Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 2022 (korrigerad 2024-05-29)

Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi minskar med 3 procent 2022

Statistiknyhet från SCB 2024-04-04 8.00

Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi minskar med 3 procent år 2022 jämfört med året innan, till 49 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En branschgrupp som går emot strömmen och ökar är transportindustrin. Under samma period ökar BNP med 2,5 procent. Därför minskar ekonomins växthusgasintensitet med 5 procent under året 2022.

Utsläpp till luft 2022 har korrigerats i samband med publiceringen 29 Maj 2024.

2022 uppgår växthusgasutsläpp från Sveriges ekonomi till 49 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Detta är en minskning med 1,5 miljoner miljoner ton jämfört med 2021.

Mellan 2008 och 2022 har växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi totalt minskat med 27 procent. Under samma period har BNP vuxit med 31 procent vilket lett till att växthusgasintensitet minskat med 45 procent under tidsserien. Utsläppen av växthusgaser följde den ekonomiska trenden mellan 2008 och 2010. Men efterföljande år har trenden i stort varit minskande utsläpp samtidigt som ekonomin vuxit, vilket lett till en minskning av växthusgasintensitet.

Utvecklingen av BNP i fasta priser och utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2022*

Diagram: Utvecklingen av BNP i fasta priser och utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2022*

*2022 är BNP i fasta priser (2015) preliminär. Källa: SCB, Miljöräkenskaperna och Nationalräkenskaperna.

Utsläppen minskar i alla branscher förutom transportbranschen

Växthusgasutsläppen minskar främst i hushållen och byggbranchen  2022 jämfört med 2021. Hushållen och Byggbranschen har minskat sina utsläpp, med runt 10 procent. Transportbranschen gick emot strömmen med en ökning av utsläppen med 12 procent högre utsläpp 2022 jämfört med 2021. Orsaken var främst en ökning av flygbranschen med 70 procent, men branschens årliga utsläpp är fortfarande lägre än innan pandemin. Coronapandemin har haft tydlig inverkan på flygbranschens utsläpp, i jämförelse med 2019 har flyget minskat sina utsläpp med 22 procent.

För övriga branschgrupper som offentlig sektor, utvinning av mineral, energisektorn, jordbruk, skogsbruk och fiske minskar utsläppen, vilket har bidraget till den minskade utvecklingen av växthusgaser.

Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008, 2021 och 2022, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter

Diagram: Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008, 2021 och 2022, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter

Källa: SCB, Miljöräkenskaper.

Biogena utsläpp oförändrade

Utsläpp från användning av biogena bränslen så som trä, biogas och biogent avfall redovisas som biogena koldioxidutsläpp enligt internationella regelverk och ingår därmed inte i de totala växthusgasutsläppen.

År 2022 var utsläppen av koldioxid från biogena bränslen 53,8 miljoner ton. Biogena koldioxidutsläpp sker främst i energibranschen och tillverkningsindustrin där mycket stationär förbränning sker. Den totala ökningen av biokoldioxid var på 34 procent sedan 2008. Under 2022 hade energibranschen minskat sina biogena utsläpp medan alla andra sektorer ökat sina. Men på totalen var det oförändrad förändring mellan 2021 och 2022. Energi och tilverkningsindustrin står för 80 procent av alla biogena koldioxidutsläpp. I jämförelse står dessa branscher för 47 procent av de totala växthusgasutsläppen år 2022.

I branscher där utsläppen främst är transportrelaterade, såsom utvinning av mineral, byggverksamhet och transportindustrin, är de biogena utsläppen förhållandevis små.  

Biogena koldioxidutsläpp 2008 och 2022, aggregerad efter Näringsgren (SNI 2007)

Diagram: Biogena koldioxidutsläpp 2008 och 2022, aggregerad efter Näringsgren (SNI 2007)

Källa: SCB, Miljöräkenskaper

Använd analysverktyget för miljöekonomiska data

Ta del av miljöräkenskapernas statistik via analysverktyget på webben med miljöräkenskapernas data och ekonomiska data. Där hittar du bland annat utsläppsstatistiken ur både produktions- och konsumtionsperspektiv som kan analyseras vidare tillsammans med miljöekonomiska styrmedel. Verktyget finns på miljöräkenskapernas hemsida (www.scb.se/mi1301). I verktyget kan man bland annat ta fram egna nyckeltal, jämföra miljöpåverkan mellan branscher och studera sambandet mellan efterfrågan i ekonomin, energianvändning och utsläpp av olika ämnen.

Definitioner och förklaringar

Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.

Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den aktör där utsläppen sker inklusive hushållens direkta utsläpp (dvs. förbränning av fossilbränsle, uppvärmning och övriga direkta utsläpp). Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.

Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft redovisar territoriella utsläpp, dvs de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Sektorsindelningarna utgår från typ av utsläpp istället för bransch. Utsläpp och upptag från markanvändning ingår medan utsläpp från internationella transporter redovisas separat. Se Klimatomställning (naturvardsverket.se)

Skillnaden mellan Naturvårdsverkets statistik med territoriellt perspektiv och miljöräkenskapernas produktionsperspektiv är att det senare exkluderar utsläpp som orsakas av utländska företag inom Sveriges gränser men adderar utsläpp som orsakas av svenska företag utomlands.

Att justera datakällor framtagna med ett territoriellt perspektiv till miljöräkenskapernas produktionsperspektiv om ekonomisk residens kallas för en residensjustering.

Växthusgaser  - koldioxidekvivalenter beräknas som  ett aggregat av CO2 (fossil), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6. De omvandlingsfaktorer (Greenhouse Warming Potential, GWP) som används för att beräkna koldioxidekvivalenter är samma som används för rapportering till UNFCCC[1].

[1] IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the

Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, 151 pp, AR5 Synthesis Report - Climate Change 2014 (ipcc.ch)

Revideringar

Sedan föregående publicering har ett antal revideringar skett.

-Diverse revideringar har gjorts i IPCC rapporteringen, utsläpp från arbetsmaskiner och vägtransporter samt emisssionsfaktorer på stationär förbränning har förändrats. Det rör både avfall och fossila gaser.

Mer information om dessa uppdateringar finns på miljöräkenskapernas hemsida www.scb.se/mi1301 under rubriken Dokumentation.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft per kvartal till och med fjärde kvartalet 2023 sker 2024-05-23 kl. 08.00. Då publiceras också preliminär statistik för helåret 2023.

Nästa publicering avseende utsläpp till luft per år till och med 2023 sker under våren 2025.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Fredrik Kanlén

Telefon
010-479 46 55
E-post
fredrik.kanlen@scb.se

Dimitra Kopidou

Telefon
010 - 479 41 99
E-post
dimitra.kopidou@scb.se