Antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg med nästan 60 procent mellan åren 1990 och 1994. Sedan dess har antalet stadigt minskat och var 2019 nere på nästan samma nivå som 1990. Mellan 2019 och 2020 ökade antal helårspersoner kraftigt i och med att fler personer försörjdes av ersättningar avseende arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder i samband med att pandemin slog till. Den högre nivån låg kvar även 2021, för att därefter falla tillbaka under 2022 och 2023, till de lägsta nivåerna sedan mätningarna startade i början av 1990-talet. Under 2024 ökade antalet återigen, främst på grund av en kraftig uppgång av antalet som försörjdes via arbetslöshetsersättningar.

– Den grupp som fick försörjning genom arbetslöshetsersättning ökade med över en tredjedel förra året, säger Johan Lindberg, utredare på SCB.

Under 2024 minskade antalet som försörjdes av arbetsmarknadsåtgärder och etableringsersättning medan ersättningsformerna sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshet och ekonomiskt bistånd ökade.

Sjuk- och aktivitetsersättning, som är den största ersättningsformen och står för 29,1 procent av det totala antalet helårspersoner, har minskat sedan 2006. I åldersgruppen 20–64 fortsatte nedgången även 2024, dock endast med 0,3 procent. I åldersgruppen 20–65 ökade däremot antalet helårspersoner med 2,4 procent jämfört med föregående år.

Etableringsersättningen infördes år 2011 och antalet ökade kraftigt fram till år 2017. De senaste åren har antalet dock minskat kraftigt. År 2024 minskade antalet med 12,9 procent, vilket innebär att ersättningsformen har minskat med 86 procent sedan 2017.

Fler kvinnor än män

Av totala antalet helårspersoner år 2024 var 54,6 procent kvinnor och 45,4 procent män. Fördelningen mellan kvinnor och män har varit ungefär densamma sedan 2006 då uppgifterna började redovisas efter kön. För sjukpenning samt etableringsersättning är kvinnorna i klar majoritet. Det är endast för ersättningsformen arbetslöshet där antalet är fler bland männen.

Större andel bland äldre

Andelen helårspersoner som försörjdes av sociala ersättningar och bidrag ökar med stigande ålder. I åldersgruppen 60-65 år uppgick denna andel till nästan 20 procent, eller nära var femte person. Motsvarande andel i åldersgruppen 20-29 år var knappt 10 procent, eller nära var tionde person.

I den yngre åldersgruppen var arbetsmarknadsåtgärder den största ersättningsformen, följt av sjuk- och aktivitetsersättning. Bland de äldre utgjorde sjuk- och aktivitetsersättning nästan hälften av antalet helårspersoner, följt av sjukpenning.

Stora regionala skillnader

Andelen helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag fördelar sig inte lika över hela riket. Av befolkningen, 20–65 år, var andelen som försörjs med sociala ersättningar lägst i Stockholms län med 9,9 procent och som högst i Gävleborgs län med 16,6 procent. Skillnaden mellan dessa län var störst för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I Stockholm var andelen 2,4 procent och i Gävleborgs län 4,8 procent.

På kommunal nivå är skillnaderna ännu större. Andelen helårspersoner år 2024 var som lägst i Danderyd på 5,9 procent och som högst i Perstorp på 21,7 procent, vilket är samma kommuner som låg i toppen och botten även under 2023.