Miljösektorn 2016
Miljösektorns andel av Sveriges BNP minskar
Statistiknyhet från SCB 2018-06-26 9.30
2016 uppgick miljösektorns förädlingsvärde till ungefär 81 miljarder, vilket motsvarar nära 2 procent av Sveriges BNP. De branscher som bidrar mest till miljösektorns förädlingsvärde 2016 är producenter av förnybar energi och företag verksamma inom avfalls- och avloppshantering. Sedan 2008 har miljösektorns andel av BNP minskat.
I miljösektorn ingår produktion av miljöskyddande varor och tjänster samt hållbar resurshantering. Syftet med statistiken är att beskriva den delen av Sveriges ekonomi som alstrar miljövänliga varor och tjänster. Från och med 2018 har statistiken om miljösektorn omarbetats och redovisar nu även förädlingsvärde, produktionsvärde och nettoomsättning.
Avtagande trend sedan 2008
Den svenska miljösektorns förädlingsvärde uppskattas till ungefär 81 miljarder kronor 2016, vilket motsvarar nära 2 procent av Sveriges BNP. Miljösektorns sammanlagda förädlingsvärde ökade fram till 2008, och uppgick då till 86 miljarder kronor, men minskade 2009 i spåren av finanskrisen. Efter det har miljösektorns förädlingsvärde enbart ökat marginellt, medan BNP har fortsatt att öka snabbare. Miljösektorn som andel av BNP har därmed haft en avtagande trend sedan 2008. Minskningarna inom miljösektorn sedan 2008 beror till stor del på utvecklingen inom förnybar energiproduktion och tillverkningsindustri, där förädlingsvärdet haft en nedåtgående trend. Motsatt har förädlingsvärdet hos tjänsteproducenter ökat sedan 2008.
*HIO, hushållens icke-vinstdrivande organisationer är exkluderat från figuren ovan **2016 är förädlingsvärde preliminära uppgifter
Miljösektorn per miljöoråde
Statistiken om miljösektorn kategoriseras också enligt olika miljöområden. Miljöområdena beskriver vilket typ av miljöaktivitet som företagen ägnar sig åt, exempelvis avloppshantering eller miljökonsulter, vilket är en annan kategorisering än bransch. Liknande, som när statistiken bryts ner per bransch är det förnybara energikällor, tillsammans med avfalls- och avloppshantering som dominerar miljösektorns bidrag till förädlingsvärde.
Geografisk nedbrytning
Statistiken går att redovisa per län, utifrån arbetsställenas lokalisering. Då syns en tydlig dominans i storstadsregionerna. Stockholm, Västra Götaland och Skåne län har högst förädlingsvärde, men också flest antal invånare. Lägst bidrag till miljösektorns förädlingsvärde i Sverige kommer från Värmland, Blekinge och Gotlands län.
Omarbetad statistik från 2018
Statistiken om miljösektorn i Sverige finns att tillgå sedan 2003. I miljösektorn ingår produktion av miljöskyddande varor och tjänster samt hållbar resurshantering. Från och med 2018 har statistiken omarbetats för att kunna redovisa nya variabler som förädlingsvärde, produktionsvärde och nettoomsättning, något som följer internationella riktlinjer. Statistiken redovisas nu också på en mer detaljerad nivå. Det gör att statistiken bättre kan sättas i ett ekonomiskt sammanhang och mer jämförande analyser kan göras. Statistiken om miljösektorn redovisas utifrån olika ekonomiska branscher, per olika miljöområden samt med en geografisk uppdelning.
Definitioner och förklaringar
Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Miljöräkenskaperna, som är en FN baserad statistisk standard, ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användningen av branscher som redovisas enligt klassifikationen som kallas Svensk Näringsgrensindelning (SNI).
SCB:s Miljöräkenskaper
Statistiken om miljösektorn ingår som en del i miljöräkenskapernas ramverk och sedan 2017 är det obligatoriskt för EU:s medlemsländer att rapportera den årligen till Eurostat under förordningen om europeiska miljöräkenskaper. SCB har dock publicerat statistik om den svenska miljösektorn tidigare än så och statistik finns tillbaka till 2003. Men nu har statistiken omarbetats för att bättre följa nya riktlinjer och för att närmare integreras med nationalräkenskaperna. Därmed möjliggörs också djupare nationella och internationella jämförelser som exempelvis miljösektorns bidrag till den svenska ekonomin. Förutom nationalräkenskaperna används också indata från Företagens ekonomi för att beskriva nettoomsättning och från RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) för att beskriva förvärvsarbetande. Tidigare statistik som har publicerats om miljösektorn har reviderats och hela tidsserien har uppdaterats.
Statistiken om miljösektorn är uppbyggd utifrån en mikrodatabas med företag och arbetsställen som producerar miljövänliga varor och tjänster. Statistiken utgår ifrån Eurostats manual över miljösektorn där det också finns definitioner på vilka ekonomiska aktiviteter som ingår i miljösektorn. Exempel på ekonomiska aktiviteter som ingår är produktion av förnybar energi, avfallshantering, miljökonsulter och ekologiskt jordbruk. Exempel på aktiviteter som inte ingår är partihandel av avfallsprodukter, kärnkraft och kollektivtrafik.
För att läsa mer om definitioner och avgränsningar, se Eurostats handbok:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering av miljösektorn fram till 2017 kommer att ske under 2019.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.