På tal om kvinnor och män – lathund om jämställdhet 2024
Jämställdheten backar inom vissa områden
Statistiknyhet från SCB 2024-11-05 8.00
Hur jämställt är Sverige? Idag publiceras 2024 års utgåva av den populära På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet.
Den första ”På tal om kvinnor och män” kom ut 1984 och innehöll statistik om de områden som ansågs viktigast för jämställdheten då. De flesta ämnen som togs upp är fortfarande aktuella och flera tabeller och diagram finns också i den utgåva som publiceras idag.
På flera områden går könsfördelningen långsamt mot att bli allt jämnare. I förra utgåvan av ”På tal om kvinnor och män” fanns flera områden där könsfördelningen för första gången hamnade inom intervallet 40/60, vilket ofta används som ett mått på en jämn könsfördelning.
Vad som också konstaterades var att könsfördelningen i flera fall stannat på en nivå mycket nära 40/60 utan att nå 50/50.
– I årets utgåva syns i stället exempel på hur könsfördelningen blivit mer ojämn inom områden där den tidigare varit jämn, säger Anneli Åkerman, utredare inom jämställdhetsstatistik på SCB.
Minskad andel kvinnor i viktiga politiska positioner
Ordförandeposterna i riksdagsutskotten har gått från att ha haft en jämn könsfördelning under lång tid till att bli starkt mansdominerade på senare år.
– I riksdagen har könsfördelningen bland ordföranden i utskotten varit jämn under en lång tid men är nu ojämn med 20 procent kvinnor och 80 procent män, säger Anneli Åkerman.
Innan riksdagsvalet 2022 var ungefär hälften av ordförandena kvinnor och hälften män. Efter valet 2022 var en tredjedel av ordföranden kvinnor och två tredjedelar män. Sedan dess har andelen kvinnor sjunkit ytterligare.
Det finns 15 riksdagsutskott och ordförandena leder arbetet med att förbereda de beslut som riksdagen sedan fattar.
Källa: Sveriges riksdag, publicerad i På tal om kvinnor och män 2024, SCB
Om vi ser till samtliga Sveriges kommunfullmäktige har andelen kvinnor varit strax över 40 procent och andelen män strax under 60 procent sedan 1994.
– Sveriges kommunfullmäktigeförsamlingar har en jämn könsfördelning i sin helhet. Vi ser dock att antalet kommuner med jämn könsfördelning i fullmäktige har minskat över tid. År 2014 hade en femtedel av Sveriges kommuner en ojämn könsfördelning, vilket ökade till mer än en fjärdedel efter valet 2022, säger Anneli Åkerman.
| 2014 | 2018 | 2022 | |
|---|---|---|---|
| 60-100 % kvinnor, 0-40 % män | ‑ | ‑ | 1 |
| 55-60 % kvinnor, 40-45 % män | 3 | 6 | 1 |
| 45-55 % kvinnor, 45-55 % män | 113 | 104 | 108 |
| 40-45 % kvinnor, 55-60 % män | 111 | 104 | 100 |
| 0-40 % kvinnor, 60-100 % män | 63 | 76 | 80 |
Kommentarer
Kommunfullfäktige med en könsfördelning som är exakt på gränsen mellan två intervall räknas till det intervall som har den jämnare könsfördelningen av de två.
Källa: Allmänna val, nominerade och valda, publicerad i På tal om kvinnor och män 2024, SCB
Könsfördelningen i uttag av vård av barn är återigen ojämn
– År 2023 tog kvinnor ut tre av fem vab-dagar och män tog ut två av fem. Sedan 2015 har männens andel legat strax under 40 procent, och år 2021 nådde den upp till 40 procent. De senaste två åren har dock könsfördelningen gått tillbaka igen, till att ligga strax under 40 procent för män och strax över 60 procent för kvinnor, säger Helena Löf, utredare inom jämställdhetsstatistik på SCB.
Efter 50 år med en föräldraförsäkring där både mammor och pappor har möjlighet att vara föräldralediga med sina barn, tar kvinnor fortfarande ut flest föräldrapenningdagar. 1985 tog kvinnor ut 94 procent och män 6 procent. År 2023 tog kvinnor ut 69 procent och män 31 procent av dagarna. Den största förändringen är dock att både kvinnor och män det senaste året minskat sitt uttag av föräldrapenningdagar.
– Kvinnor har minskat sitt uttag mellan 2022 och 2023 med totalt 1,7 miljoner dagar, och män har minskat uttaget med 300 000 dagar. Vi kan konstatera att kvinnor har minskat sitt uttag i betydligt högre grad än män har gjort. Det leder till att könsfördelningen i uttaget av föräldrapenning blir jämnare, säger Helena Löf.
Kommentarer
Antal dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar.
Källa: Försäkringskassan, publicerad i På tal om kvinnor och män 2024, SCB
Kvinnor har lägre lön, lägre inkomst och lägre pension
Kvinnor hade år 2023 i genomsnitt en lön som motsvarade 90 procent av mäns lön. Den enskilt största förklaringen till löneskillnaden är att kvinnor och män finns i olika yrken. Idag är de två största yrkena undersköterskor och grundskolelärare. Båda dessa yrken är kraftigt kvinnodominerade och detta är ett mönster som även sågs för 40 år sedan. På den tiden var det sekreterare och maskinskrivare samt sjukvårdsbiträden som var de största yrkena, med cirka 90 procent kvinnor och 10 procent män i vartdera yrket.
Ett annat mönster som vi kan se än idag är att kvinnor arbetar mer deltid än män, tar ut merparten av föräldrapenningdagarna och vab-dagarna. Kvinnor tar också ut fler sjukdagar. Detta leder till en lägre inkomst än män, vilket efter arbetslivets slut leder till en lägre pension. Kvinnor hade 2023 i genomsnitt 74 procent av mäns pension och skillnaden ökar med åldern.
Lathunden ”På tal om kvinnor och män” gavs ut för första gången 1984 och kommer ut vartannat år, på både svenska och engelska. Den publiceras nu i ett nytt digitalt format och innehåller som alltid lättillgänglig statistik om kvinnor och män inom ett stort antal områden.
Definitioner och förklaringar
Det kan finnas olika definitioner av vad som menas med en jämn könsfördelning. I statistiken är det vanligt att en jämn könsfördelning betyder att minst 40 procent är kvinnor och minst 40 procent är män. Om en grupp består av mer än 60 procent kvinnor är den kvinnodominerad och om den består av mer än 60 procent män är den mansdominerad. Måttet har framför allt använts i uppföljningar av makt och inflytande, men kan även användas i andra sammanhang, till exempel när det gäller utbildning, yrken eller fördelningen av hem- och omsorgsarbetet.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.