Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft första kvartalet 2017:
Mild vinter minskar utsläppen av växthusgaser
Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin och hushållen minskade under första kvartalet 2017. Samtidigt fortsatte ekonomin att växa. Minskningen beror till största delen på en mild vinter som påverkade utsläppen från el- gas och värmeverk. Hushållens utsläpp från personbilar fortsätter att sjunka medan utsläppen inom transportbranschen och tillverkningsindustrin ökar.
SCB:s Miljöräkenskaper redovisar kvartalsvis utsläpp till luft från den svenska ekonomin, så kallade produktionsbaserade utsläpp.
Under första kvartalet 2017 uppgick utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin till 16,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppsnivån motsvarar en minskning med 0,5 procent jämfört med samma period 2016. Under samma period ökade BNP med 3,9 procent.
För territoriella utsläpp, som används för att följa upp Sveriges klimatmål, är de totala utsläppen första kvartalet 2017 13,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket är en minskning med 2,4 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Se även Naturvårdsverkets webbplats.
Mer information om olika sätt att beräkna utsläpp:
Fördjupad information om miljöräkenskaper: Statistik över utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar (pdf)
Naturvårdsverket: Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp
Att utsläppen minskar första kvartalet 2017 har flera förklaringar. Den viktigaste är att utsläppen från el- gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall (SNI 35-39) minskar med 11,6 procent. Minskningen beror på minskad fossilbränsleanvändning. En orsak till det är den mildare vintern. Även hushållen minskar sina utsläpp (som i huvudsak kommer från personbilar) med 3,8 procent under första kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016.
Att hushållen fortsätter att minska sina utsläpp förklaras av förändrad bränsleanvändning. Användningen av bensin, som fortfarande står för en stor andel, och etanol minskar. Samtidigt ökar förbrukningen av både fossil diesel och biodiesel i sektorn. Andelen inblandad biodiesel är dock något lägre jämfört med första kvartalet 2016.
Utsläppen från transportbranschen (SNI 49-53) ökar med 9 procent och ökar både för flyg, sjöfart och landburna transporter. Huvuddelen av utsläppen och utsläppsökningen avser utrikes sjöfart. Utsläppen från tillverkningsindustrin har ökat 2,4 procent kopplat till ökad produktion.
Den ekonomiska uppgången gäller för flertalet branscher varav många har låga utsläpp av växthusgaser. De branscher som ökade mest i absoluta tal återfinns inom tjänster av olika slag men även byggverksamhet (SNI 41-43), tillverkning av motorfordon (SNI 29), raffinaderier (SNI 19) samt offentlig sektor. Den största nedgången syns inom el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall (SNI 35-39).
Revideringar
Sedan föregående publicering 2017-05-05 har följande revideringar skett:
- Uppdaterad metod för kalibrering av stationär förbränning inom industrin och el- och fjärrvärmeproduktion kvartal 2008K1-2016K4.
- Uppdaterad fördelningsmodell för stationär förbränning inom tjänstesektorn och offentlig sektor kvartal 2008K1-2016K4.
- Uppdatering av branschfördelning för vissa ej energirelaterade utsläpp baserat på lufträkenskapernas senaste årsstatistik kvartal 2008K1-2016K4.
- Mindre uppdateringar i kvartalsvis bränslestatistik och månatlig bränslestatistik 2016 samt mindre uppdateringar i Industriproduktionsindex.
- Korrigering för stationär förbränning inom jord- och skogsbruk 2008
För ett fåtal enskilda branscher, främst tillverkning av textilier mm, industri för elapparatur, övrig maskinindustri, annan transportmedelsindustri, tillverkning av möbler mm samt vård och omsorg medför revideringarna kraftigt ändrade skattningar av utsläppen. På totalnivå är dock utsläppen i stort sett oförändrade för samtliga kvartal.
För mer information om vilka revideringar som skett, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.
Fördjupningar branscher
Hur starkt sambandet är mellan utsläpp av växthusgaser och olika branschers bidrag till den svenska ekonomin varierar. Vissa branscher är utsläppsintensiva till sin natur där en ökad produktion ger direkt ökade utsläpp, medan andra branscher kan öka förädlingsvärdet utan att det inverkar nämnvärt på utsläppsnivåerna.
Sektor | Utsläpp av växthusgaser | Förädlingsvärde | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
2017K1 | Förändring jämfört med samma kvartal 2016 | 2017K1 | Förändring jämfört med samma kvartal 2016 | ||||
Jordbruk, skogsbruk och fiske | 2 213 | ‑17 | ‑0,8% | 13 295 | 133 | 1,0% | |
Utvinning av mineral | 356 | 9 | 2,6% | 5 770 | 282 | 5,1% | |
Tillverkningsindustri | 3 778 | 90 | 2,4% | 164 053 | 5 109 | 3,2% | |
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall | 2 790 | ‑366 | ‑11,6% | 33 740 | ‑1 294 | ‑3,7% | |
Byggverksamhet | 425 | ‑6 | ‑1,4% | 57 376 | 4 350 | 8,2% | |
Transportindustri | 3 569 | 294 | 9,0% | 37 869 | 516 | 1,4% | |
Övriga tjänster | 796 | 5 | 0,6% | 446 051 | 22 995 | 5,4% | |
Offentlig sektor | 169 | ‑5 | ‑3,1% | 212 077 | 4 479 | 2,2% | |
Hushåll och ideella organisationer[1] | 2 175 | ‑86 | ‑3,8% | 12 342 | 187 | 1,5% | |
Totala ekonomin | 16 271[2] | ‑84 | ‑0,5% | 982 573 | 36 757 | 3,9% |
[1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde. [2] För territoriella utsläpp, som används för att följa upp Sveriges klimatmål, är de totala utsläppen första kvartalet 2017 13,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket är en minskning med 2,4 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Se även Naturvårdsverkets webbplats.
Jordbruk skogsbruk och fiske: Jordbruk, skogsbruk och fiske står för 14 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Huvuddelen av dessa (cirka 90 procent) kommer från jordbruket. Utsläppen av växthusgaser under första kvartalet 2017 minskade med 0,8 procent jämfört med samma kvartal 2016. Skogsbruket står för drygt 70 procent av förädlingsvärdet i sektorn. Förädlingsvärdet i hela sektorn ökade med 1,0 procent första kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016.
Utvinning av mineral: Utvinning av mineral står för 2 procent av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen ökade med 2,6 procent under det första kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Förädlingsvärdet ökade med 5,1 procent första kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016.
Tillverkningsindustri: Tillverkningsindustrin står för 23 procent av växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen av växthusgaser ökade med 2,4 procent under första kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Under samma period ökade förädlingsvärdet med 3,2 procent. De branscher som ger mest utsläpp av växthusgaser är stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalietillverkning och tillverkning av cement. Den största utsläppsökningen syns inom cementindustrin.
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall: Utsläppen av växthusgaser från sektorn utgör 17 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Större delen av dessa utsläpp (65-85 procent beroende på kvartal) kommer från produktion av el och fjärrvärme. Utsläppsnivåerna av växthusgaser under första kvartalet 2017 är 11,6 procent lägre jämfört med samma kvartal 2016. Användningen av biobränslen i sektorn ligger på ungefär samma nivå som samma kvartal 2016, men behovet av att komplettera med fossila bränslen var mycket lägre då vintern 2017 var mildare än vintern 2016. Under första kvartalet minskade förädlingsvärdet med 3,7 procent.
Byggverksamhet: De modellberäknade utsläppen av växthusgaser från sektorn utgör 3 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen kommer till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon. Under första kvartalet 2017 minskade utsläppen med 1,4 procent samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 8,2 procent, allt jämfört med samma kvartal 2016.
Transportbranschen: Utsläppen av växthusgaser från transportbranschen utgör 22 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen ökade med 9,0 procent första kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Utsläppen kommer till största delen från sjöfarten, men ökningen under första kvartalet syns både för flyg, sjöfart och landburna transporter. Förädlingsvärdet steg 1,4 procent första kvartalet jämfört med samma kvartal 2016.
Övriga tjänster: Utsläppen inom tjänstesektorn utgör 5 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Utsläppen är relativt små i förhållande till förädlingsvärdet och kommer till största delen från företagens vägtransporter. Under första kvartalet 2017 ökade utsläppen med 0,6 procent samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 5,4 procent jämfört med samma kvartal 2016.
Offentlig sektor: Utsläppen inom offentlig sektor (stat, landsting och kommun) utgör ungefär 1 procent av de totala utsläppen Sveriges ekonomi. Utsläppen kommer huvudsakligen från arbetsmaskiner och vägtransporter samt militär verksamhet. Under första kvartalet 2017 minskade utsläppen 3,1 procent jämfört med samma kvartal 2016. Förädlingsvärdet ökade med 2,2 procent under samma tidsperiod.
Hushåll och ideella organisationer: Utsläppen av växthusgaser från hushåll och ideella föreningar utgör 13 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi och kommer till största delen från hushållens biltransporter. Förändringar i vilka bränslen som används inom sektorn ligger bakom utvecklingen för utsläppen: Användningen av bensin, som fortfarande står för en stor andel, och etanol minskar. Samtidigt ökar förbrukningen av fossil diesel och biodiesel i sektorn. Sammantaget ger detta minskade utsläpp med 3,8 procent under första kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Endast ideella organisationer bidrar med ett litet förädlingsvärde.
Definitioner och förklaringar
Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användningen av branscher som redovisas enligt klassifikationen som kallas Svensk Näringsgrensindelning (SNI).
Utgångspunkten är miljöpåverkan från Sverige ekonomi oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Detta betyder att utsläpp från internationell bunkring, dvs. flyg och sjöfart som anlöpt och tankat vid svenska flygplatser och hamnar inkluderas som en approximation för hur mycket svenska företag inom luft- och sjöfart släpper ut utomlands. Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.
Miljöräkenskapernas årliga statistik över utsläpp till luft per bransch har för närvarande en framställningstid på ett år och tre månader. Efterfrågan på snabbare statistik över utsläpp av framför allt växthusgaser är stor. För att möta detta behov tar miljöräkenskaperna fram kvartalsstatistik för utsläpp till luft per bransch, som även används för att ta fram preliminär statistik för helår.
I Statistikdatabasen finns kvartalsvisa data för samtliga växthusgaser och ett flertal luftföroreningar. På Miljöräkenskapernas produktsida finns dessutom underlag i Excel för nedladdning som omfattar grunddata och diagram över utsläpp av växthusgaser samt utsläppsintensiteter per förädlingsvärde och antal sysselsatta.
Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den aktör där utsläppen sker. Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.
Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft redovisar territoriella utsläpp, dvs de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Sektorsindelningarna utgår från typ av utsläpp istället för bransch (SNI). Utsläpp och upptag från markanvändning ingår medan utsläpp från internationella transporter redovisas separat.
Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft
Mer information om olika sätt att beräkna utsläpp:
Naturvårdsverket: Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering avseende utsläpp till luft per kvartal till och med första kvartalet 2017 sker 2017-10-26 09.30.
Nästa publicering avseende regionala utsläpp till luft per år till och med 2015 sker 2017-11-09 09.30.
Nästa publicering avseende utsläpp till luft per år till och med 2016 (slutlig statistik) sker våren 2018.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.