Med hundratolv dagars mellanrum valdes under 2014 representanter till alla fyra nivåer i den svenska demokratin. Trots den relativa närheten mellan valdagarna var det mycket som skilde valen åt.

Resultaten från valundersökningarna 2014 förstärker bilden av att väljarna röstar olika i Europaparlamentsvalet och i riksdagsvalet. Det är framför allt agendan, det vill säga vilka frågor som var i fokus och kandidaternas kompetens som framstår som de viktigaste förklaringarna till skillnader i röstningsbeteende. Även om det fanns olikheter avseende valdeltagande, väljarideologi och sakfrågekompetens så spelade de mindre roll för utfallet i de båda valen och varför det blev så olika.

Utbildning högst på agendan i riksdagsvalet

Den enskilda fråga vars betydelse ökade mest mellan Europaparlamentsvalet och riksdagsvalet var utbildning. I Europaparlamentsvalet angav 1 procent att frågan var viktig för partivalet, medan 41 procent uppgav att utbildning var viktig för partival i riksdagsvalet. Omvänt spelade EU och internationella frågor betydligt större roll för väljarna i Europaparlamentsvalet än för väljarna i riksdagsvalet. Frågeområdet hamnade på fjärde plats som viktigaste sakfråga i Europaparlamentsvalet och på 21 plats när väljarna själva angav vad som var viktigt för deras partival i riksdagsvalet. Generellt är nivåerna högre i riksdagsvalet än i Europaparlamentsvalet.

Adaktusson och Paulsson drog röster i Europa-parlamentsvalet

I riksdagsvalet får partiledarna ofta lägre eller snarlika popularitetssiffror som partierna de företräder. Det skiljer sig något från Europaparlamentsvalet där partiernas toppkandidater i några fall har högre popularitet än partierna de företräder. I 2014 års Europaparlamentsval var det Folkpartiets kandidat Marit Paulsen och Kristdemokraternas kandidat Lars Adaktusson som överglänste partierna i väljarnas ögon. De gjorde därmed även ett bättre intryck än partiledarna för dessa partier i det följande riksdagsvalet. Förstanamnen för Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Moderaterna fick däremot lägre popularitetssiffror än partierna i 2014 års Europaparlamentsval.

Nära i tid men inte i utfall

Resultaten från valundersökningarna 2014 visar på skillnader i valrörelsernas karaktär, väljarnas kampanjexponering, valrörelseagenda och kandidat-popularitet. Detta påminner starkt om resultaten från tidigare jämförelser av svenska Europaparlaments- och riksdagsval. I många avseenden verkar det alltså inte ha spelat någon roll för valutgången att dessa båda val var placerade så nära i tiden. En slutsats är att valutgången blev olika för att svenska väljare mer påtagligt identifierar att valen är av olika karaktär och handlar om olika saker, och väljer att anpassa sitt beteende efter det.

Supervalåret 2014 är författad av Linda Berg och Henrik Oscarsson verksamma vid valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet, och är den första rapporten med fokus på väljarbeteende i 2014 års Europaparlaments- och i riksdagsval.