Den senaste statistiken från det svenska valet till Europaparlamentet 2019 visar nominerade och valda kandidater efter parti, kön, ålder, inkomst, utbildning och födelseland. Samtidigt publiceras motsvarande uppgifter om den röstberättigade befolkningen. Tillsammans kan statistiken beskriva representativiteten bland nominerade och folkvalda i valet till Europaparlamentet.

Något fler kvinnor än män bland Sveriges valda

556 kandidater nominerades till Europaparlamentsvalet i Sverige, som hölls den 26 maj 2019. Av dessa var 42 procent kvinnor och 58 procent män. De kandiderade till de 20 mandat som Sverige har i Europaparlamentet. Bland de kandidater som blev valda är 11 kvinnor och 9 män. Alla åtta riksdagspartierna fick tillräckligt många röster för att få mandat i Europaparlamentet.

Fler män i Europaparlamentet

Europaparlamentet har 751 ledamöter och av dem är 60 procent män och 40 procent kvinnor. Andelen kvinnor har ökat successivt sedan det första valet 1979 då andelen kvinnor var 15 procent.

Det första svenska valet till Europaparlamentet hölls 1995. Av de valda kandidaterna då var 41 procent kvinnor och 59 procent män. Efter valet 2004 hade andelen kvinnor ökat till 58 procent. Från valet därpå, 2009, och framåt har cirka 55 procent av de svenska kandidaterna varit kvinnor och 45 procent varit män.

Inga valda under 30 eller över 64 år

Av de svenska ledamöterna i Europaparlamentet är 75 procent 30–49 år. Det innebär en betydligt större andel jämfört med röstberättigade i stort, där drygt 30 procent är 30–49 år. Inga av ledamöterna är yngre än 30 år eller äldre än 64 år. Även bland riksdagens ledamöter är åldersgruppen 30–49 år mest överrepresenterad jämfört med den röstberättigade befolkningen. De utgjorde 56 procent av samtliga valda riksdagsledamöter 2018.

Minskande andel personröster i EU-valet

I det svenska valet till Europaparlamentet röstade 55 procent av de röstberättigade, och nästan 40 procent av väljarna personröstade på en kandidat. Det är en lägre andel jämfört med 2014 års val då hälften av alla väljare personröstade. Andelen som väljer att personrösta har sjunkit successivt sedan 1999 då andelen personröster var som högst, 66 procent.

Bland partiernas väljare 2019 var det Miljöpartiets väljare som i störst utsträckning valde att personrösta på en kandidat medan Socialdemokraternas väljare personröstade i minst utsträckning.

Trots den minskande andelen personröster är det vanligare att personrösta i EU-valet jämfört med i riksdagsvalet. Vid riksdagsvalet 2018 personröstade 24 procent av väljarna.