Allmänna val, valdeltagandeundersökningen 2018
Analys av valdeltagande vid de allmänna valen 2018
Statistiknyhet från SCB 2019-06-25 9.30
I 2018 års riksdagsval var det 87,2 procent av de röstberättigade som valde att rösta, vilket innebär att valdeltagandet ökade för fjärde valet i rad. Samtidigt visar de analyser som presenteras idag att även om nivån är hög och ökande så varierar andelen röstande mellan olika grupper i befolkningen.
När vi jämför olika befolkningsgrupper framträder skillnader i valdeltagande. Totalt sett röstar män och kvinnor i nästan lika stor utsträckning. Kvinnors valdeltagande är lite drygt en procentenhet högre än männens – 87,8 jämfört med 86,5 procent. Unga och äldre röstar i lägre grad än övriga åldersgrupper. När vi studerar kön och ålder tillsammans framträder vissa könsskillnader – unga kvinnor i åldrarna 18–29 år röstar i större utsträckning än unga män. En skillnad på knappt 6 procentenheter. Det motsatta gäller bland de äldsta. Bland röstberättigade 75 år och äldre röstar män i större utsträckning än kvinnor, också där en skillnad på drygt 6 procentenheter.
Skillnader i valdeltagande framträder också om man studerar valdeltagandet efter utbildningsnivå. I riksdagsvalet 2018 röstade 95 procent bland personer med eftergymnasial utbildning, 88 procent bland dem med gymnasial och 80 procent bland dem med förgymnasial utbildning (avser åldersgruppen 18–74 år). Det innebär att valdeltagandet var 15 procentenheter högre bland dem med högskoleutbildning än bland dem med endast förgymnasial utbildning. Skillnaden är i samma storleksordning som vid 2014 års riksdagsval.
Även när valdeltagande i andra befolkningsgrupper analyseras syns tydliga skillnader. Vi kan konstatera att andelen röstande är mindre bland ensamstående samt de med lägre inkomster medan den är större bland sammanboende samt de med högre inkomster.
Ökat valdeltagande bland såväl utrikes som inrikes födda
Valdeltagandet bland svenska medborgare i riksdagsvalet 2018 skiljer sig åt efter födelseland. Inrikes födda röstade i större utsträckning än utrikes födda i 2018 års riksdagsval, valdeltagandet var 90 procent jämfört med 74 procent. Jämfört med 2014 års val ökade valdeltagandet bland såväl utrikes som inrikes födda i ungefär samma utsträckning, vilket innebär att skillnaden i valdeltagande efter födelseland är oförändrad från 2014. Bland utrikes födda varierar valdeltagandet med födelseland, medborgarskapsdatum och hur länge man bott i Sverige.
Fler utländska medborgare röstade i kommunfullmäktigvalen
Bland utländska medborgare med rösträtt i landstings- och kommunfullmäktigvalen var det omkring 39 procent som röstade 2018. Det är ett betydligt lägre valdeltagande än bland svenska medborgare, men det innebar en ökning jämfört med 2014 års kommunfullmäktigval då valdeltagandet bland utländska medborgare var lite drygt 34 procent.
Ökat valdeltagande bland förstagångsväljare
Valdeltagandet bland förstagångsväljarna ökade i 2018 års riksdagsval, från 83 procent 2014 till 86 procent 2019. Skillnaden i valdeltagande gentemot övriga befolkningen var 2 procentenheter. Bland förstagångsväljarna finns det skillnader när det kommer till benägenheten att rösta. Valdeltagandet är högre bland de förstagångsväljare som går eller har gått ett studieförberedande program i gymnasieskolan än bland dem som går eller har gått ett yrkesförberedande program. Det finns även tydliga skillnader efter svensk och utländsk bakgrund samt beroende på föräldrars utbildningsnivå.
Valdeltagande och funktionsnedsättning
Valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning är lägre än i övriga befolkningen med en skillnad på 6 procentenheter. Det är främst personer med synsvårigheter, nedsatt rörelseförmåga, svåra besvär av oro, ångest och ängslan, stora problem på grund av dyslexi/dyskalkyli, neuropsykiatrisk diagnos samt i hög grad nedsatt aktivitetsförmåga som i lägre grad röstar än personer utan dessa nedsättningar eller besvär. Däremot kan vi inte konstatera någon skillnad i valdeltagande mellan personer med nedsatt hörsel eller svåra besvär av allergi och astma jämfört med personer utan dessa nedsättningar eller besvär.
Definitioner och förklaringar
Populationen för valdeltagandeundersökningen består av de röstberättigade vid 2018 års val till riksdag, landstings- respektive kommunfullmäktige. Man kan dela in de röstberättigade i 3 ömsesidigt uteslutande delar:
- Svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i Sverige.
- Svenska medborgare boende utomlands som är upptagna i röstlängden. Svenska medborgare boende utomlands som fyller 18 år senast på valdagen och som någon gång varit folkbokförda i Sverige har rätt att bli upptagna i röstlängden. Personer som varit folkbokförda i Sverige någon gång de senaste 10 åren tas automatiskt upp i röstlängden. Svenska medborgare boende utomlands som inte finns med i röstlängden måste själva anmäla sig för att tas upp i röstlängden. Även en inkommen röst från utlandet vid ett val räknas som en anmälan till röstlängden. Efter en anmälan till röstlängden ingår en utlandssvensk automatiskt i röstlängden i ytterligare en tioårsperiod.
- Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt medborgare från Island och Norge som fyller 18 år senast på dagen för valet och som är folkbokförda i Sverige 30 dagar före valdagen. Dessutom ingår medborgare i andra stater, som fyller 18 år senast på dagen för valet, och som varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen.
I riksdagsval är del 1 och del 2 röstberättigade. I val till landstings- och kommunfullmäktige är del 1 och del 3 röstberättigade. Gotland är dock en landstingsfri kommun, vilket gör att personer folkbokförda där inte ingår i populationen röstberättigade i val till landstingsfullmäktige.
Valdeltagandeundersökningen 2018 genomfördes för första gången sedan 1940-talet som en totalundersökning vilket innebär att statistik nu även kan redovisas efter län och kommun. I SCB:s Statistikdatabasen redovisas valdeltagandet för riksdagsval, landstingsfullmäktigval samt kommunfullmäktigval efter kön, ålder, födelseland, medborgarskap, utbildning och inkomst för hela riket, län och kommuner.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.