Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft första kvartalet 2023
Små skillnader i utsläppen från den svenska ekonomin första kvartalet 2023
Statistiknyhet från SCB 2023-09-14 8.00
Utsläppen från den svenska ekonomin ökar med 0,2 procent samtidigt som utsläppsintensiteten minskar med 1,1 procent. Mest ökar utsläppen från transportsektorn, en ökning med 5 procent under första kvartalet 2023 jämfört med samma kvartal 2022.
- De preliminära sifforna för första kvartalet 2023 visar på små utsläppsförändringar jämfört med föregående år, samtidigt som ekonomin ökat med 1,3 procent, säger Dimitra Kopidou, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper.
Kvartalsstatistiken från SCB:s miljöräkenskaper redovisar produktionsbaserade utsläpp till luft per bransch från Sveriges ekonomi, där också hushållen ingår.
Första kvartalet 2023 visar på totala växthusgasutsläpp på 12,45 miljoner ton koldioxidekvivalenter från den svenska ekonomin. Samma kvartal 2022 var de totala växthusgasutsläppen nästan desamma på 12,43 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sveriges BNP ökar under samma period med 1,3 procent.
Växthusgasintensiteten, det vill säga växthusgasutsläppen räknat per producerad krona i ekonomin, minskar därmed under första kvartalet 2023 med 1,1 procent.
Utveckling för första kvartalet 2023 i korthet
Procenttalen är i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år, om inget annat anges. Växthusgasutsläppen mäts i koldioxidekvivalenter.
- Utsläppen från den svenska ekonomin ökar med 0,2 procent första kvartalet 2023 och uppgår till 12,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, under samma period ökar BNP med 1,3 procent.
- Utsläppen från transportbranschen ökar med 88 kiloton, varav flygbranschen ökar med 77 kiloton.
- Utsläppen från privat konsumtion ökar med nästan 2 procent vilket är en ökning med 30 kiloton. Det beror främst på ökade växthusgasutsläpp från användning av bensin.
- Utsläppen från tillverkningsindustrin (SNI C10-C33) och branscherna jordbruk, skogsbruk och fiske (A01-A03), samt övriga tjänster är oförändrat.
- För branscherna el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall (SNI D35-E39) minskar utsläppen med 5 procent vilket motsvarar 97 kiloton.
- Branschen utvinning av mineral (SNI B05-B09) ökar sina utsläpp med 25 kiloton, vilket motsvarar en ökning på cirka 11 procent.
| Aggregerade branscher SNI 2007 | Utsläpp av växthusgaser | Förädlingsvärde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2023K1 | Förändring jämfört med 2022K1 | 2023K1 | Förändring jämfört med 2022K1 | ||||
| Jordbruk, skogsbruk och fiske | 2 056 | ‑4 | ‑0,2% | 23 570 | 93 | 0,4% | |
| Utvinning av mineral | 258 | 25 | 10,7% | 15 364 | ‑1 895 | ‑11,0% | |
| Tillverkningsindustri | 3 428 | ‑13 | ‑0,4% | 203 282 | ‑1 762 | ‑0,9% | |
| El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall | 1 877 | ‑97 | ‑4,9% | 70 331 | ‑218 | ‑0,3% | |
| Byggverksamhet | 420 | ‑7 | ‑1,7% | 85 504 | 1 849 | 2,2% | |
| Transportbranschen | 1 752 | 88 | 5,3% | 43 519 | 690 | 1,6% | |
| Övriga tjänster | 669 | 0 | 0,0% | 601 300 | 11 904 | 2,0% | |
| Offentlig sektor | 98 | 0 | 0,4% | 278 495 | 7 975 | 2,9% | |
| Hushåll och ideella organisationer[1] | 1 888 | 30 | 1,6% | 15 250 | 562 | 3,8% | |
| Totala ekonomin[2] | 12 447 | 22 | 0,2% | 1 486 142 | 18 517 | 1,3% | |
[1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde. [2] BNP från produktionssidan, faktiska värden (ej kalenderkorrigerat). Källa: SCB
Definitioner och förklaringar
Vad visar kvartalsstatistiken?
Kvartalsstatistiken från SCB:s miljöräkenskaper redovisar produktionsbaserade utsläpp till luft per bransch från Sveriges ekonomi, där också hushållen ingår. Produktionsbaserade utsläpp är svenska ekonomiska aktörers utsläpp av växthusgaser. Statistiken omfattar utsläppen från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser. Produktionsbaserade utsläpp följer samma avgränsning som gäller för nationell ekonomisk statistik, nationalräkenskaperna.
För transportbranschen inkluderas utsläpp som uppstår från transportbolag med ekonomisk hemvist i Sverige, oberoende var i världen dessa utsläpp uppstår. Utsläpp från utländska t.ex. flygbolag som flyger till, från eller inom Sverige inkluderas inte.
Vid jämförelser mellan kvartal bör läsaren vara uppmärksam på en viss säsongsvis variation mellan kvartalen. T.ex. sker större utsläpp från branschen El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall under årets kalla månader, medan privat konsumtion av diesel och bensin är större under årets varmare månader.
Växthusgaser - koldioxidekvivalenter beräknas som ett aggregat av CO2 (fossil), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6. De omvandlingsfaktorer (Greenhouse Warming Potential, GWP) som används för att beräkna koldioxidekvivalenter är samma som används för rapportering till UNFCCC[1].
[1] IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, 151 pp, AR5 Synthesis Report - Climate Change 2014 (ipcc.ch)
Revideringar
I första kvartalet 2023 har några revideringar skett:
- Data från månatlig bränsle-, gas och lager-statistik har använts i stället för data från OECD för beräkningar av flygbranschens utsläpp för första kvartalet 2023.
- Reviderade siffror har tagits fram för rederinäringen H50 för 2022 utifrån utvecklingen av trafikanalys tidsserie om fartygsanlöp i svenska hamnar: https://www.trafa.se/sjofart/sjotrafik/.
- Reviderad data från månatlig bränsle-,gas och lager-statistik har föranlett en förändring för mobil användning för alla kvartal 2022.
- Allokering för vissa delar av övriga bränslen har fördelats på andra bränslen under åren 2008 till 2022.
Mer information om dessa uppdateringar finns på Miljöräkenskaper under rubriken Dokumentation.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering avseende utsläpp till luft andra kvartalet 2023 sker 26:e oktober 2023.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.