År 2014 var första gången val till Europaparlament, riksdag, landstings- och kommunfullmäktige hölls under samma år. I riksdagsvalet ökade valdeltagandet med 1,2 procentenheter till 85,8 procent. Det är tredje riksdagsvalet i rad som andelen röstande ökar. Motsvarande ökningar i valen till landstings- och kommunfullmäktige var totalt sett 1,4 respektive 1,3 procentenheter. I valet till Europaparlamentet ökade valdeltagandet med 5,5 procentenheter till 51,1 procent. Det var första gången som över hälften av de röstberättigade röstade i ett svenskt EU-val.

Även om andelen röstande ökade fanns det i 2014 års val betydande skillnader i valdeltagande mellan olika grupper. Bland annat kan fortfarande konstateras att andelen röstande är mindre bland ensamstående, lågutbildade, de med lägre inkomster och de som är arbetslösa, medan den är större bland gifta och sammanboende, högutbildade, de med högre inkomster och de sysselsatta.

Det finns även en skillnad mellan könen: kvinnor röstar i något högre grad än män. Sett till alla röstberättigade var skillnaden inte så stor, endast en eller ett par procentenheter beroende på vilket av valen, men för gruppen yngre personer var skillnaden större. I 2014 års riksdagsval var andelen röstande mer än 4 procentenheter större bland kvinnor under 30 år än bland män i samma åldersgrupp. Bland de allra äldsta röstade dock män i högre grad än kvinnor.

Stor ökning bland äldre kvinnor

Valdeltagandet är traditionellt lägst bland unga och äldre personer. Det är dock i dessa grupper som valdeltagandet har ökat mest i de senaste valen. Jämfört med föregående val ökade valdeltagandet bland dem under 30 år med 2 procentenheter till 81 procent i 2014 års riksdagsval. Bland dem 65 år och äldre ökade andelen röstande med 3 procentenheter till 86 procent. Detta har inneburit ett mer jämlikt deltagande.

Jämfört med 2002 års riksdagsval är ökningen bland dem under 30 år 9 procentenheter och bland dem 65 år och äldre 7 procentenheter. En av de grupper där valdeltagandet ökar mest är bland kvinnor över 80 år. Jämfört med 2002 års riksdagsval har andelen röstande i den gruppen ökat med 13 procentenheter. Det är dock från en låg nivå, vilket gör att valdeltagandet ändå bara är 70 procent i 2014 års riksdagsval. Bland män i samma åldersgrupp röstade 81 procent.

I EU-valet 2014 ökade valdeltagandet i förhållande till föregående val i alla åldersgrupper. Ökningen var större bland dem under 50 år än bland äldre. Därmed minskade skillnaderna mellan olika åldersgruppers deltagande i och med 2014 års val.

Stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda

I riksdagsvalet 2014 ökade valdeltagandet bland inrikes födda med nästan 2 procentenheter jämfört med 2010. Bland utrikes födda kan dock inte någon statistiskt säkerställd förändring konstateras. Detta medför att skillnaden i valdeltagande mellan dessa två grupper ökar och uppgår 2014 till 17 procentenheter (valdeltagandet var 89 respektive 72 procent). Samtidigt bör det nämnas att antalet utrikes födda har ökat betydligt mellan de två valtillfällena och benägenheten att rösta är lägre bland dem som nyligen fått svenskt medborgarskap än bland dem som varit svenska medborgare en längre tid.

I Europaparlamentsvalet 2014 ökade däremot valdeltagandet bland utrikes födda svenska medborgare. Trots ökningen är dock valdeltagandet i den gruppen endast 39 procent, vilket kan jämföras med 54 procent bland inrikes födda.

Lågt valdeltagande bland utlandssvenskar och utländska medborgare

Svenska medborgare bosatta utomlands är en grupp i vilken valdeltagandet brukar vara lågt och riksdagsvalet 2014 var inget undantag. Endast 32 procent röstade, vilket inte innebar någon statistiskt säkerställd förändring i förhållande till 2010 års val. I 2014 års Europaparlamentsval ökade valdeltagandet bland utlandssvenskar, men trots detta var andelen röstande bara13 procent.

En annan grupp som brukar rösta i låg grad är de utländska medborgare som är röstberättigade i val till landstings- och kommunfullmäktige. I 2014 års val till kommunfullmäktige röstade 34 procent av de röstberättigade utländska medborgarna. Det är ungefär samma nivå som valdeltagandet har legat på i den gruppen sett till de senaste valen.

Om undersökningen

SCB publicerar i dag resultat från 2014 års valdeltagandeundersökning. Undersökningen beskriver hur valdeltagandet ser ut i olika grupper i 2014 års val till Europaparlamentet, riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige. Andelen röstande redovisas bland annat efter kön, ålder, födelseland, utländsk/svensk bakgrund, medborgarskap, region, civilstånd, inkomst, utbildningsnivå, arbetskraftsstatus, yrke, arbetsmarknadssektor, socioekonomisk grupp (SEI) och fackföreningstillhörighet. Undersökningen är en urvalsundersökning, vilket medför att det finns en viss osäkerhet i de siffror som redovisas. Den statistiska osäkerheten redovisas i resultatframställningen i form av felmarginaler. Resultaten presenteras i form av tabeller på SCB:s webbplats och i SCB:s Statistikdatabasen, se information nedan.