Forskningsanslagen ökar till lärosätena och forskningsfinansiärerna

I likhet med tidigare år står utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning för majoriteten av totala FoU-medel i statsbudgeten, med 32,4 miljarder kronor eller 66 procent. Det är också det utgiftsområde där FoU-anslagen ökar mest jämfört med 2024, 1,6 miljarder mer i löpande priser. Ökningen förklaras främst av höjda forskningsanslag till lärosätena och forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen, till följd av den nya forsknings- och innovationspropositionen. Medel för forskning i lärosätenas direkta ramanslag för forskning och utbildning på forskarnivå under utgiftsområdet^[1] beräknas öka med 987 miljoner jämfört med 2024, varav 335 miljoner är en öronmärkt förstärkning av lärosätenas forskningsanslag via anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor. Dessa höjda medel kommer i större uträckning att konkurrensutsättas i syfte att premiera excellent forskning. Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsens forskningsanslag beräknas öka med 545 miljoner respektive 48 miljoner.

Näst störst är utgiftsområdet Näringsliv som beräknas få FoU-medel om 4,45 miljarder kronor, eller 9 procent av de totala FoU-anslagsmedlen. Här finns FoU-medel till Verket för innovationssystem (Vinnova) och industriforskningsinstitutet RISE AB. Trots att en stor andel av FoU-medlen ligger här så beräknas FoU-medel under 2025, i jämförelse med 2024, minska i löpande priser. Minskningen beror delvis på minskade anslag för FoU till Vinnova. I budgetpropositionen 2024 aviserades kraftiga minskningar av Vinnovas anslag 2025 för forskning och innovation om totalt 367 miljoner. Inom ramen för den nya forsknings- och innovationspropositionen förstärktes anslaget med 315,6 miljoner för 2025, vilket innebär en minskning på totalt 51,4 miljoner. I övrigt beror den svagare utvecklingen även på lägre skattade FoU-medel i anslaget Näringslivsutveckling som minskar med 81 miljoner, vilket förklaras av att det totala värdet på anslaget minskar med 37 procent. RISE får ett höjt anslag på 47 miljoner varav 27 miljoner avser industriforskning och forskning inom framväxande och banbrytande tekniker, satsningar som presenterades i forsknings- och innovationspropositionen. Summerat innebär alla förändringar inom utgiftsområdet en beräknad minskning med 85 miljoner i löpande priser jämfört med 2024.

Övriga forskningsfinansiärer får även höjda forskningsanslag under 2025 som en direkt konsekvens av forsknings- och innovationspropositionen. Fortes (utgiftsområde Hälsovård, sjukvård och social omsorg) forskningsanslag beräknas öka med 62 miljoner medan Formas forskningsanslag (utgiftsområden Klimat, miljö och natur samt Areella näringar, landsbygd och livsmedel) beräknas öka med totalt 100 miljoner. Både inom Hälsovård, sjukvård och social omsorg och Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökar FoU-medel med runt 7 procent till följd av de höjda anslagen till Forte och Formas, en ökning som motsvarar 71 respektive 151 miljoner jämfört med 2024. Klimat, miljö och natur minskar däremot med 94 miljoner, eller 3,4 procent, trots att anslaget Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning förstärks med 20 miljoner. Minskningen beror på att totala anvisade medel för anslaget Industriklivet, som bedöms ha en betydande andel FoU-medel, minskar med 7,7 procent och är tillbaka på en liknande nivå som 2023.

Därefter går runt 25 procent av statliga FoU-medel till allmän vetenskaplig utveckling från andra källor än lärosätenas ramanslag, följ av 7 procent till Hälsa, 6 procent till Energi och 4,5 procent till Transport, telekommunikation och annan infrastruktur.

FoU-medel till försvar är det socioekonomiska ändamål som ökar mest i relativa termer. Jämfört med 2024 beräknas FoU för försvarsändamål öka med runt 21 procent (345 miljoner). Ökningen beror på ökade forskningsanslag till Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Försvarsmaktens forskningsanslag, Forskning och teknikutveckling, beräknas öka med 177 miljoner medan FOI:s beräknas öka med runt 193 miljoner, varav 135 miljoner uppskattas vara för försvarsändamål.