Till innehåll på sidan

Miljömotiverade subventioner och preliminära miljöskatter 2019

Fortsatt ökade miljöskatteintäkter 2019

Statistiknyhet från SCB 2020-05-19 9.30

Intäkterna från miljöskatter fortsatte att öka 2019 och uppgick till 101 miljarder kronor. Det beror på ökade intäkter från energiskatter och transportskatter. De miljömotiverade subventionerna har dock minskat. 2019 uppgick de till drygt 11 miljarder kronor, vilket är en nedgång från 2018 med 17 procent.

Statens intäkter från miljöskatter uppgick 2019 till nära 101 miljarder kronor, enligt preliminär statistik. Det är en ökning med 4 miljarder kronor, motsvarande 4,1 procent, jämfört med 2018. Efter att ha varit minskande eller stillastående mellan åren 2011-2014, har intäkterna från miljöskatter sedan dess haft en uppåtgående trend. Intäkterna för 2019 är det högsta belopp som uppmätts sedan tidsseriens start 1993.

2019 ökade intäkterna från energiskatt på bränslen med 5 procent, motsvarande 1,3 miljarder kronor, och energiskatt på el med 4 procent motsvarande 1,0 miljarder kronor. Samtidigt minskade intäkterna från koldioxidskatten med 4 procent, ungefär 0,8 miljarder kronor. Orsakerna till det är bland annat ändrade skattesatser, i kombination med att möjligheterna till undantag från skatt förändrats. Intäkterna från utsläppsrätter ökade med 202 procent, 0,9 miljarder kronor. Det beror främst på ökning av pris per utsläppsrätt.

Flygskatten, som infördes 2018, ökade med 0,5 miljarder kronor. Syftet med flygskatten är att flygets klimatpåverkan ska minska.

Fordonsskatten ökade med 0,8 miljarder kronor. Det förklaras delvis av det införda bonus-malus-systemet, med en högre fordonsskatt de tre första åren för bilar med CO2-utsläpp över 95 gram per kilometer. Ändringen innebar att registreringen av nya bilar ökade mycket i slutet av 2018, vilket påverkade fordonsskatten under 2019.

Statistiken över miljöskatter har reviderats för hela tidsserien. Avgift till kärnavfallsfond räknas inte längre som en miljöskatt, utan de fonderade medlen ses som kraftbolagens egna. Revideringen är en anpassning till EU-regler och den senaste generalrevideringen för nationalräkenskaperna.

Totala miljöskatteintäkter, miljarder kronor, 1993-2019

Totala miljöskatteintäkter, miljarder kronor

*2018 och 2019 är preliminära

Miljöskatter i EU

EU:s medlemsländer beslutar själva vilken skatt och vilka skattenivåer medborgarna ska betala. Miljöskatternas storlek och betydelse varierar därför i olika länder.

Statistik om miljöskatteintäkter finns i alla EU-länder, och delas då upp i energirelaterade, transportrelaterade samt föroreningar- och resursskatter. Ofta jämförs miljöskatteintäkter mellan länder som en andel av totala skatteintäkter eller BNP, för att justera för att länderna är olika stora. Grekland, Danmark och Kroatien är de länder som har högst andel miljöskatter av BNP 2018. Sverige återfinns bland de länder som har lägre andel miljöskatter av BNP, med 2,1 procent.

En låg eller hög andel kan bero på flera faktorer. Miljöskatteintäkterna beror på vilka miljöskatter som finns, dess skattesatser, undantag för olika sektorer men också användningen av skattebasen. När konsumtionen av exempelvis fossila bränslen minskar, så minskar också skatteintäkterna. Även om Sverige i relation till andra länder i många fall har höga skattesatser, på t.ex. koldioxidutsläpp, finns det andra faktorer som kan spela in. Möjliga förklaringar kan vara låga skatteintäkter från transportrelaterade miljöskatter, och låg andel fossila bränslen i den slutliga konsumtionen.

Miljöskatters andel av BNP uppdelat på energiskatter, transportskatter och skatter på föroreningar/resurser, 2018, procent

Miljöskatters andel av BNP uppdelat på energiskatter, transportskatter och skatter på föroreningar/resurser, 2018, procent

Miljömotiverade subventioner

De miljömotiverade subventionerna omfattar sådana transaktioner som bidrar till minskad klimat- och miljöpåverkan, samt förbättrad hantering av naturresurser.

De miljömotiverade subventionerna uppgick år 2019 till 11,5 miljarder kronor. Det är minskning med cirka 17 procent jämfört med år 2018. Den största bidragande orsaken är att utbetalningar från klimatinvesteringarna, som ska användas på lokal och regional nivå för att minska utsläppen av växthusgaser, inte har genomförts enligt plan. Även nya instruktioner kring hur stödet för solceller kan användas påverkade utbetalningarna, då återbetalningar av stöd beviljade till Boverket har lett till ett negativt värde.

Subventionerna, det vill säga lämnade bidrag för investeringar och konsumtion, kan gå till olika aktörer, både nationell och internationellt.

Subventioner till företag, ideella organisationer, hushåll och andra myndigheter i Sverige är mottagare för cirka 77 procent av subventionerna, resterande går till internationella organisationer och bistånd. Subventionerna som tilldelas inhemsk användning sjunker, och låg på cirka 8,8 miljarder kronor år 2019. Subventioner till internationella organisationer och bistånd ökade och låg under 2019 på cirka 2,7 miljarder kronor.

Utveckling av totala miljömotiverade subventioner, per mottagare 2000 – 2019, miljoner kronor

Utveckling av totala miljömotiverade subventioner, per mottagare 2000 – 2019, miljoner kronor

Övriga är hushållen, offentlig sektor och hushållens ideella organisationer

Revidering av miljömotiverade subventioner

Under 2020 skedde en mindre revidering av statistiken. Ny statistik från Jordbruksverket och från SIDA har medfört nya andelsberäkningar för anslag inom bistånd och inom jordbrukets miljösubventioner.

Definitioner och förklaringar

Miljöskatter
Den definition av en miljöskatt som används vid SCB är utarbetad av Eurostat och OECD. Den finns idag i den globala statistiska standarden för miljöräkenskaper SEEA Central Framework och möjliggör komparativa studier mellan olika länder. Definitionen lyder:

"...it has been chosen to single out the tax base that seems to have a particular environmental relevance, and to consider all taxes levied on these tax bases as environmentally related regardless of motives behind their introduction, their names etc."

Enligt definitionen är det alltså skattebasen som avgör om skatten är en miljöskatt eller inte.

SCB har statistik på miljöskatter sedan 1993.

Miljömotiverade subventioner
Miljömotiverade subventioner är definierade enligt miljöräkenskapernas statistiska standard, SEEA Central Framework. Den definition som används av miljöräkenskaperna utgår från subventionens motiv. Miljöräkenskapernas definition av en subvention är bredare än den som används av nationalräkenskaperna, dvs miljöräkenskaperna inkluderar kapital och löpande transfereringar samt sociala naturaförmåner .

Miljöräkenskaperna har främst utnyttjat olika års budgetpropositioner som källa till motivet. Statistiken kommer sedan från Ekonomistyrningsverkets (ESV) beräkningar av statsbudgetens utfall där transaktionerna spåras till de statsanslag som de kommer från. SCB har under 2015 genomfört ett utvecklingsprojekt som sett över metodiken till statistiken.

SCB har statistik på miljömotiverade subventioner sedan 2000.

Nästa publiceringstillfälle

Branschfördelade miljöskatter 1993-2018 publiceras 2020-10-06.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för Miljöekonomi och miljö

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Maria Lidén

Telefon
010-479 46 06
E-post
maria.liden@scb.se