Till innehåll på sidan

Europaparlamentsval 2019, valresultat

Deltagandet i EU-valet ökar i Sverige

Statistiknyhet från SCB 2019-07-04 9.30

Valdeltagandet i EU-valet blev i Sverige 55 procent – och ökar därmed för tredje valet följd. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna får fler mandat jämfört med 2014. Socialdemokraterna står still men får ändå flest mandat.

Nu publicerar SCB de svenska resultaten i 2019 års Europaparlamentsval. I valresultaten ingår statistik om antal röstberättigade personer, valdeltagande, antal avgivna röster, inklusive ogiltiga och giltiga röster fördelade efter parti, samt fördelade mandat. SCB har statistik om svenska Europaparlamentsval sedan 1995.

I valet den 26 maj 2019 röstade knappt 4,2 miljoner av närmare 7,6 miljoner röstberättigade personer i det svenska Europaparlamentsvalet, vilket gav ett valdeltagande på 55 procent. I de tre senaste valen till Europaparlamentet har det svenska valdeltagandet varit högre än EU:s genomsnitt. Trots att det ökar är det dock ett betydligt lägre valdeltagande än i 2018 års riksdagsval, då 87 procent röstade.

Valdeltagandet ökade också totalt i EU för första gången sedan det första valet till Europaparlamentet hölls 1979. Den gången gick nio länder till val, nu var det 28. Deltagandet ökade i 20 av de 28 medlemsländerna jämfört med 2014.

Valdeltagande i Europaparlamentsval, i Sverige och i hela EU, 1979-2019. Procent (%)

Valdeltagande i Europaparlamentsval, i Sverige och i hela EU, 1979-2019. Procent (%)

Källa: SCBs Valstatistik och Europaparlamentet (https://valresultat.eu, 2019-06-26)

Annan röstfördelning – men samma partier som i riksdagsvalet tar mandat

De riksdagspartier som fick en högre andel röster i 2019 års val till Europaparlamentet jämfört med riksdagsvalet 2018 är Miljöpartiet (11,5 procent), Kristdemokraterna (8,6 procent) och Centerpartiet (10,8 procent). Både Socialdemokraterna och Moderaterna tenderar att få en mindre andel röster i Europaparlamentsval än i riksdagsval, vilket också blev fallet 2019 då de fick 23,5 respektive 16,8 procent. Det gäller även Sverigedemokraterna (15,3 procent), Liberalerna (4,1 procent) och Vänsterpartiet (6,8 procent).

Fem partier fick en större andel röster jämfört med Europaparlamentsvalet 2014: Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. De som backade var Liberalerna, Feministiskt initiativ, Miljöpartiet, Piratpartiet och Socialdemokraterna.

Giltiga röster fördelade efter parti i svenska Europaparlamentsval, 1995-2019. Procent (%)

Giltiga röster fördelade efter parti i svenska Europaparlamentsval, 1995-2019. Procent (%)

Kommentar: Före 2014 års val redovisas Sverigedemokraterna (SD) tillsammans med övriga partier (ÖVR).

Vid tidigare svenska val till Europaparlamentet har ofta ett eller flera partier som inte suttit i riksdagen vid tidpunkten för valet fått många röster som gett mandat i Europaparlamentet. 2004 fick Junilistan nära 15 procent av rösterna, 2009 fick Piratpartiet 7 procent, och 2014 fick Feministiskt initiativ över 5 procent. Men 2019 var det riksdagspartierna som delade på alla de svenska mandaten.

Sverige har 20 av 751 mandat

Sedan 2014 har Sverige 20 mandat i Europaparlamentet. Socialdemokraterna får fem av dessa, vilket är lika många som 2014. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ökar alla med ett mandat vardera jämfört med 2014. Miljöpartiet och Liberalerna får hälften så många mandat som 2014. Vänsterpartiet får samma som för fem år sedan.

Fördelade mandat efter parti i svenska Europaparlamentsval, 2014 och 2019. Antal

Fördelade mandat efter parti i svenska Europaparlamentsval, 2014 och 2019. Antal

Europaparlamentet har 751 platser och mandaten fördelas utifrån medlemsländerna befolkningsstorlek. Sverige har knappt tre procent av mandaten. Alla svenska partier med mandat ingår i någon av de sju partigrupperna i Europaparlamentet.

Europeiska folkpartiets grupp (EPP) blir liksom 2014 största partigrupp. Hit hör Moderaterna och Kristdemokraterna. Näst största partigrupp blir gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D), där Socialdemokraterna ingår. I den tredje största partigruppen, Förnya Europa (tidigare ALDE), ingår Liberalerna och Centerpartiet. Miljöpartiet ingår i De gröna/Europeiska fria alliansen (Gröna/EFA) som är den fjärde största partigruppen. Inget svenskt parti ingår i partigruppen Identitet och demokrati (ID) som blir den femte största gruppen. I den sjätte största partigruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR) ingår Sverigedemokraterna. Vänsterpartiet är med i Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL) som blir den sjunde och därmed minsta partigruppen efter 2019 års val. Det finns också ett antal ledamöter som inte tillhör någon partigrupp.

Fördelade mandat mellan partigrupperna i Europaparlamentet, 2014 och 2019. Antal

Fördelade mandat mellan partigrupperna i  Europaparlamentet, 2014 och 2019. Antal

Källa: Europaparlamentet (https://valresultat.eu, 2019-07-02) Kommentar: Fördelningen av mandat mellan partigrupperna avser det första konstituerande sammanträdet i parlamentet respektive mandatperiod.

Definitioner och förklaringar

Det första valet till Europaparlamentet ägde rum 1979. Sverige gick med i EU efter folkomröstningen 1994 och det första svenska Europaparlamentsvalet ägde rum 1995. Därefter har Sverige deltagit i Europaparlamentsval 1999, 2004, 2009, 2014 och 2019.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för demokratistatistik

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna
fax 08-506 947 72

Förfrågningar

Jonas Olofsson

Telefon
010-479 47 18
E-post
jonas.olofsson@scb.se