På flera områden går könsfördelningen långsamt mot att bli allt jämnare och i årets utgåva ser vi i flera fall att könsfördelningen för första gången hamnar inom intervallet 40/60, vilket ofta används som ett mått på en jämn könsfördelning. Samtidigt kan man ifrågasätta om könsfördelningen är jämn om det alltid är kvinnor som ligger nära 40 procent och alltid är män som ligger nära 60 procent, eller tvärtom. Hittills är exemplen där vi nått en könsfördelning med 50 procent kvinnor och 50 procent män ovanliga och i de fall där könsfördelningen är jämn syns ofta andra skillnader.

Jämn könsfördelning i kommunfullmäktige?

Från och med år 1909 kunde kvinnor väljas in i kommun- och stadsmannavalen, men det var först tio år senare som kvinnor kunde rösta i kommun- och landstingsfullmäktigeval på samma villkor som män. Under 1900-talet gick vi i Sverige från att kommunfullmäktige enbart bestod av män till en jämn könsfördelning i mitten av 1990-talet, om vi med en jämn könsfördelning menar att andelen kvinnor och män ligger inom intervallet 40/60. I kommunfullmäktige har andelen kvinnor sedan dess, i närmare tre decennier, varit strax över 40 och andelen män strax under 60 procent.

Kvinnor blev valbara till riksdagen i samband med riksdagsvalet 1921. År 1994 låg könsfördelningen för första gången i intervallet 40/60. Efter det senaste valet är könsfördelningen i riksdagen något jämnare än den var mandatperioden dessförinnan och består nu av 46 procent kvinnor och 54 procent män. Samtidigt har de valda till riksdagen hittills aldrig utgjorts av fler kvinnor än män.

Helt jämn könsfördelning bland doktorander, men förskolan är fortsatt kvinnodominerad

Utbildning är ett område som uppvisar stora könsskillnader. Här återfinns också ett av de mycket få områden där en helt jämn könsfördelning uppmäts, nämligen bland doktorander, liksom ett av de mest ojämna; personal i förskolan.

I början av 1970-talet påbörjades en utbyggnad av den offentligt finansierade barnomsorgen. Strax därpå, 1977, genomfördes en högskolereform. I samband med den utvidgades den grundläggande högskoleutbildningen till att bland annat även omfatta lärarutbildningar och sjuksköterskeutbildningar. Detta var kvinnodominerade utbildningar och reformen bidrog därför till att andelen kvinnor i högskolan blev större än andelen män och det mönstret har sedan dess hållit i sig med ungefär 60 procent kvinnor och 40 procent män. Samtidigt finns bestående skillnader med avseende på vad kvinnor och män studerar. I gymnasieskolan är det fortfarande vanligare att män läser på kvinnodominerade program än att kvinnor läser på mansdominerade. På universitet och högskolor är det istället vanligare att kvinnor tar ut en examen inom mansdominerade inriktningar än att män tar ut en examen inom kvinnodominerade.

När det gäller personalen inom utbildningssystemet har könsfördelningen länge varierat från en mycket kvinnodominerad i förskolan till en mansdominerad bland professorer på universitet och högskolor. Den förstnämnda är fortfarande mycket ojämn – över 90 procent av personalen i förskolan är kvinnor och färre än 10 procent är män. Bland professorerna har dock könsfördelningen blivit jämnare. Idag är 30 procent av professorerna kvinnor och 70 procent är män. Samtidigt är professorerna den enda tjänstekategori på universitet och högskolor där könsfördelningen fortfarande ligger utanför intervallet 40/60. Bland doktorander är könsfördelningen nu 50/50.

Jämnare könsfördelning, men med strukturella skillnader

Bland chefer har könsfördelningen blivit något jämnare under de senaste åren och hamnade år 2019 för första gången inom intervallet 40/60 med 40 procent kvinnor och 60 procent män. Så är även fallet bland egna företagare som år 2020 utgörs av 40 procent kvinnor och 60 procent män. Här finns dock skillnader bland annat med avseende på näringsgren samt om företaget har anställda eller inte.

Även uttaget av tillfällig föräldrapenning låg år 2021 för första gången inom intervallet 40/60. Samtidigt var antalet uttagna dagar väsentligt högre under pandeminåren 2020 och 2021 jämfört med åren dessförinnan, vilket fick till följd att skillnaden i antalet uttagna dagar mellan kvinnor och män var större jämfört med närmast föregående år. När det gäller föräldrapenningdagarna har uttaget av dessa tidigare långsamt gått mot att vara allt jämnare fördelade mellan könen, men har nu legat på samma nivå, 70/30, i fyra år i rad.

Ett område som länge tillhört de med den minst jämna könsfördelningen är börsbolagens styrelser. Här närmar sig nu styrelsesammansättningen 40/60 med 36 procent kvinnor och 64 procent män år 2020. Bland styrelseordföranden är dock 10 procent kvinnor och 90 procent män. Även bland styrelsemedlemmar i aktiebolag går könsfördelningen mot att bli jämnare med 35 procent kvinnor och 65 procent män år 2020. Noterbart är att mer än hälften av kvinnorna som är styrelsemedlemmar i aktiebolag är suppleanter medan en tredjedel är styrelseledamöter. Bland männen är istället drygt hälften styrelseledamöter och en knapp fjärdedel suppleanter.

Lathunden ”På tal om kvinnor och män” gavs ut för första gången 1984 och kommer ut vartannat år, på både svenska och engelska. Boken presenterar statistik över kvinnors och mäns villkor i Sverige inom många områden. Den finns tillgänglig i sin helhet på SCB:s webbplats.

På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2022