Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft fjärde kvartalet 2018
Utsläpp av växthusgaser från svensk ekonomi oförändrade 2018
Statistiknyhet från SCB 2019-05-09 9.30
Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin var relativt oförändrade 2018 jämfört med 2017, enligt preliminär statistik för helåret 2018. Detta samtidigt som ekonomin hade en tillväxt på 2 procent. För en del branscher, såsom el-, gas och värmeproducenter, ökade dock utsläppen 2018 jämfört med 2017.
Nu finns preliminär statistik för helåret 2018 från miljöräkenskaperna, med branschfördelade utsläpp från svenska ekonomiska aktörer inklusive hushållen. Det preliminära året är en summering av kvartalsstatistiken för 2018 där fjärde kvartalet nu är klart.
För helåret 2018 uppgick utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin och hushållen till 63,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är ungefär i nivå med utsläppsnivåerna 2017 då växthusgasutsläppen var 63,3 miljoner ton. Den preliminära utsläppsstatistiken för 2018 följer en liknande trend som tidigare år med i stort sett oförändrade utsläppsnivåer från den svenska ekonomin och hushållen mellan åren 2014 och 2018. Samtidigt har ekonomin växt. BNP för helåret 2018 var 2 procent högre än 2017 och 12 procent högre än 2014.
*2018 är preliminär. Källa: SCB
Utsläppen ökar från energibranschen
Utsläppen från energi-, vatten-, avlopp- och avfallsnäringen ökade 2018 jämfört med 2017, där produktion av el och fjärrvärme stod för en betydande del. De preliminära resultaten visar att utsläppen 2018 var 8,6 miljoner ton växthusgaser, vilket motsvarar en ökning med 4 procent jämfört med året innan. Det beror främst på ökad användning av fossila bränslen under årets första månader, med kallare temperaturer 2018 jämfört med 2017. Utvecklingen av ekonomin inom branschen var relativt oförändrad under samma period.
Växthusgasutsläppen från tillverkningsindustrin, som står för nära en fjärdedel av de totala utsläppen från svenska ekonomin, var relativt oförändrade 2018 jämfört med 2017. Samtidigt växte ekonomin inom tillverkningsindustrin med nära 3 procent. Medan utsläppen ökar inom viss tillverkningsindustri såsom massa- och pappersindustrin, tillverkning av stenkolsprodukter, raffinaderier och kemikaliska produkter minskar de i andra, framförallt inom stål- och metallframställning.
Även inom byggbranschen och tjänstenäringarna visar de modellberäknade resultaten på en ökning i växthusgasutsläppen. Utsläppen har ökat med 4 respektive 2 procent under 2018 jämfört med 2017. Ekonomin i byggbranschen växte under samma tidsperiod med 4 procent och motsvarande växte tjänstenäringarna med 3 procent.
Källa: SCB
| Aggregerade branscher SNI 2007 | Utsläpp av växthusgaser | Förädlingsvärde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | Förändring jämfört med 2017 | 2018 | Förändring jämfört med 2017 | ||||
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 9 229 | ‑85 | ‑0,9% | 46 689 | ‑2 187 | ‑4,5% | |
| Utvinning av mineral | 1 133 | 10 | 0,9% | 21 014 | 27 | 0,1% | |
| Tillverkningsindustri | 15 093 | 61 | 0,4% | 639 997 | 18 141 | 2,9% | |
| El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall | 8 625 | 296 | 3,6% | 115 400 | ‑15 | 0,0% | |
| Byggverksamhet | 2 041 | 75 | 3,8% | 268 450 | 11 208 | 4,4% | |
| Transportbranschen | 14 086 | 63 | 0,5% | 172 302 | 720 | 0,4% | |
| Övriga tjänster | 3 450 | 76 | 2,2% | 1 999 352 | 65 778 | 3,4% | |
| Offentlig sektor | 710 | 2 | 0,3% | 827 963 | 2 043 | 0,2% | |
| Hushåll och ideella organisationer [1] | 9 396 | ‑1 | 0,0% | 54 201 | 216 | 0,4% | |
| Totala ekonomin | 63 763 | 498 | 0,8% | 4 145 368 | 95 931 | 2,4% | |
Källa: SCB. [1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde.
Utsläppen oförändrade under fjärde kvartalet 2018
Under fjärde kvartalet 2018 uppgick den svenska ekonomins utsläpp av växthusgaser till 16,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är ungefär lika höga utsläppsnivåer som under fjärde kvartalet 2017. BNP under det fjärde kvartalet 2018 var ungefär 2 procent högre jämfört med samma kvartal året innan.
Källa: SCB
Naturvårdsverkets statistik
Även Naturvårdsverket publicerar idag statistik över utsläpp inom Sveriges gränser, så kallade territoriella utsläpp, där utsläpp från internationella transporter inte ingår. De resultaten visar att utsläppen går från 52,6 miljoner ton år 2017 till 53,1 miljoner ton år 2018.
Revideringar
Sedan föregående publicering 2019-01-31 har följande revideringar skett:
- Uppdaterad årsstatistik från miljöräkenskaperna som leder till mindre revideringar i alla branscher och kvartal. I årsstatistiken har bland annat fördelningsnycklar som rör utsläpp från arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler uppdaterats, vilket påverkar allokeringen i den kvartalsvisa statistiken. Även nyckeln för att fördela mobila utsläpp per kvartal har uppdaterats.
- Uppdateringar för kvartal 2018K1-2018K3 gällande processrelaterade utsläpp, på grund av ny tillgänglig data.
Notera att utsläppen från mobil förbränning för de preliminära utsläppen 2018 är baserade på en framskrivning med hjälp av den ekonomiska utvecklingen. Detta då en viktig datakälla, undersökningen Månatlig bränsle- gas- och lagerstatistik, har ett nytt upplägg från 2018 som väntas kunna implementeras först vid beräkning av 2019K1. Sammantaget påverkar denna osäkerhet utsläppen från mobil förbränning vilka motsvarar ungefär 45 procent av växthusgasutsläppen. Detta bör has i åtanke när siffrorna tolkas. Det gäller framförallt utvecklingen 2018 inom transportbranschen, offentlig sektor, byggbranschen, övriga tjänster och hushållen. Den totala utsläppsökningen av växthusgaser från mobila förbränning är estimerat till ungefär 0,5 procent 2018 jämfört 2017.
För mer information om vilka revideringar som skett, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.
Definitioner och förklaringar
Vanliga frågor och svar om statistiken
Idag publicerar Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket statistik över utsläpp till luft och klimat för kvartal 4 för 2018 samt den preliminära statistiken för helåret 2018.
Statistiken som SCB respektive Naturvårdsverket presenterar skiljer sig åt. Nedan följer några enkla frågor och svar på varför och vad statistiken kan användas för.
Vad handlar statistiken om?
Statistiken omfattar utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar.
Statistiken från territoriet Sverige, även kallad territoriell statistik ansvarar Naturvårdsverket för och statistik om utsläpp från den svenska ekonomin ansvarar SCB för som en del av miljöräkenskaperna. Båda dessa statistikprodukter är officiell statistik, vilket betyder att de följer riktlinjer om när och hur statistiken ska publiceras, hur kvaliteten ska säkerställas och hur dokumentationen ska vara.
Är det skillnader i statistiken – och varför är det så?
Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Eftersom det är ekonomiska aktörer som är i fokus räknas även aktiviteter som internationella transporter in i de beräkningarna, på samma sätt som de ingår i den ekonomiska statistiken. Därmed visar de typiskt större utsläpp än de territoriella.
Den territoriella statistiken över utsläpp av klimatgaser redovisar territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom Sveriges gränser.
Det här leder till olika nivåer på statistikens totalsummor, se exempel för 2017 nedan, och ibland kan förändringar mellan åren skilja sig.
Jämförelse av totala produktionsbaserade utsläpp från SCB:s miljöräkenskaper och totala territoriella utsläpp från Naturvårdsverket
Källa: SCB, Miljöräkenskaperna och Naturvårdsverket
Betyder skillnaderna något för hur statistiken används?
Ja, det har betydelse. Den territoriella statistiken ser till hur mycket utsläpp av klimatgaser som sker inom Sveriges gränser och används för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige, EU och FN.
Klimatstatistiken som rapporteras in till FN är uppbyggd för att visa vilka utsläppskällor som finns i de olika länderna. Där kan länderna förväntas ha stor rådighet över vilka lagar och regler som gäller och kunna göra beräkningar av reduktionsmål för landet.
Den statistik som tas fram inom miljöräkenskaperna kan istället svara på frågor om hur olika delar av produktion och konsumtion bidrar till utsläppen. Genom kopplingen till branscher och produkter kan även analyser som rör priser på naturresurser och andra frågor som t.ex. sysselsättning göras.
Varför gör två myndigheter liknande statistik?
I Sverige finns 28 statistikansvariga myndigheter som ansvarar för att ta fram officiell statistik inom sina respektive områden. Inom området miljö finns fyra olika statistikansvariga myndigheter. Naturvårdsverket har statistikansvaret för utsläpp, avfall och miljötillstånd. Inom området miljö har SCB statistikansvaret för miljöräkenskaper, vilka baseras på den ekonomiska statistiken som SCB ansvarar för, och hållbar utveckling som kopplar samman statistik från olika områden, liksom för naturresursanvändning som mark- och vattenanvändning och gödselmedel och kalk.
Varför finns det två statistiska ramverk inom utsläpp till luft och klimat?
De olika statistiska ramverken svarar på olika frågor. Frågor om hur ekonomin påverkar miljön behöver besvaras med andra systemavgränsningar än frågor om vad som händer med miljöpåverkan inom ett land. Ramverken är framtagna av experter som har sett till att statistiken som produceras är jämförbar globalt för sina specifika syften. Alla länder som tar fram statistiken enligt ett visst ramverk måste följa detta och göra sitt bästa för att se till att samma aktiviteter mäts just för jämförbarheten.
För internationell rapportering till klimatkonventionen följs riktlinjer som FN:s klimatpanel (IPCC) har tagit fram [https://www.ipcc.ch/]. För miljöräkenskaperna finns en statistisk standard som FNs statistikdivision har utvecklat [www.seea.un.org/content/seea-central-framework].
Båda typerna av statistik rapporteras internationellt, till FN, Eurostat och Europeiska miljöbyrån via förordningar och konventioner.
Vad gör myndigheterna för att samarbeta?
Vi tar bland annat fram gemensamma beskrivningar av statistiken för att skapa en samsyn kring vad vi gör. Vi deltar på gemensamma konferenser och i andra sammanhang för att berätta om arbetet. Lyssna gärna på SCB:s podd där vi diskuterar klimatstatistik tillsammans: På tal om siffror - Miljö och klimat.
Det största samarbetet sker genom att Naturvårdsverket ger konsortiet Svenska MiljöEmissionsData (SMED), där SCB ingår, i uppdrag att ta fram den års- och kvartalsvisa territoriella utsläppsstatistiken. Uppdraget för den kvartalsbaserade statistiken utförs i tätt samarbete med miljöräkenskaperna som har utvecklat ett effektivt produktionssystem för att ta fram kvartalsbaserad statistik för både ekonomin och inom territoriet Sverige. I samband med detta samarbete sker även utbyte av data och kunskap myndigheterna emellan.
Vill du fördjupa dig i hur statistiken tas fram? Läs mer här:
Om den territoriella statistiken:
Kvartals- och preliminära årsvisa växthusgasutsläpp
Om miljöräkenskapernas utsläpp till luft och klimat:
Kvalitetsdeklaration: Miljöräkenskaperna – Utsläpp till luft per kvartal, 2008-2018 (pdf)
Gemensam beskrivning av statistiken:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering avseende utsläpp till luft första kvartalet 2019 sker 2019-08-29 kl. 09.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.