Ökade skillnader i valdeltagande mellan inrikes och utrikes födda

Det finns skillnader i valdeltagande mellan inrikes och utrikes födda i alla åldrar. Bland inrikes födda var valdeltagandet 89 procent, jämfört med 67 procent bland utrikes födda. Valdeltagandet har varit lägre bland utrikes födda under hela tidsperioden 1991–2022, men skillnaden mellan grupperna ökade i 2022 års riksdagsval till 22 procentenheter. Analysen visar att inte bara eget födelseland spelar roll för valdeltagandet, utan även föräldrarnas födelseland. Valdeltagandet är högst bland inrikes födda med två inrikes födda föräldrar, av vilka 90 procent deltog i valet. Nästan lika högt är valdeltagandet bland inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder, där är det 87 procent. Valdeltagandet bland inrikes födda med två utrikes födda föräldrar är lite lägre, 77 procent, och lägst är valdeltagandet bland personer som själva är utrikes födda, där det är 67 procent i 2022 års riksdagsval.

Förstagångsväljare röstar om föräldrarna röstar

Redan vid röstningsdebuten finns skillnader i valdeltagande när förstagångsväljare, de som uppnått rösträttsålder sedan senaste riksdagsvalet, delas upp i grupper som jämförs. På totalen sjönk valdeltagandet bland förstagångsväljarna från 86 till 84 procent mellan riksdagsvalen 2018 och 2022. Valdeltagandet är högre bland förstagångsväljare som går eller har gått ett studieförberedande program i gymnasieskolan än bland dem som går eller har gått ett yrkesförberedande program. Det finns även tydliga skillnader efter svensk och utländsk bakgrund samt beroende på föräldrars utbildningsnivå. Det starkaste sambandet för förstagångsväljares röstande är dock att ha minst en förälder som röstar i valet.

Valdeltagande påverkas av resurser och social kontext

Förutom ålder och födelseland kan man för hela gruppen röstberättigade svenska medborgare konstatera att valdeltagandet varierar mellan olika grupper, framför allt sett till socioekonomiska aspekter. Personer som är sammanboende, är sysselsatta, har en eftergymnasial utbildningsnivå eller har hög inkomst röstar i större utsträckning än ensamstående, arbetslösa eller sjuka, med förgymnasial utbildningsnivå eller låg inkomst. Det finns även skillnader i valdeltagande mellan grupper med olika boendeförhållanden. Oavsett om man bor i flerbostadshus eller småhus är valdeltagandet högre bland personer som bor i äganderätt eller bostadsrätt och lägre bland personer som bor hyresrätt.

När man kontrollerar för kvinnors och mäns ålderssammansättning, civilstånd och hushållsställning samt utbildningsnivå, inkomstnivå och boende kvarstår skillnaden i valdeltagande mellan kvinnor och män. Även det högre valdeltagandet bland personer med eftergymnasial utbildning, högre inkomst och som äger sin bostad kvarstår när övriga faktorer beaktas.

Lägre valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning har ett lägre valdeltagande än övriga befolkningen, 76 procent jämfört med 87 procent. Det är lägre bland såväl män som kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med män och kvinnor i övriga befolkningen. Bland personer med funktionsnedsättning röstar män i större utsträckning än kvinnor, 79 jämfört med 74 procent, medan kvinnor röstar i större utsträckning än män i övriga befolkningen. På samma sätt som i befolkningen totalt är valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning lägre bland yngre och äldre. Stora svårigheter eller att inte kunna vissa saker alls leder till ett lägre valdeltagande för flera indikatorer som mäts i Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF); syn, rörelseförmåga, minne och koncentration, att ta hand om sig själv samt att kommunicera.

De som blir föräldrar börjar rösta

Deltagandet i 2022 års riksdagsval är det andra totalräknade valdeltagandet i rad vilket möjliggör analys av röstandet för personer som varit röstberättigade både i 2018 och 2022 års riksdagsval. Många av dem som röstade 2018 röstade även 2022, och det är ganska få som röstade 2022 som inte röstade 2018. Gruppen som börjat rösta efter 2018 har analyserats särskilt och analysen visar att bland dem som inte röstade i 2018 års val, så var valdeltagandet 2022 högre bland röstberättigade som fått sitt första barn, blivit sammanboende eller flyttat inom Sverige, eller bytt kommun.

Av de som var förstagångsväljare år 2018 och röstade 2018 så röstade de flesta en andra gång 2022, 90 procent av kvinnorna och 86 procent av männen. Av de förstagångsväljare som inte röstade 2018 så röstade knappt hälften i riksdagsvalet 2022.

Vem röstade 2022?

Förutom en beskrivning av hur deltagandet ser ut i val till olika politiska nivåer och hur det har utvecklats över tid innehåller rapporten Deltagandet i de allmänna valen 2022 analyser av hur valdeltagandet ser i olika grupper i befolkningen. Faktorer som undersöks i relation till valdeltagande är kön, ålder, familjetyp, olika socioekonomiska mått, arbetskraftsstatus samt boende. Rapporten innehåller en beskrivning av hur valdeltagande hänger samman med födelseland, medborgarskap och vistelsetid i Sverige samt hur valdeltagandet ser ut bland svenskar i utlandet. Ett särskilt fokus riktas mot valdeltagandet bland förstagångsväljare och valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning. Deltagandet i valen 2022 beskrivs även utifrån ett regionalt perspektiv med avseende på skillnader i valdeltagande på kommunnivå och valdistriktsnivå, och även vissa grupperingar av kommuner.

2022 års allmänna val bygger för andra gången i rad på totalräknat valdeltagande. Det gör att individer kan följas över tid, och att valdeltagandet kan ses i ljuset av förändringar i de röstberättigades liv som inträffat mellan valen. I rapporten finns ett kapitel med resultat om gruppen som röstat 2018 respektive inte röstat 2018, och hur deras valdeltagande är 2022. Det undersöks efter olika faktorer som ändrats så som att bli förälder, att byta utbildningsnivå, eller att flytta.