Fritidshusområden 2020
Flest fritidshusområden i Stockholms län
Statistiknyhet från SCB 2022-11-24 8.00
Det finns fler än 610 000 fritidshus i Sverige. Nästan en fjärdedel ligger så tätt att de kan grupperas till fritidshusområden. Sammanlagt blir det fler än 1 150 fritidshusområden i hela landet. Områdena är ofta belägna längs med kusten, vid de större sjöarna och i fjällnära lägen. Flest fritidshusområden har Stockholms län.
Fritidshusområden upptar 0,15 procent av Sveriges landareal. Den största ytan fritidsområden har Stockholms län, med nästan 3 procent av länets landyta. Där finns även det största antalet fritidshusområden, med 274 områden. Därefter följer Västra Götalands län med 185 områden och Skåne län med 83 områden. Även de södra fjällnära länen, Dalarna och Jämtland, har många fritidshusområden.
När Sveriges fritidshusområden visas som prickar på en karta, framträder pärlband av områden längs med kusterna. Det finns även koncentrationer av områden i Mälardalen, runt Siljan och i de fjällnära delarna av landet.
Källa: SCB
Varje lila punkt visar ett fritidshusområde. Punkterna är kraftigt förstorade i förhållande till sin verkliga storlek i kartans skala.
En fjärdedel av fritidshusen finns i fritidshusområden
Ett fritidshusområde består av minst 50 tätt liggande fritidshus. Det är långt ifrån alla fritidshus som kan grupperas till fritidshusområden. Av Sveriges drygt 610 000 fritidshus är 143 000, eller 24 procent, belägna i fritidshusområden. Hur stor del av fritidshusen som kan grupperas till sammanhängande områden, varierar mellan olika delar av landet. I Hallands län är 60 procent av alla fritidshus belägna i ett fritidshusområde och i Stockholms län är andelen 45 procent. Lägst andel fritidshus som bildar fritidshusområden har Kronobergs län, med 2 procent. Det är också det län som har det minsta antalet fritidshusområden, med 4 områden.
Högst andel av kommunerna har Vellinge, i det sydvästra hörnet av Skåne län. Där är nästan 80 procent av fritidshusen belägna i ett fritidshusområde. Därefter följer två kommuner i Hallands län, Falkenberg och Halmstad, med 76 respektive 72 procent. De lägsta andelarna fritidshus i fritidshusområden hittar vi i de inre delarna av landet, från norr till söder, samt i de allra nordligaste delarna av fjällkedjan. 106 av Sveriges 290 kommuner har inga fritidshusområden alls, men samtliga kommuner har fritidshus.
Källa: SCB
Fritidshusområden på oväntade platser
Ordet fritidshusområde leder kanske tanken till en relativt homogen bebyggelse i fråga om byggår, standard och arkitektur. Det kan vara enklare stugor byggda med avsikt att endast användas på fritiden, ofta för vistelse under sommarhalvåret. Det kan även vara bättre isolerade hus i de fjällnära och norra delarna av landet, kanske belägna i anslutning till skidanläggningar. Det här är några typer av fritidshusområden som ingår i SCB:s statistik, men där finns även andra slags områden.
Enligt SCB:s definition är ett fritidshus ett småhus utan folkbokförda personer. Det innebär att andra hus än de som är byggda som fritidshus, kan räknas som fritidshus i statistiken. Exempel på det är äldre permanentbostäder som har omvandlats till fritidsbostäder, genom att det inte längre finns några folkbokförda personer på fastigheten. Det kan även vara nybyggda hus av mycket god standard, där ägaren av olika skäl har valt en annan folkbokföringsadress. Trender kring detta visar sig i statistiken, genom att fritidshusområden bildas på platser som normalt inte förknippas med eller är ursprungligt avsedda för att vara fritidshusområden. Det finns till exempel flera fritidshusområden i centrala delar av kustnära städer, som Visby, Ystad och Båstad.
Källa: Avgränsning fritidshusområde, tätort SCB. Bakgrundskarta: @Lantmäteriet
Även det omvända sker, när tidigare utpräglade fritidshusområden omvandlas till områden med många permanentbostäder. Det är en utveckling som ofta syns på pendlingsavstånd från större tätorter, där det finns ett stort behov av nya bostäder. Det leder till att fritidshusområden minskar i yta eller helt upphör, samtidigt som tätorterna breder ut sig mer. Det kan även leda till ett tilltagande överlapp mellan tätorter och fritidshusområden, när den yta som utgör både tätort och fritidshusområde ökar. Fritidshusområdet finns kvar på platsen, eftersom en viss andel av småhusen fortfarande saknar permanentboende, samtidigt som den permanentboende andelen av befolkningen är stor. Dessa områden har en ökande andel småhus som inte är fritidshus, eftersom de permanent bebodda husen blir fler. Den här typen av utveckling syns bland annat i tidigare renodlade fritidshusområden, som Årsta havsbad i Stockholms län och Mellbystrand i Hallands län.
Fritidshusområden och tätorter på samma yta
Fritidshusområdenas sammanlagda yta överlappas till hälften av tätorter. I sin tur överlappas tätorterna till 4 procent av fritidshusområden. De regionala och lokala skillnaderna är dock stora. Gotlands län har den högsta andelen tätortsareal som överlappas av fritidshusområden. Där är 18 procent av tätortsytan även fritidshusområden. I Hallands län är den siffran 13 procent.
Bland kommunerna har Sotenäs, på Västkusten, den högsta andelen tätortsyta som överlappas av fritidshusområden. Där är hälften av tätortsytan även fritidshusområden. Det följs av Båstad och Borgholm, där 39 procent av tätortsytan överlappas av fritidshusområden. I de allra flesta kommuner är dock andelen mycket låg. I nästan 230 av Sveriges 290 kommunerna är andelen lägre än 5 procent.
Källa: SCB
62 procent fritidshus i fritidshusområden
SCB:s fritidshusområden kan innehålla både fritidshus och permanentbostäder. I genomsnitt utgör fritidshusen 62 procent av områdenas totala antal byggnader (exklusive komplementbyggnader). Högst andel fritidshus i fritidshusområden har Jämtlands län, med 79 procent. Lägst andel har Skåne län, med 43 procent.
Andelen fritidshus av det totala antalet småhus i fritidshusområden ger en bild av hur stor del av området som primärt nyttjas för fritidsboende. I genomsnitt är två tredjedelar av områdenas småhus inte permanent bebodda, det vill säga klassificerade som fritidshus. Högst andel har Jämtlands län, där fritidshusen utgör 82 procent av samtliga småhus i fritidshusområden. Lägst andel har Skåne län, där fritidshusen utgör mindre än hälften av områdenas samtliga småhus.
Bland kommunerna varierar andelen mellan 15 procent i Helsingborgs kommun och 98 procent i kommunerna Vadstena och Säffle. De lägre andelarna är främst lokaliserade till Skåne. De högre andelarna är mer utspridda över landet, utan att några tydliga mönster kan skönjas. De kommuner som helt saknar fritidshus ingår inte i beräkningen och visas i grå färg i kartan nedan.
Andel fritidshus av totalt antal småhus i fritidshusområden, per kommun 2020
Källa: SCB
Definitioner och förklaringar
Ett fritidshus är ett småhus (villa, radhus, kedjehus, med mera) utan folkbokförd befolkning, som ägs av fysiska personer eller dödsbon.
Ett fritidshusområde består av minst 50 fritidshus, där det maximala avståndet mellan fritidshusen är 150 meter.
En tätort består av sammanhängande bebyggelse med minst 200 folkbokförda invånare.
Statistiken avser förhållanden den 31 december 2020 och den 1 januari 2021.
Nästa publiceringstillfälle
2027
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.