Antal personer försörjda med sociala ersättningar och bidrag 2016:
Antalet bidragsförsörjda minskar
Statistiknyhet från SCB 2017-03-24 9.30
Antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag minskade med 2,5 procent år 2016 till 793 215. Det motsvarar 13,8 procent av befolkningen. Andelen minskade med sex tiondelar och är därmed på den lägsta nivå som uppmätts.
SCB redovisar årligen statistik över antalet helårspersoner i åldrarna 20-64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag. Det innefattar sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.
Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner, så kallade helårsekvivalenter. Detta för att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar. Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.
*) Sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd.
Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt under början av 1990-talet. Antalet steg med nästan 60 procent mellan åren 1990 och 1994. Därefter minskade antalet stadigt, med undantag för ett fåtal år, fram till 2011. Sedan dess har antalet i stort sett varit på samma nivå. Antalet är nu på en historiskt sett låg nivå men var ännu lägre 1990 då antalet helårsekvivalenter började redovisas.
Sjuk- och aktivitetsersättning, som är den största ersättningsformen och står för cirka 35 procent av det totala antalet helårsekvivalenter, har minskat sedan 2006. År 2016 minskade de med 3,1 procent, för att hamna på den lägsta nivån sedan antalet helårsekvivalenter började redovisas 1990.
Antalet med sjukpenning minskade stadigt mellan 2002 och 2010. Därefter bröts denna trend och 2016 ökade antalet för sjätte året i rad, då med 4,2 procent.
Antalet med de övriga ersättningsformerna (arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd) sjönk år 2016. Däribland minskade antalet arbetslösa mest, med hela 11,1 procent. Antalet med arbetslöshet har därmed minskat tre år i rad, sedan 2013 har antalet minskat med 25,8 procent.
Stora skillnader mellan könen
Av helårsekvivalenterna är 53,8 procent kvinnor och 46,2 procent män. Fördelningen mellan kvinnor och män har varit ungefär densamma sedan 2006 då uppgifterna började redovisas efter kön. I sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning är kvinnorna i majoritet medan antalet män är större när det gäller arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Antalet helårsekvivalenter med ekonomiskt bistånd är däremot jämt fördelat mellan könen.
Kvinnor | Män | Totalt | |
---|---|---|---|
Sjukpenning | 64,8 | 35,2 | 100,0 |
Sjuk- och aktivitetsersättning | 56,7 | 43,3 | 100,0 |
Arbetslöshet | 43,2 | 56,8 | 100,0 |
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder | 44,5 | 55,5 | 100,0 |
Ekonomiskt bistånd | 51,2 | 48,8 | 100,0 |
Totalt | 53,8 | 46,2 | 100,0 |
Helårsekvivalenternas andel av befolkningen sjunker
Helårsekvivalenternas andel av befolkningen mellan 20 och 64 år var 14,8 procent år 1990. År 1994 var andelen som högst med 22,6 procent. År 2016 var andelen helårsekvivalenter av befolkningen 13,8 procent, vilket är den lägsta andel som uppmätts.
Stora regionala skillnader
Andelen helårsekvivalenter som försörjs med sociala ersättningar och bidrag fördelar sig inte lika över hela riket. Av befolkningen, 20-64 år, är andelen som lägst i Stockholms län på 10,5 procent och som högst i Gävleborgs län på 18,5 procent. Mellan 2015 och 2016 minskade andelen helårsekvivalenter i alla län förutom i Västmanlands län där andelen var oförändrad. Andelen minskade mest i Jämtlands och Gotlands län, -1,0 procentenheter.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.