Ny metod för att mäta antal fritidshus

SCB har förändrat sin metod för att ta fram antal fritidshus i landet. Detta metodbyte påverkar det totala antalet fritidshus men även antal utlandsägda fritidshus och antalet fritidshus ägda av utlandssvenskar. För mer information, se under ”Definitioner och förklaringar”.

Utländskt ägande av fritidshus:

Norska ägandet fortsätter att öka

Av de länder som står för det största ägandet av fritidshus i Sverige var det bara det norska ägandet som ökade signifikant 2019. Ökningen låg på 177 fritidshus. Det danska ägandet fortsatte däremot att minska för sjunde året i rad och hamnade på 198 hus. Antal fritidshus med ägare från Tyskland ökade marginellt medan antalet ägare från Nederländerna minskade något. I och med 2019 års minskning har det nederländska fritidshusägandet minskat sex år i rad. Gruppen övriga länder ökade något 2019, och mest ökade fritidshus med ägare från Schweiz med 25 stycken.

Det norska ägandet störst

Det norska ägandet är klart störst och man fortsätter dra ifrån övriga länder. Ägare från Norge äger nu 12 416 stycken fritidshus i Sverige. Antalet fritidshus med danska ägare är 10 386 och med tyska 10 140 fritidshus. 87 procent av de utlandsägda fritidshusen kommer från dessa tre länder. Därefter följer ägare från Nederländerna som äger 1 342 hus. Flest fritidshus i gruppen övriga länder har ägare från Schweiz, Storbritannien och Finland med 529, 456 respektive 402 fritidshus.

Tyskar först – norrmän nu

Om man jämför utvecklingen av de utlandsägda fritidshusen för de tre dominerande länderna Norge, Danmark och Tyskland sedan år 2000 skiljer den sig åt.

Sedan år 2000 har ägare från Norge ökat med knappt 9 800 fritidshus (384 procent), ägare från Danmark med drygt 5 800 fritidshus (132 procent) medan ägare från Tyskland endast ökat med cirka 1 000 fritidshus (11 procent. Det beror på att ägare från Tyskland var de första som började köpa fritidshus i Sverige och hade ett stort innehav redan år 2000.

38 procent utlandsägt i Kronoberg

De regionala variationerna av det utländska ägandet av fritidshus är stora. Andelen utländskt ägande är störst i Kronoberg och Värmland med 38 respektive 24 procent av det totala fritidshusbeståndet. I 12 län understiger det utländska ägandet 5 procent och i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland och Västmanland uppgår det utländska ägandet till mindre än 1 procent av beståndet.

Olika favoritlän

Största antalet utlandsägda fritidshus återfinns i Västra Götaland (7 702), Värmland (6 422), Kronoberg (4 571) och Skåne (3 511). Favoritlän för norska ägare är Västra Götaland, för danskarna är det Kronoberg och Kalmar, för tyskarna Kalmar medan holländarna föredrar Värmland. De största minskningarna av utländska fritidshusägare 2019 har skett i Skåne och Kronoberg medan de största ökningarna har skett i Västra Götaland, Västerbotten och Norrbotten

6 av 10 fritidshus utlandsägda i Markaryd

I 19 av Sveriges kommuner är minst en tredjedel av det totala fritidshusbeståndet utlandsägt. Störst andel utlandsägda hus finns i Markaryd med 57 procent och i Tingsryd, Eda, Älmhult, Munkfors och Uppvidinge med 45 – 47 procent.

De sex kommuner med antalsmässigt flest utlandsägda fritidshus är Strömstad, Tanum, Åre, Torsby, Ljungby och Årjäng. Det är endast i dessa kommuner de utlandsägda fritidshusen överstiger 1 000 stycken och flest finns i Strömstad med 1 602 fritidshus. I 11 kommuner finns inga utlandsägda fritidshus alls.