Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft första kvartalet 2019
Växthusgasutsläppen från svensk ekonomi minskade första kvartalet 2019
Statistiknyhet från SCB 2019-08-29 9.30
Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin minskar med 1,6 procent första kvartalet 2019 jämfört med samma period 2018. Det är främst ett resultat av utsläppsminskningar från försörjning av el, gas, värme och kyla samt från transportindustrin. Samtidigt visar BNP på en ökning med 2,1 procent gällande första kvartalet 2019.
Kvartalsstatistiken från SCB:s miljöräkenskaper redovisar branschfördelade utsläpp från svensk ekonomi, där också hushållen ingår.
Första kvartalet 2019 visar på ett totalt växthusgasutsläpp från den svenska ekonomin på 17 miljoner ton koldioxidekvivalenter, det vill säga växthusgaser omräknat till koldioxid. Det innebär en minskning på 1,6 procent jämfört med samma period 2018. Svensk BNP ökar under samma period med 2,1 procent.
En metodförändring gör dock att det råder en viss osäkerhet kring minskningen i utsläppen det aktuella kvartalet.
Källa: SCB
Osäkert om minskade utsläpp från transportindustrin
De minskade växthusgasutsläppen från första kvartalet 2019 beror delvis på minskade utsläpp från försörjning av el, gas och värme samt vatten, avlopp och avfall. Där har utsläppen minskat med 6,6 procent jämfört med samma kvartal 2018, vilket beror på en minskad användning av fossila bränslen såsom naturgas, torv och kol.
De minskade utsläppen första kvartalet 2019 beror också på förändrad bränsleanvändning inom transportindustrin, det vill säga från rederier, flyg och åkare. Det rör sig om en utsläppsminskning på 7,5 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Dessa siffror bör dock tolkas med försiktighet då undersökningen av den månatliga bränsle- gas och lagerstatistiken, som ligger till grund för utsläppsstatistiken, har gjorts om, vilket medför en del nya osäkerheter i statistiken. Mer om Månatlig bränsle-gas och lagerstatistik kan du läsa här:
Månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik
Den totala utsläppsminskningen av växthusgaser från svensk ekonomi bromsas dock något av en utsläppsökning från tillverkningsindustrin med 5,1 procent under första kvartalet 2019, jämfört med samma kvartal 2018. Utsläppsökningen ses främst inom metall- och stålindustrin.
Källa: SCB
| Aggregerade branscher SNI 2007 | Utsläpp av växthusgaser | Förädlingsvärde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019K1 | Förändring jämfört med samma kvartal 2018 | 2019Q1 | Förändring jämfört med samma kvartal 2018 | ||||
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 2 337 | 5 | 0,2% | 13 843 | 174 | 1,3% | |
| Utvinning av mineral | 307 | ‑18 | ‑5,4% | 7 377 | ‑278 | ‑3,6% | |
| Tillverkningsindustri | 4 073 | 198 | 5,1% | 176 436 | 2 603 | 1,5% | |
| El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall | 2 804 | ‑197 | ‑6,6% | 39 696 | ‑162 | ‑0,4% | |
| Byggverksamhet | 507 | 4 | 0,8% | 69 747 | 4 667 | 7,2% | |
| Transportbranschen | 3 804 | ‑310 | ‑7,5% | 40 473 | 320 | 0,8% | |
| Övriga tjänster | 861 | 7 | 0,8% | 487 648 | 16 215 | 3,4% | |
| Offentlig sektor | 169 | 0 | ‑0,2% | 231 309 | 2 864 | 1,3% | |
| Hushåll och ideella organisationer [1] | 2 167 | 34 | 1,6% | 13 403 | 288 | 2,2% | |
| Totala ekonomin | 17 030 | ‑277 | ‑1,6% | 1 206 756 | 24 343 | 2,1% | |
Källa: SCB. [1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde.
Naturvårdsverkets statistik
Även Naturvårdsverket publicerar statistik över utsläpp inom Sveriges gränser, så kallade territoriella utsläpp, där utsläpp från internationella transporter inte ingår. De resultaten visar att utsläppen är relativt oförändrade första kvartalet 2019 jämfört med samma kvartal 2018.
Revideringar
Energimyndighetens undersökning om Månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik har genomförts under lång tid och miljöräkenskapernas beräkningar för kvartalsbaserade luftutsläpp har använt denna statistik som ett viktigt datamaterial för att estimera utsläpp från mobil förbränning. Sedan 2018 har Energimyndigheten omarbetat och utvecklat denna månatliga undersökning vilket har lett till vissa osäkerheter, och medförde att miljöräkenskaperna valde en annan metod under en period. Med denna publicering i augusti 2019 har vi dock återgått till den tidigare metoden att använda data från Månatlig bränsle- gas- och lagerstatistik för att estimera utsläppen från mobil förbränning 2018K1-2019K1.
Det pågår flera olika aktiviteter för att förbättra statistiken och revideringar av Månatlig bränsle- gas- och lagerstatistik väntas ske under året 2019, vilket också kommer innebära revideringar i utsläppsstatistiken 2018K1-2019K1. Sammantaget påverkar denna osäkerhet utsläppen från mobil förbränning vilka motsvarar ungefär 45 procent av växthusgasutsläppen. Ett tidsseriebrott föreligger därför för den årliga statistiken för åren 2018 och 2017.
För mer information om vilka revideringar som skett, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.
Definitioner och förklaringar
Vanliga frågor och svar om statistiken
Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket publicerar statistik över utsläpp till luft och klimat för första kvartalet 2019.
Statistiken som SCB respektive Naturvårdsverket presenterar skiljer sig åt. Nedan följer några enkla frågor och svar på varför och vad statistiken kan användas för.
Vad handlar statistiken om?
Statistiken omfattar utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar.
Statistiken från territoriet Sverige, även kallad territoriell statistik ansvarar Naturvårdsverket för och statistik om utsläpp från den svenska ekonomin ansvarar SCB för som en del av miljöräkenskaperna. Båda dessa statistikprodukter är officiell statistik, vilket betyder att de följer riktlinjer om när och hur statistiken ska publiceras, hur kvaliteten ska säkerställas och hur dokumentationen ska vara.
Är det skillnader i statistiken – och varför är det så?
Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Eftersom det är ekonomiska aktörer som är i fokus räknas även aktiviteter som internationella transporter in i de beräkningarna, på samma sätt som de ingår i den ekonomiska statistiken. Därmed visar de typiskt större utsläpp än de territoriella.
Den territoriella statistiken över utsläpp av klimatgaser redovisar territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom Sveriges gränser.
Det här leder till olika nivåer på statistikens totalsummor, se exempel för 2017 nedan, och ibland kan förändringar mellan åren skilja sig.
Jämförelse av totala produktionsbaserade utsläpp från SCB:s miljöräkenskaper och totala territoriella utsläpp från Naturvårdsverket, 2017
Källa: SCB, Miljöräkenskaperna och Naturvårdsverket
Betyder skillnaderna något för hur statistiken används?
Ja, det har betydelse. Den territoriella statistiken ser till hur mycket utsläpp av klimatgaser som sker inom Sveriges gränser och används för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige, EU och FN.
Klimatstatistiken som rapporteras in till FN är uppbyggd för att visa vilka utsläppskällor som finns i de olika länderna. Där kan länderna förväntas ha stor rådighet över vilka lagar och regler som gäller och kunna göra beräkningar av reduktionsmål för landet.
Den statistik som tas fram inom miljöräkenskaperna kan istället svara på frågor om hur olika delar av produktion och konsumtion bidrar till utsläppen. Genom kopplingen till branscher och produkter kan även analyser som rör priser på naturresurser och andra frågor som till ex sysselsättning göras.
Varför gör två myndigheter liknande statistik?
I Sverige finns 28 statistikansvariga myndigheter som ansvarar för att ta fram officiell statistik inom sina respektive områden. Inom området miljö finns fyra olika statistikansvariga myndigheter. Naturvårdsverket har statistikansvaret för utsläpp, avfall och miljötillstånd. Inom området miljö har SCB statistikansvaret för miljöräkenskaper, vilka baseras på den ekonomiska statistiken som SCB ansvarar för, och hållbar utveckling som kopplar samman statistik från olika områden, liksom för naturresursanvändning som mark- och vattenanvändning och gödselmedel och kalk.
Varför finns det två statistiska ramverk inom utsläpp till luft och klimat?
De olika statistiska ramverken svarar på olika frågor. Frågor om hur ekonomin påverkar miljön behöver besvaras med andra systemavgränsningar än frågor om vad som händer med miljöpåverkan inom ett land. Ramverken är framtagna av experter som har sett till att statistiken som produceras är jämförbar globalt för sina specifika syften. Alla länder som tar fram statistiken enligt ett visst ramverk måste följa detta och göra sitt bästa för att se till att samma aktiviteter mäts just för jämförbarheten.
För internationell rapportering till klimatkonventionen följs riktlinjer som FN:s klimatpanel (IPCC) har tagit fram [https://www.ipcc.ch/]. För miljöräkenskaperna finns en statistisk standard som FNs statistikdivision har utvecklat [www.seea.un.org/content/seea-central-framework].
Båda typerna av statistik rapporteras internationellt, till FN, Eurostat och Europeiska miljöbyrån via förordningar och konventioner.
Vad gör myndigheterna för att samarbeta?
Vi tar bland annat fram gemensamma beskrivningar av statistiken för att skapa en samsyn kring vad vi gör. Vi deltar på gemensamma konferenser och i andra sammanhang för att berätta om arbetet. Lyssna gärna på SCB:s podd där vi diskuterar klimatstatistik tillsammans: På tal om siffror - Miljö och klimat.
Det största samarbetet sker genom att Naturvårdsverket ger konsortiet Svenska MiljöEmissionsData (SMED), där SCB ingår, i uppdrag att ta fram den års- och kvartalsvisa territoriella utsläppsstatistiken. Uppdraget för den kvartalsbaserade statistiken utförs i tätt samarbete med miljöräkenskaperna som har utvecklat ett effektivt produktionssystem för att ta fram kvartalsbaserad statistik för både ekonomin och inom territoriet Sverige. I samband med detta samarbete sker även utbyte av data och kunskap myndigheterna emellan.
Vill du fördjupa dig i hur statistiken tas fram? Läs mer här:
Om den territoriella statistiken:
Kvartals- och preliminära årsvisa växthusgasutsläpp
Om miljöräkenskapernas utsläpp till luft och klimat:
Kvalitetsdeklaration: Miljöräkenskaperna – Utsläpp till luft per kvartal, 2008-2018 (pdf)
Gemensam beskrivning av statistiken:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering avseende utsläpp till luft andra kvartalet 2019 sker 2019-10-31 kl. 9.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.