När vi jämför olika befolkningsgrupper framträder skillnader i valdeltagande. Totalt sett röstar män och kvinnor i nästan lika stor utsträckning. Kvinnors val­deltagande är lite drygt en procentenhet högre än männens – 56 jämfört med 55 procent. Unga röstar i lägre grad än övriga åldersgrupper. När vi studerar kön och ålder tillsammans framträder vissa könsskillnader. Skillnaden mellan mäns och kvinnors valdeltagande varierar med åldern. Upp till 70 års ålder har kvinnor ett högre val­deltagande än män. För personer som är 70 år eller äldre är det istället män som har ett högre valdeltagande.

Analyserna visar även att valdeltagandet är lägre bland ensam­stående, personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning och personer med lägre inkomstnivå medan val­deltagandet är högre bland gifta och sammanboende, personer med eftergymnasial utbildning och personer med högre inkomstnivå.

Minskat valdeltagande bland förstagångsväljare

SCBs valdeltagandeundersökning för 2014 års Europa­parlamentsval visade att det högre valdeltagandet medfört ett mer jämlikt röstande över åldersgrupper. 2019 års val uppvisar en fortsatt utjämning mellan åldersgrupper för personer som är mellan 30 och 74 år gamla. Samtidigt har valdeltagandet sjunkit för den yngsta åldersgruppen som sedan innan hade det lägsta valdeltagandet bland ålders­grupperna. Den största ökningen i valdeltagande, jämfört med 2014 års val till Europaparlamentet finns i ålders­gruppen 75 år och äldre.

Resultaten visar stora skillnader inom gruppen första­gångsväljare. Valdeltagandet är högre bland första­gångsväljare som går eller har gått ett studieförberedande gymnasieprogram än bland dem som gått eller går ett yrkesförberedande gymnasieprogram. Oavsett gymnasie­inriktning är valdeltagandet högre bland förstagångsväljare som har en pågående utbildning jämfört med de som har avslutat sin gymnasieutbildning. En fördjupad analys visar att det starkaste sambandet med förstagångs­väljares benägenhet att rösta är att minst en av föräldrarna röstat.

Valdeltagande ökade bland inrikes födda men minskade bland utrikes födda

Valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2019 var högre bland inrikes födda svenska medborgare jämfört med utrikes födda svenska medborgare – 59 procent jämfört med 37 procent. För utrikes födda är valdeltagandet som högst bland personer som är födda i Norden (exklusive Sverige), EU (exklusive Norden) och Sydamerika. Andelen inrikes födda som röstat har ökat sedan 2014 års val till Europaparlamentet, medan andelen minskat för utrikes födda.

Lägre valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning hade ett lägre val­deltagande än övriga i Europaparlamentsvalet 2019. Skillnaden i valdeltagande mellan personer med funktions­nedsättning och övriga befolkningen var 6 procentenheter. Det finns även skillnader beroende på typ av funktions­nedsättning. För alla svårigheter som definieras som funktionsnedsättning i SCBs undersökningar om levnadsvillkor förutom hörsel­nedsättning syns ett lägre valdeltagande. Lägst är val­deltagandet för personer som i hög grad har nedsatt rörelse­förmåga. Även personer med hög grad av nedsatt aktivitets­förmåga och personer med neuropsykiatrisk diagnos har ett lägre valdeltagande än övriga befolkningen.

Stora regionala skillnader i valdeltagandet

En regional analys visar tydliga skillnader i valdeltagande mellan olika valdistrikt. I 2019 års val till Europa­parlamentet fanns drygt 180 distrikt där andelen röstande understeg 30 procent. Samtidigt fanns distrikt med över 80 procents valdeltagande. Det är tydligt att de egenskaper hos individer som hänger samman med val­deltagande som födelseland, utbildning och inkomst hos den röstberättigade befolkningen även syns när dessa egenskaper aggregeras till valdistrikt. Framför allt var val­deltagandet lågt i de distrikt som hade en stor andel utrikes födda bland de röstberättigade.