehåller vanliga bostadslägenheter, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion, samt ägarlägenheter.
Hustyp
Småhus definieras som friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus).
Flerbostadshus definieras som bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus.
Upplåtelseform
Upplåtelseform avser fastighetens ägarförhållande (inte hur de boende förfogar över lägenheterna).
Äganderätt avser bostäder som ägs av en privatperson eller dödsbo. De som är folkbokförda på bostaden är inte nödvändigtvis ägare till bostaden.
Bostadsrätt avser bostäder som ägs av bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar. Bostadsrätt innehåller även personer som hyr sin lägenhet av bostadsrättsförening eller hyr av bostadsrättsinnehavaren.
Hyresrätt avser för flerbostadshus lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra ägare än bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar. För småhus avser det bostäder som ägs av andra ägare än fysiska personer, dödsbon, bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar.
Hushåll och hushållstyp
Ett hushåll består av alla personer som är folkbokförda på samma bostad. En person kan endast vara folkbokförd i en bostad. Baserat på registrerade relationer mellan personer i samma hushåll klassificeras hushållstyp. I statistiken över hushållens boende delas variabeln in i hushållstyperna:
- Ensamstående med och utan barn
- Sammanboende med och utan barn
- Övriga hushåll med och utan barn
I gruppen övriga ingår till exempel hushåll med tre generationer, kompisboende och kollektiv. Även hushåll där det yngsta barnet är 25 år eller äldre ingår bland övriga hushåll utan barn.
Hushållstyperna i hushållens boende avviker något från de definitioner som används i den registerbaserade hushållsstatistiken.
Utländsk bakgrund
Avser personer som är utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.
Då uppgift om förälders födelseland saknas gäller följande:
- För person född i Sverige antas förälder vara inrikes född
- För utrikes född person antas förälder vara utrikes född
Nästa publiceringstillfälle
Statistik för 2025 publiceras i slutet av april 2026.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.