Andra stora markägarkategorier var näringslivet som ägde drygt 30 procent av marken. Näringslivets markinnehav var i huvudsak kopplat till skogsbranschen. Offentliga institutioner ägde sammantaget omkring 15 procent bland vilka staten var den största markägaren.

Privatpersoners markägande har ökat

Fördelningen av marken mellan olika ägarkategorier har skiftat över tid. Den största förändringen mellan år 2001 och 2010 är att privatpersoners ägande har ökat från 43 procent till 48 procent. Även näringslivets andel är högre år 2010 jämfört med år 2001. Det offentliga ägandet har under samma period minskat från 21 procent 15 procent.

1 miljon hektar åker har försvunnit sedan 1950-talet

Den övergripande globala markanvändningstrenden har över en längre tid varit en minskande areal skogsmark och en ökande areal jordbruksmark. Även annan markanvändning ökar, bland annat mark för växande städer och infrastruktur. I Sverige ökar arealen skog endast marginellt men jordbruksmarken minskar kraftigt. Mellan åren 1951 och 2010 har åkermarken i Sverige minskat med mer än 1 miljon hektar. Arealminskningen är därmed större än den samlade arealen åker som fanns i hela Norge år 2010.

Tätorter fortsätter växa på jordbruksmark

Mellan åren 2005 och 2010 ökade tätortsarealen i Sverige med cirka 9 700 hektar, varav cirka 2 250 hektar utgjordes av åkermark. Senast motsvarande areal åkermark tagits i anspråk för tätortsexpansion var under 5-årsperioden 1990-95. Totalt under perioden 1960–2010 har omkring 67 500 hektar åkermark slukats av växande tätorter.

Fler uppgifter om markägande och markanvändning finns i publikationen Markanvändningen i Sverige. Publikationen bygger delvis på den statistik som publicerades av SCB 2013-11-26.