Miljöräkenskaper – Kemikalieindikatorer 2018
Ökad kemikalieanvändning mellan 2008 och 2018
Statistiknyhet från SCB 2020-06-04 9.30
I Sverige ökade användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier (inklusive petroleumbränslen) med 7 procent mellan 2008 och 2018. Ökningen skedde främst i tillverkningsindustrin och inom utvinning av mineral, medan användningen i övriga branscher minskade. Under samma period ökade Sveriges BNP med 20 procent. Detta innebär att kemikalieintensiteten, det vill säga ton kemikalier per producerad krona, har minskat under denna period.
Under 2018 använde vi i Sverige 19,1 miljoner ton kemikalier som klassas som hälso- eller miljöfarliga, inklusive petroleumbränslen. Det är en ökning med 1,2 miljoner ton sedan 2008. Petroleumbränslen har under perioden minskat med 1,9 miljoner ton, medan övriga hälso- och miljöfarliga kemikalier har ökat med 3,1 miljoner ton.
Det är dock viktigt att notera att förändringar över tid inte bara behöver bero på faktiska volymförändringar. Även vilka kemikalier som klassas som hälso- och miljöfarliga kan ha ändrats.
Källa: SCB (miljöräkenskaperna och nationalräkenskaperna) och Kemikalieinspektionen. Not: Petroleumbränslen är både hälso-och miljöfarliga men visas som en separat grupp här.
Det är tillverkningsindustrin som använder mest kemikalier (12 miljoner ton). Sedan 2008 är det även där som den största ökningen i absoluta termer skett (2,3 miljoner ton). Även transportindustrin och övrig industri och tjänster står för en stor del av kemikalieanvändningen.
Källa: SCB och Kemikalieinspektionen.
Under perioden har dock den största ökningen uttryckt i procent skett inom utvinning av mineral. Ökningen där är 52 procent samtidigt som förädlingsvärdet minskat med 2 procent. En liknande trend syns inom tillverkningsindustrin. Viktigt att notera är att utvinning av mineral är en mycket mindre bransch jämfört med tillverkningsindustrin. Detta gäller både kemikalieanvändning (0,26 miljoner ton respektive 12 miljoner ton) liksom branschens bidrag till BNP (19 miljarder respektive 532 miljarder). I de övriga branscherna har användningen av kemikalier minskat samtidigt som förädlingsvärdet ökat. För den svenska ekonomin i sin helhet har BNP-tillväxten ökat mer än kemikalieanvändningen (20 procent respektive 7 procent).
Källa: SCB (miljöräkenskaperna och nationalräkenskaperna) och Kemikalieinspektionen
Definitioner och förklaringar
Kemikalieinspektionen ansvarar för det så kallade produktregistret där kemiska produkter registreras och tidsserier finns tillgängliga från 1992. Det primära syftet med registret är att följa kemikaliehantering, import och produktion och nedströms användning och märkning av kemikalier för tillsynsändamål, statistik och uppföljning. Registret innehåller bland annat kemisk information om produkterna samt använda kvantiteter.
Indikatorerna som publiceras hos SCB mäter kvantiteten av produkter som är klassade som hälso- och miljöfarliga enligt internationella kriterier fördelade på bransch.
Klassificeringen är baserad på direktiv 67/548/EC som har utökats och justerats många gånger. EC förordning No 1272/2008 introducerade stora förändringar i och med en ny klassificering: Globally Harmonised System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS).
Hälsofarliga kemiska produkter avser här produkter som är klassificerade som Mycket giftiga (T+), Giftiga (T), Frätande (C), Irriterande(Xi) och Hälsoskadlig (Xn) enligt KIFS 2005:7 samt from 2009 även enligt EC 1272/2008, produkter klassificerade som Frätande (GHS05), Giftig (GHS06), Skadlig (GHS07) och Hälsofara (GHS08). Miljöfarliga kemiska produkter avser produkter klassade som Miljöfarlig (N respektive GHS09, före respektive efter 2009).
Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras under 2021.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.