Europaparlamentsval, valresultat, preliminärt röstberättigade 2024
Drygt 7,6 miljoner får rösta i det svenska Europaparlamentsvalet
Statistiknyhet från SCB 2023-09-21 8.00
Antalet röstberättigade ökar med 290 000 i nästa års Europaparlamentsval jämfört med valet 2019. Drygt 28 procent av de röstberättigade kommer att vara 65 år och äldre. Även andelen förstagångsväljare och andelen födda utomlands ökar jämfört med föregående val.
Den 9 juni 2024 är det Europaparlamentsval i Sverige. Nu publicerar SCB preliminära uppgifter om antalet röstberättigade svenska medborgare folkbokförda i Sverige som får delta i Europaparlamentsvalet.
290 000 fler röstberättigade
Jämfört med Europaparlamentsvalet 2019 beräknas antalet röstberättigade svenska medborgare folkbokförda i Sverige att öka med 290 000 personer till drygt 7,6 miljoner. Jämfört med riksdagsvalet 2022 är det en ökning med 55 000 personer. Utöver svenska medborgare folkbokförda i Sverige är även utlandssvenskar och utländska EU-medborgare folkbokförda i Sverige som i förväg anmält att de vill delta i det svenska EU-valet röstberättigade. Till antalet är de betydligt mindre grupper, 2019 var det knappt 170 000 respektive 50 000 personer. Ingen prognos görs dock för dessa grupper.
Totalt sett är något fler kvinnor än män röstberättigade, 50,4 procent jämfört med 49,6 procent. Efter ålder är det något fler män i yngre åldrar och fler kvinnor bland äldre röstberättigade. Över tid ökar dock andelen män 65 år och äldre, från 10 procent av de röstberättigade 2004 till 13 procent 2024. Andelen kvinnor i samma åldersgrupp ökar under samma period från 13 procent till 15 procent av samtliga röstberättigade. Totalt sett ökar andelen röstberättigade som är 65 år och äldre med drygt en halv procentenhet jämfört med 2019 års val.
Fler förstagångsväljare än vid förra Europaparlamentsvalet
Antalet unga under 25 år varierar mer mellan valen, framför allt beroende på hur stora kullarna med nya röstberättigade är. I 2024 års val kommer förstagångsväljarna, alltså de som fyllt 18 år sedan föregående Europaparlamentsval, att utgöra drygt sju procent av de röstberättigade. Det är mer än motsvarande andel i 2019 års val, men en lägre nivå jämfört med tidigare Europaparlamentsval under 2000-talet. Av de cirka 560 000 unga förstagångsväljarna är det 200 000 som inte var röstberättigade i 2022 års allmänna val och som därmed kan komma att göra sin röstningsdebut i nästa års Europaparlamentsval.
Även andelen utlandsfödda svenska medborgare ökar och ser ut att utgöra 16 procent av de röstberättigade, en ökning med drygt två procentenheter jämfört med det förra Europaparlamentsvalet. Jämfört med det senaste riksdagsvalet är det en ökning med knappt en halv procentenhet.
Definitioner och förklaringar
Statistiken bygger på SCB:s befolkningsframskrivningar. Prognosen tar inte hänsyn till medborgarskapsbyten som sker efter sista juni 2023 fram till valdagen. Det gör att SCB:s prognos underskattar antalet svenska medborgare folkbokförda i Sverige som får rösta i Europaparlamentsvalet något.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.