Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper - Miljöpåverkan från konsumtion 2020

Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion minskade 2020

Statistiknyhet från SCB 2022-09-29 8.00

2020 var växthusgasutsläppen från svensk konsumtion 7,6 ton koldioxidekvivalenter per capita. Detta är en minskning med 12 procent jämfört med 2019, och en minskning med 35 procent jämfört med 2008.

Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp (från hushåll, offentlig sektor och investeringar exklusive export) uppgick till 79 miljoner ton koldioxidekvivalenter (7,6 ton per capita) år 2020. Detta är en minskning från 89 miljoner ton koldioxidekvivalenter (8,7 ton per capita) 2019 och en minskning från 109 miljoner ton koldioxidekvivalenter (12 ton per capita) 2008. Den minskande trenden under perioden beror både på minskade utsläpp från svensk produktion och minskade utsläpp från Sveriges import. Till årets publicering har revideringar skett i hela tidsserien 2008–2020 (se även revideringar nedan).

Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion och produktion i jämförelse med BNP-utvecklingen, 2008–2020

Diagram

Källa: SCB

Hushållens konsumtion och export är viktiga faktorer

Växthusgasutsläpp från hushållens konsumtion uppgår till drygt 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter för 2020. Jämfört med 2008 är det en minskning med 29 procent. Mellan 2019 och 2020 minskade dessa utsläpp med 10 procent.

Svenska exportprodukter är också en stor källa till växthusgasutsläpp men de ingår inte i Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp (dvs. inhemsk efterfrågan). Även utsläppen från Sveriges export minskade 2020 med 22 procent jämfört med 2019.

Växthusgasutsläpp från efterfrågan i Sveriges ekonomi per komponent i total slutlig efterfrågan, 2008–2020

Diagram

Källa: SCB Not: Hushållen inkluderar hushållens ideella organisationer.

Utsläpp från hushållens konsumtion minskade 2020 inom transporter

Växthusgasutsläppen från hushållens konsumtion minskade mellan 2019 och 2020 med 10 procent från 53 till 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter . Den största minskningen skedde inom hushållens transporter, som minskade med 23 procent mellan 2019 och 2020, från 16,9 till 13,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Minskningen kan härledas till att flyget och övriga persontransporter under 2020 var reducerade med anledning av Covid-19. Utsläppen minskade under samma period även för kategorierna boende, kläder/skor och övrigt, men var oförändrade för livsmedel.

Växthusgasutsläpp från hushållens konsumtion – per område, 2008–2020

Diagram

Källa: SCB

Produktion i Sverige och Europa bidrar mest till växthusgasutsläpp från svensk konsumtion

Den svenska produktionen ger upphov till den största andelen av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp, med 38 procent av totalen 2020. Produktion i resten av EU27 plus Norge, Schweiz och Storbritannien gav upphov till 28 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp 2020.

Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp från produktion i Ryssland minskade mellan 2019 och 2020 med över 45 procent, från 7,5 till 4,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter . Under samma period minskade Sveriges import av fossila bränslen från Ryssland med 80 procent i monetära termer enligt statistiken om Sveriges utrikeshandel.

Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion med fördelning efter produktionsland/region, 2008–2020

Diagram

Revideringar

Vid denna publicering har revideringar skett i underlagsdata, vilket leder till skillnader jämfört med tidigare publiceringar.

Revideringar av Nationalräkenskapernas ekonomiska data

För varje årlig publicering, implementeras revideringar för hela tidsserien för nationalräkenskapernas statistik om produktion, insatsförbrukning, slutlig användning och utrikeshandel i Sveriges ekonomi. Mer information om revideringar som implementerats i år redovisas i nationalräkenskapernas kvalitetsdeklaration för kvartals- och årsberäkningar:

Kvalitetsdeklaration Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar, 2022 kvartal, 2020 år

Revideringar av underlagsdata för luftutsläpp från svensk produktion

Underlagsdata för luftutsläpp från svensk produktion baseras på miljöräkenskapernas statistik om luftutsläpp från ett produktionsperspektiv. Sedan förra publiceringen har gruvnäringens (B05–B09 utvinning av mineral) växthusgasutsläpp reviderats nedåt från och med 2016 med mellan 25 och 30 procent jämfört med föregående publicering. Detta beror på en ändring i fördelningsprinciper för branschens energianvändning som tillämpats från 2016. En ny datakälla har också tillämpats för produktionsutsläpp från H51 flygbranschen. Detta har lett till minskade växthusgasutsläpp med mellan 30 och 50 procent inom H51 jämfört med den tidigare publiceringen.

Revideringar för miljöpåverkan från importerade varor och tjänster

SCB använder den globala multiregionala input–output-databasen EXIOBASE för att skatta utsläpp förknippade med import. Databasen utvecklas och förvaltas av ett konsortium som Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) leder.

För produktionsår 2022 implementerades EXIOBASE version 3.8.2. Produktionsår 2021 användes EXIOBASE version 3.8.1. EXIOBASE version 3.8.2 har reviderade växthusgasutsläpp från industriella processer jämfört med version 3.8.1. Mer information om EXIOBASE finns att läsa här:

EXIOBASE 3

EXIOBASE 3: Developing a Time Series of Detailed Environmentally Extended Multi-Regional Input-Output Tables

För denna publicering har produktionsutsläpp av metan från råolje- och fossilgasutvinning i Ryssland och kolutvinning i Kina baserats på EDGAR databasen:

EDGAR - Emissions Database for Global Atmospheric Research

och PRIMAP databasen:

The PRIMAP-hist national historical emissions time series

Resultat av revideringar

Dessa revideringar har haft en viss påverkan på utsläppsnivåer för alla år i tidsserien. För Sveriges konsumtionsutsläpp som kommer från svensk produktion, bidrar revideringar till en genomsnittlig absolut differens mellan produktionen 2022 och produktionen 2021 på 547 kiloton koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar 1,5 procent av totalen i genomsnitt. Tidsserieutvecklingen är däremot oförändrad.

För konsumtionsutsläpp från importerade produkter, bidrar revideringar till en genomsnittlig absolut differens mellan produktionen 2022 och produktionen 2021 på 917 kiloton koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar 1,5 procent av totalen i genomsnitt. Tidsserieutvecklingen är också oförändrad.

Definitioner och förklaringar

Denna statistik är en del av miljöräkenskaperna. Miljöräkenskaperna är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund, och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Miljödata systematiseras efter samma branschindelning och samma slutliga användningsområden som ekonomisk data. Det huvudsakliga syftet med att systematisera statistiken på detta sätt är att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö.

Bruttonationalprodukten kan mätas från tillförselsidan eller från efterfrågesidan. Miljöräkenskaperna mäter samma sak utifrån ett miljöperspektiv. Om produktionsperspektivet svarar på frågan ”Vem släpper ut?” så svarar konsumtionsperspektivet på frågan ”För vem görs utsläppen?”

Metoden för statistikframtagning utgår ifrån input–output-analys där miljö-och nationalräkenskapernas ramverk används. Den utgår ifrån ett forskningsprojekt där en ny metod för att räkna på Sveriges påverkan utomlands på grund av vår konsumtion, PRINCE, togs fram, se även Palm et al. 2019.

Mer specifikt, redovisar statistiken om miljöpåverkan från konsumtion miljöpåverkan i relation till försörjningsbalansen som är grunden för nationalräkenskaperna. Ekvationen för Sveriges försörjningsbalans är:

P + M = C + G+ I+ E (ekvation 1)

Här är P Sveriges bruttonationalprodukt (BNP), M är total import till Sverige, C är hushållens konsumtion, G är offentlig konsumtion, I är bruttoinvesteringar och E är total export till övriga länder från Sverige. Enligt nationalräkenskaperna uttrycks alla parametrar i ekvationen i monetära termer. Denna statistik redovisar växthusgasutsläpp och utsläpp av andra luftföroreningar separat för varje term i ekvationen. För alla parametrar redovisas miljöpåverkan för drygt 50 produktgrupper, inklusive hushåll.

För privatkonsumtion redovisas miljöpåverkan också enligt den internationella COICOP-indelningen (classification of individual consumption by purpose).

Relationen till övrig officiell statistik om växthusgas- och övriga utsläpp

Den officiella statistiken om växthusgas- och övriga luftutsläpp för Sverige produceras med tre kompletterande perspektiv:

  • från Sveriges ekonomi med konsumtionsperspektiv (denna statistik)
  • från Sveriges ekonomi med produktionsperspektiv
  • territoriell statistik.

SCB ansvarar inom ramen för miljöräkenskaperna för statistik över utsläpp från Sveriges ekonomi med produktions- respektive konsumtionsperspektiv. Statistik med konsumtionsperspektiv redovisar miljöpåverkan för samtliga varor och tjänster som produceras och efterfrågas i den svenska ekonomin för hela produktionskedjan. Det är särskilt intressant då en stor andel av det som efterfrågas i Sveriges ekonomi importeras från utlandet. Sverige exporterar också en stor andel av den egna produktionen av varor och tjänster.

Den officiella statistiken från miljöräkenskaperna om produktionsbaserade växthusgas- och övriga luftutsläpp redovisar miljöpåverkan som uppkommer från den svenska ekonomins totala produktion av varor och tjänster per bransch. Denna gränsdragning motsvarar P-termen i försörjningsbalansen i Ekvation 1 ovan, och inkluderar svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.

Naturvårdsverket ansvarar för den officiella statistiken för territoriet Sverige, även kallad territoriell statistik. Den territoriella statistiken redovisar territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom Sveriges gränser.

Alla dessa statistikprodukter är officiell statistik, vilket betyder att de följer riktlinjer om när och hur statistiken ska publiceras, hur kvaliteten ska säkerställas och hur dokumentationen ska ske.

Resultaten skiljer sig åt mellan statistikområdena

De olika gränsdragningarna för de tre perspektiven som estimerar Sveriges växthusgas- och övriga luftutsläpp leder till att utsläppsnivåerna skiljer sig åt mellan dessa tre statistikområden. I statistiken om utsläpp till luft med produktionsperspektiv från Sveriges ekonomi inkluderas så gott som alla utsläpp inom Sveriges territorium, och utöver det även internationella transporter som bedrivs av svenska ekonomiska aktörer. Därför är dessa utsläpp i praktiken större än de som tas fram med det territoriella perspektivet, som exkluderar utsläpp från internationella transporter.

Sveriges totala import och export av varor och tjänster är nästintill i balans, med en liten övervikt för den totala exporten. Samtidigt är den svenska ekonomins produktionsintensitet, utsläpp per enhet monetär produktion, lägre än produktionsintensiteten för länder som Sverige handlar med. Resultatet är att statistik med konsumtionsperspektiv redovisar större utsläpp än statistik med produktionsperspektiv, även med utsläpp från Sveriges export borträknade.

Skillnaderna mellan de olika perspektiven i den officiella statistikens gränsdragningar och indelningar, gör att de används för olika ändamål. Statistik som tas fram inom miljöräkenskaper (med utgångspunkt från Sveriges ekonomi), ger underlag till analyser för att ta fram beslutsunderlag inom ekonomisk politik och miljöpolitik, eller vid investerings-, upphandlings- och inköpsbeslut.

Den territoriella statistiken används för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige, EU och FN. Statistiken är uppbyggd för att visa vilka utsläppskällor som finns i de olika länderna. Där kan länderna förväntas ha stor rådighet över vilka lagar och regler som gäller och kunna göra beräkningar av reduktionsmål för landet.

Vill du fördjupa dig i hur statistiken tas fram? Läs mer här:

Om miljöräkenskapernas utsläpp till luft och klimat:

Miljöräkenskaper

Om miljöräkenskapernas statistik om miljöpåverkan från konsumtion:

Producing environmental accounts with environmentally extended input output analysis - Publications Office of the EU (europa.eu)

Environmental pressures from Swedish consumption – A hybrid multi-regional input-output approach - ScienceDirect

Naturvårdsverkets och SCB:s gemensamma beskrivning av statistiken:

Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Definitioner av vissa utvalda begrepp

Privat konsumtion

Den konsumtion som hushåll och privatpersoner utför. Här ingår även konsumtion utförd av hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).

Offentlig konsumtion

Den konsumtion som stat, landsting och kommuner utför.

Investeringar

Investeringar som näringsliv och offentlig sektor gör och som innebär köp av t.ex. maskiner, byggnader och vägar. Kallas egentligen för bruttoinvesteringar och kan underindelas i fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och investeringar i värdeföremål.

Export

Den konsumtion som utländska aktörer gör av svenska produkter.

Slutlig konsumtion/efterfrågan/användning

Samlingsbeteckning för privat och offentlig konsumtion, investeringar och export. Skiljer sig från intermediär konsumtion/efterfrågan/användning som sker mellan branscher för användning i produktionen av varor och tjänster. Slutlig konsumtion är slutlig i betydelsen att den inte används för att producera något ytterligare, den är i slutet av produktionskedjan.

Komponent

En del av den slutliga användningen, t.ex. privat konsumtion eller export. Varje komponent genererar utsläpp i Sverige och utomlands till följd av den produktion som krävs för att producera de produkter som ingår i det som köps inom komponenten. Exporten genererar således också utsläpp från ett konsumtionsperspektiv, men brukar normalt sett allokeras till andra länders utsläpp från konsumtion.

Utsläpp från konsumtion, konsumtionsperspektiv

De utsläpp som konsumtionen av varor och tjänster i Sverige genererar i Sverige och utomlands. Med konsumtion avses då i normalfallet privat och offentlig konsumtion samt investeringar, dvs. slutlig användning exklusive export.

Utsläpp från produktion, produktionsperspektiv

De utsläpp som sker i svenska branscher. I dessa utsläpp ingår inga indirekta utsläpp som uppkommer pga. inköp av insatsvaror som branschen behöver, utan utsläppen avser endast de totala utsläpp som branschen själv släpper ut.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publiceringstillfälle för statistik om miljöpåverkan från konsumtion sker september 2023.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Miljöekonomi och miljö

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Mårten Berglund

Telefon
010-479 43 13
E-post
marten.berglund@scb.se

Nils Brown

Telefon
010-479 40 26
E-post
nils.brown@scb.se