Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft fjärde kvartalet 2023

Växthusgasutsläpp från Sveriges ekonomi minskar 2023

Statistiknyhet från SCB 2024-05-29 8.00

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin år 2023 minskar med knappt 2 procent jämfört med året innan. Nedgången syns främst inom branscherna el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall, men utläppsminskningar från transportindustrin samt från stål- och metallindustrin bidrar också betydande till den totala minskningen av växthusgasutsläpp.

Preliminära beräkningar av växthusgasutsläpp från svensk ekonomi år 2023 visar på en utsläppsminskning från den svenska ekonomin med 0,8 miljoner ton jämfört med 2022. Bortsett från en tydlig ökning av utsläpp inom tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleum-, kemikalie- och kemiska produkter samt av farmaceutiska basprodukter och läkemedel (SNI C19-C21) så sker utsläppsminskningar i flertalet branscher.

– Den utsläppsminskning som kan konstateras under 2023 kan främst tillskrivas el- och fjärrvärmesektorn, men även transportbranscherna samt stål- och metallindustrin, säger Fredrik Kanlén, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper.

Utsläppen från hela den svenska ekonomin minskar med 1,6 procent 2023 jämfört med föregående år och uppgår till 48,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Detta enligt preliminär utsläppsstatistik för helåret 2023 (summerade kvartal). Under samma period minskar BNP med 0,2 procent, vilket innebär att utsläppsintensiteten, mätt som utsläpp per krona förädlingsvärde i ekonomin, också fortsätter att minska.

Efter en större utsläppsminskning under år 2020, kraftigt präglad av coronapandemin, ökade utsläppen igen med flera procent under 2021. Därefter har utsläppen minskat, både under 2022 och under 2023 enligt de preliminära utsläppsberäkningarna. Jämfört med utsläppsnivån innan pandemin år 2019 är växthusgasutsläppen 11 procent lägre år 2023.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP i marknadspris och fasta priser referensår 2022, 2008–2023, Index 2008=100

Diagram: Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP i marknadspris och fasta priser referensår 2022, 2008–2023, Index 2008=100

Utveckling för helåret 2023 i korthet

Utsläppsminskningen syns framför allt inom branscherna el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall (SNI D35-E39), men även inom transportbranscherna samt inom stål- och metallindustrin. Procenttalen nedan är i jämförelse med föregående år om inget annat anges och växthusgasutsläppen mäts i kiloton koldioxidekvivalenter.

  • I el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall (SNI D35-E39) minskar utsläppen med 6 procent, vilket motsvarar ungefär 420 kiloton.
  • I transportbranschen (SNI H49 – H53) minskar utsläppen med ungefär 220 kiloton, vilket motsvarar en minskning med procent. Flygbolag (SNI H51) står för den största minskningen. Utsläpp från rederier är oförändrade (SNI H50) men minskar från vägtransporter (SNI H49).
  • Utsläpp från privat konsumtion, vilket främst uppstår genom hushållens konsumtion av drivmedel, minskar med 1 procent. Det motsvarar en minskning med knappt 70 kiloton. Det beror främst på minskade växthusgasutsläpp från dieselanvändning.
  • Utsläppen från stål- och metallframställning (SNI C24-C25) minskar med 6 procent, vilket motsvarar ungefär 300 kiloton.
  • Branscherna för tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleum-, kemikalie- och kemiska produkter samt av farmaceutiska basprodukter och läkemedel (SNI C19-C21) ökar sina utsläpp med ungefär 540 kiloton. Det motsvarar en ökning med 14 procent.
  • Samtidigt minskar förädlingsvärdet i hela tillverkningsindustrin med 6 procent.

Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008–2023, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter

Diagram: Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008–2023, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter

Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde, aggregerade branscher SNI 2007, ej säsongsrensat. Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr, fasta priser 2022
Aggregerade
branscher SNI 2007
Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
  2023 [1] Förändring
jämfört
med 2022
2023 [1] Förändring jämfört 
med 2022
Jordbruk, skogsbruk
och fiske
8 029 ‑34 ‑0,4% 86  916 ‑580 ‑0,7%
Utvinning av mineral 823 2 ‑0,2% 44  668 ‑4 461 ‑9,1%
Tillverkningsindustri 13 881 54 0,2% 7 53  307 ‑47 502 ‑5,9%
El, gas och värme,vatten,
avlopp, avfall
6 408 ‑421 ‑6,2% 2 27  589 ‑2 499 ‑1,1%
Byggverksamhet 1 762 ‑47 ‑2,6% 3 66  513 16 326 4,7%
Transportbranschen 6 781 ‑218 ‑3,1% 1 79  703 ‑1 707 ‑0,9%
Övriga tjänster 2 857 ‑56 ‑1,9% 25 66  093 31 390 1,2%
Offentlig sektor 363 ‑4 ‑1,0% 10 25  613 7 208 0,7%
Hushåll och ideella
organisationer [2]
7 394 ‑67 ‑0,9% 64  860 852 1,3%
Totala ekonomin [3] 48 299 ‑791 ‑1,6% 5  959 836 ‑11 715 ‑0,2%

 

[1] Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde är preliminära och beräknade utifrån summerade kvartal. [2] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde. [3] BNP från produktionssidan, faktiska värden (ej kalenderkorrigerat). Källa: SCB

Utveckling för fjärde kvartalet 2023 i korthet

Växthusgasutsläppen från hela den svenska ekonomin uppgår till 12,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter fjärde kvartalet 2023. Detta motsvarar en utsläppsminskning på 4 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Under samma period minskar BNP med knappt 1 procent.

Utsläppsminskningarna jämfört med motsvarande kvartal föregående år syns främst inom transportbranscherna och inom el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall (SNI D35-E39). Samtidigt syns mindre utsläppsökningar från stål- och metallindustrin och från utvinning av mineral.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP i marknadspris och fasta priser referensår 2022, 2008k1-2023k4, Index 2008k1=100

Diagram: Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP i marknadspris och fasta priser referensår 2022, 2008k1-2023k4, Index 2008k1=100

 

Definitioner och förklaringar

Vad visar kvartalsstatistiken?

Kvartalsstatistiken från SCB:s miljöräkenskaper redovisar produktionsbaserade utsläpp till luft per bransch från Sveriges ekonomi, där också hushållen ingår. Produktionsbaserade utsläpp omfattar svenska ekonomiska aktörers utsläpp av växthusgaser och skiljer sig i det avseendet från de så kallade territoriella utsläppen, som i stället utgår från nationella gränser och är den statistik som används för att följa upp klimatmålen inom FN, EU och nationellt.

Mer om olika sätt att beräkna klimatutsläpp: Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp (naturvardsverket.se)

Kvartalsstatistiken omfattar utsläpp från svenska företag och personer både inom och utanför Sveriges gränser. Utsläpp med produktionsperspektivet följer samma avgränsning som den nationella ekonomisk statistiken, nationalräkenskaperna.

Gällande flygbranschen inkluderas utsläpp som uppstår från flygbolag med ekonomisk hemvist i Sverige, oberoende var i världen dessa utsläpp uppstår. Utsläpp från utländska flygbolag som flyger till, från eller inom Sverige inkluderas inte.

Vid jämförelser mellan kvartal bör läsaren vara uppmärksam på en viss säsongsvis variation mellan kvartalen. T.ex. sker större utsläpp från branscher som omfattar el, gas och värme, vatten, avlopp och avfall under årets kalla månader, medan privat konsumtion av diesel och bensin är större under årets varmare månader.

Växthusgaser i termer av koldioxidekvivalenter beräknas som ett aggregat av fossil CO2, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6. De omvandlingsfaktorer (Global Warming Potential, GWP) som används för att beräkna koldioxidekvivalenter är samma faktorer som används för klimatrapporteringen till UNFCCC[1].

Biogen CO2 särredovisas och inkluderas inte i redovisat aggregat för växthusgaser och koldioxidekvivalenter. Mer information om biogen CO2 och klimatpåverkan finns på Naturvårdsverkets webbsida: Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan (naturvardsverket.se)

[1] IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, 151 pp, AR5 Synthesis Report - Climate Change 2014 (ipcc.ch)

Revideringar

  • För flygindustrin används nu OECD-data för alla kvartal och år fram till 2023, då flyget räknas upp med utvecklingen av levererat bränsle.
  • Diverse revideringar har gjorts i IPCC-rapporteringen som påverkar data för arbetsmaskiner, vägtransporter samt emissionsfaktorer gällande stationär förbränning. Det rör både avfall och fossila gaser.

Mer information om dessa uppdateringar finns på produktsidan www.scb.se/MI1301 under rubriken Dokumentation.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft första kvartalet 2024 sker 29:e augusti 2024.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Fredrik Kanlén

Telefon
010-479 46 55
E-post
fredrik.kanlen@scb.se

Max Jonsson

Telefon
010-479 40 94
E-post
max.jonsson@scb.se