Tätorter 2018: Arealer och befolkning
8,9 miljoner bor i tätorter
Statistiknyhet från SCB 2019-10-24 9.30
Vid utgången av 2018 bodde 87 procent av Sveriges befolkning i tätorter. Av dem bodde 6,5 miljoner i en tätort med minst 10 000 invånare. Det motsvarar 63 procent av landets totala befolkning 2018. Hälften av dem fanns i någon av Sveriges nio tätorter med över 100 000 invånare.
Under de senaste 100 åren har det skett en dramatisk förändring i befolkningens fördelning mellan tätorter och områden utanför dem. År 1800 bodde 90 procent av befolkningen utanför tätorter. Idag bor istället 87 procent av befolkningen i tätorter. Sedan 1800 har Sveriges totala befolkning ökat med nästan 8 miljoner. Ökningen utgörs framför allt av tätortsbefolkning, som har ökat från 230 000 till nästan 9 miljoner år 2018.
Befolkningen utanför tätorter har istället minskat med drygt 900 000 under den senaste 100-årsperioden. Mellan 2015 och 2018 ökar dock befolkningen utanför tätorter för första gången sedan 1990. Ökningen omfattar 11 000 personer.
Fler än 2 000 tätorter i Sverige
Sverige har 2 011 statistiska tätorter. Under perioden 2015 till 2018 har antalet ökat med 32 områden. Förändringar i antalet beror både på att nya tätorter har bildats och att områden inte längre kan klassificeras som egna tätorter. Sammanlagt har 53 tidigare tätorter upphört att vara tätorter under perioden, samtidigt som 85 nya orter har tillkommit i statistiken.
De flesta av Sveriges tätorter är små. 2018 hade mer än hälften av dem färre än 1 000 invånare. 126 tätorter hade fler än 10 000 invånare, varav 9 stycken hade fler än 100 000 invånare. Samtidigt är majoriteten av Sveriges befolkning bosatt i någon av de större tätorterna. Av landets befolkning 2018 bodde 63 procent i en tätort med minst 10 000 invånare. Det motsvarar nästan 6,5 miljoner personer. Av dessa var nästan 3,3 miljoner bosatta i någon av de 9 största tätorterna.
Störst befolkningsökning i Uppsala tätort
Sveriges 15 befolkningsmässigt största tätorter har alla haft en befolkningsökning från 2015 till 2018. Av dem har Uppsala tätort ökat mest i förhållande till sin storlek år 2015. Ökningen där är på 8 procent. Uppsala följs av Västerås och Örebro, vilka har ökat med vardera 7 procent.
De flesta större tätorter finns i de södra eller mellersta delarna av Sverige. Den nordligaste tätorten bland de 15 största är Umeå, som är Sveriges 13:e största statistiska tätort.
Befolkning, antal folkbokförda | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Placering | Tätorts- kod | Preliminär* tätortsbeteckning | 2015-12-31 | 2018-12-31 | Förändring | Förändring i procent | |
1
|
T0336
|
Stockholm
|
1 515 017 | 1 584 196 | 69 179 | 5% | |
2
|
T4368
|
Göteborg
|
572 799 | 592 042 | 19 243 | 3% | |
3
|
T3604
|
Malmö
|
301 706 | 317 245 | 15 539 | 5% | |
4
|
T0656
|
Uppsala
|
149 245 | 160 926 | 11 681 | 8% | |
5
|
T0384
|
Upplands Väsby och Sollentuna
|
139 606 | 146 102 | 6 496 | 5% | |
6
|
T6376
|
Västerås
|
117 746 | 126 190 | 8 444 | 7% | |
7
|
T6188
|
Örebro
|
115 765 | 124 027 | 8 262 | 7% | |
8
|
T1152
|
Linköping
|
106 502 | 113 042 | 6 540 | 6% | |
9
|
T3452
|
Helsingborg
|
104 250 | 110 520 | 6 270 | 6% | |
10
|
T1544
|
Jönköping
|
93 797 | 97 996 | 4 199 | 4% | |
11
|
T1192
|
Norrköping
|
93 765 | 96 946 | 3 181 | 3% | |
12
|
T3584
|
Lund
|
87 244 | 92 069 | 4 825 | 6% | |
13
|
T8372
|
Umeå
|
83 249 | 88 203 | 4 954 | 6% | |
14
|
T7076
|
Gävle
|
74 884 | 76 886 | 2 002 | 3% | |
15
|
T0356
|
Södertälje
|
70 777 | 73 872 | 3 095 | 4% |
* Definitiv tätortbeteckning beslutas senare av Lantmäteriet.
Bollebygd och Lekeberg ökar sin tätortsbefolkning
Bland Sveriges kommuner har den största procentuella befolkningsökningen i tätort skett i Bollebygd i Västra Götalands län, följt av Lekeberg i Örebro län. Båda kommunerna har haft en summerad ökning på 15 procent var under perioden 2015 till 2018. Den nordligaste kommunen på topp-10-listan är Åre kommun, där befolkningen i tätort har ökat med 11 procent.
Befolkning i tätort, antal folkbokförda | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Placering | Kommun | Län | 2015-12-31 | 2018-12-31 | Förändring 2015-2018 | Förändring i procent | |
1
|
Bollebygd
|
Västra Götalands län
|
5 379 | 6 189 | 810 | 15% | |
2
|
Lekeberg
|
Örebro län
|
3 821 | 4 393 | 572 | 15% | |
3
|
Nykvarn
|
Stockholms län
|
7 783 | 8 831 | 1 048 | 13% | |
4
|
Upplands-Bro
|
Stockholms län
|
23 335 | 26 317 | 2 982 | 13% | |
5
|
Älmhult
|
Kronobergs län
|
11 269 | 12 660 | 1 391 | 12% | |
6
|
Knivsta
|
Uppsala län
|
12 053 | 13 517 | 1 464 | 12% | |
7
|
Åre
|
Jämtlands län
|
6 511 | 7 237 | 726 | 11% | |
8
|
Trosa
|
Södermanlands län
|
10 248 | 11 353 | 1 105 | 11% | |
9
|
Lilla Edet
|
Västra Götalands län
|
8 652 | 9 562 | 910 | 11% | |
10
|
Gnesta
|
Södermanlands län
|
7 180 | 7 880 | 700 | 10% |
I 33 av Sveriges 290 kommuner har befolkningen i tätort minskat mellan 2015 och 2018. Den största procentuella minskningen ser vi i Dorotea kommun, där minskningen var 8 procent. Bland de tio kommuner som hade den största minskningen finns framför allt norrländska kommuner. De sydligaste kommunerna är Borgholm på Öland och Sotenäs i Västra Götalands län, där den summerade tätortsbefolkningen minskade med 3 procent i varje kommun.
Befolkning i tätort, antal folkbokförda | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Placering | Kommun | Län | 2015-12-31 | 2018-12-31 | Förändring 2015-2018 | Förändring i procent | |
1
|
Dorotea
|
Västerbottens län
|
1 491 | 1 366 | ‑125 | ‑8% | |
2
|
Vindeln
|
Västerbottens län
|
3 182 | 3 015 | ‑167 | ‑5% | |
3
|
Gällivare
|
Norrbottens län
|
15 178 | 14 495 | ‑683 | ‑4% | |
4
|
Vansbro
|
Dalarnas län
|
5 144 | 4 915 | ‑229 | ‑4% | |
5
|
Övertorneå
|
Norrbottens län
|
2 476 | 2 381 | ‑95 | ‑4% | |
6
|
Sotenäs
|
Västra Götalands län
|
7 709 | 7 461 | ‑248 | ‑3% | |
7
|
Bräcke
|
Jämtlands län
|
3 153 | 3 070 | ‑83 | ‑3% | |
8
|
Haparanda
|
Norrbottens län
|
7 716 | 7 519 | ‑197 | ‑3% | |
9
|
Borgholm
|
Kalmar län
|
5 511 | 5 372 | ‑139 | ‑3% | |
10
|
Åsele
|
Västerbottens län
|
1 706 | 1 664 | ‑42 | ‑2% |
Definitioner och förklaringar
Enligt SCB:s definition består en tätort av tät bebyggelse med minst 200 invånare. Bebyggelsens täthet mäts med hjälp av digitala kartor från Lantmäteriet, med information om byggnader, fastigheter, vägar och mark. Avstånden varierar beroende på antal folkbokförda och anställda i byggnader. De längsta tillåtna avstånden mellan byggnader är 500 meter. Uppgifter om befolkningen och anställda hämtas från SCB:s befolkningsregister och företagsregister, vilka kombineras med adressinformation.
I statistiken används begreppet ”statistisk tätort”, för att markera att statistiken bygger på en klassificering av tätorter, där registerdata och statistik är underlag. SCB:s tätorter kan därför skilja sig från hur andra delar av samhället definierar och avgränsar tätorter i Sverige.
Publikation
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet i serien publiceras under 2020.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.