Bostadsbeståndet 2018-12-31
Drygt 4,9 miljoner bostäder i landet
Statistiknyhet från SCB 2019-04-25 9.30
Antalet bostadslägenheter uppgick 2018-12-31 till 4 924 792. Dessa fördelas på 2 081 112 lägenheter (42 procent) i småhus, 2 508 679 lägenheter (51 procent) i flerbostadshus, 253 821 lägenheter (5 procent) i specialbostäder samt 81 180 (2 procent) i övriga hus.
Hyresrätten dominerar i 257 av landets 290 kommuner
I flerbostadshus är hyresrätt den vanligaste upplåtelseformen med 58 procent (drygt 1 460 000 lägenheter) av beståndet, medan 42 procent (drygt 1 040 000 lägenheter) utgörs av bostadsrätter. Av landets 290 kommuner dominerar hyresrätten i 257, och i 12 kommuner finns endast hyresrätt som upplåtelseform i flerbostadshus.
Endast 33 kommuner har fler bostadsrätter än hyresrätter. Över hälften av dem ligger i Stockholms län. Störst andel bostadsrätter (91 procent) har Täby, följt av Vallentuna (89 procent) och Lomma (84 procent).
Kommun |
Andel bostadsrätter | Andel hyresrätter |
|---|---|---|
Täby |
91 | 9 |
Vallentuna |
89 | 11 |
Lomma |
84 | 16 |
Danderyd |
80 | 20 |
Nacka |
77 | 23 |
Vaxholm |
72 | 28 |
Solna |
69 | 31 |
Fagersta |
67 | 33 |
Knivsta |
65 | 35 |
Hammarö |
65 | 35 |
I småhus är äganderätt den vanligaste upplåtelseformen med hela 91 procent av beståndet, eller knappt 1,9 miljoner småhuslägenheter. Det förekommer även bostadsrätt och hyresrätt i småhus. Antal hyresrätter uppgår till drygt 92 000 medan antal bostadsrätter är drygt 91 000.
Bostadsrättsföreningar största ägaren av flerbostadshus
I flerbostadshus ägs 41 procent av lägenheterna av bostadsrättsföreningar. Näst största ägare är allmännyttiga bostadsföretag som innehar 27 procent av beståndet följt av svenska aktiebolag som äger 21 procent. Resterande 10 procent ägs av fysiska personer och andra ägare.
När det gäller småhus ägs den absoluta merparten (91 procent) av fysiska personer. Bostadsrättsföreningar äger 4 procent medan allmännyttiga bostadsföretag och svenska aktiebolag äger 2 procent vardera.
Bostädernas storlek och ålder
Den vanligaste lägenhetstypen i flerbostadshus är 2 rum och kök följt av 3 rum och kök. De två lägenhetstyperna utgör 68 procent av bostadsbeståndet i flerbostadshus.
Den genomsnittliga lägenheten i flerbostadshus är 68 kvm, och det genomsnittliga småhuset är 122 kvm.
| Lägenhetstyp | Antal lägenheter | Genomsnittlig storlek i kvm |
|---|---|---|
|
Lägenheter utan kök
|
1 718 | 33 |
|
1 rum och kokvrå/kokskåp
|
115 904 | 30 |
|
1 rum och kök
|
288 511 | 40 |
|
2 eller flera rum och kokvrå/kokskåp
|
45 919 | 48 |
|
2 rum och kök
|
913 496 | 59 |
|
3 rum och kök
|
788 517 | 78 |
|
4 rum och kök
|
276 652 | 98 |
|
5 rum och kök
|
54 802 | 123 |
|
6 eller flera rum och kök
|
11 145 | 172 |
|
Uppgift saknas
|
12 015 | .. |
|
Summa
|
2 508 679 | 68 |
Av det totala svenska småhusbeståndet byggdes knappt 933 000 (45 procent) mellan åren 1961 och 1990. Vart femte hus (eller 20 procent) av småhusen är dock byggda så tidigt som före 1931. När det gäller bostadsbeståndet i flerbostadshus byggdes merparten (51 procent av lägenheterna) mellan 1951 och 1980.
Antal specialbostäder uppgår till 253 821 lägenheter, fördelade på 135 769 för äldre/funktionshindrade, 99 965 studentbostäder samt 18 087 övriga specialbostäder. En lägenhet på ett äldreboende är i genomsnitt 39 kvm, medan en studentbostad är 28 kvm i snitt. Flest studentbostäder återfinns naturligtvis i de stora universitetsstäderna.
Kommun |
Antal |
|---|---|
Uppsala |
11 194 |
Göteborg |
10 889 |
Stockholm |
10 671 |
Lund |
9 450 |
Umeå |
6 305 |
Linköping |
5 070 |
Växjö |
3 939 |
Örebro |
3 668 |
Malmö |
3 041 |
Solna |
2 555 |
Definitioner och förklaringar
Statistiken baseras på lägenhetsregistret som är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Registret förvaltas av Lantmäteriet, som också är ansvarig myndighet. Statistiska centralbyrån (SCB) erhåller och bearbetar lägenhetsuppgifterna från Lantmäteriet för att producera löpande hushålls-, boende- och bostadsstatistik.
Med bostadslägenhet avses en lägenhet avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad, oavsett i vilken hustyp den ligger. Även bostäder i småhus definieras således som lägenheter.
Småhus definieras som friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus).
Flerbostadshus definieras som bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus.
Övriga hus definieras som byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål men ändå innehåller vanliga bostadslägenheter, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion.
Specialbostäder definieras som bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder.
Upplåtelseform utgår från ägarförhållandet och inte hur de boende förfogar över lägenheterna.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.