Miljösektorn 2022
Fortsatt tillväxt för miljösektorn 2022 (korrigerad 2024-11-11)
Statistiknyhet från SCB 2024-10-17 8.00
Miljösektorn utgör 3,9 procent av Sveriges BNP och ökade 2022 med 3,6 % jämfört med året innan. Ökningen kommer främst från byggsektorn men också från tillverkning av maskiner och petroleum- och stenkolsprodukter samt kemi- och läkemedelsindustri. Produktionen av miljövänliga varor och tjänster sysselsätter drygt 169 000 personer, varav 80 procent är män.
Statistiken om miljösektorn beskriver den del av Sveriges ekonomi som producerar miljövänliga varor och tjänster. I miljösektorn ingår produktion av miljöskyddande varor och tjänster samt aktiviteter som är inriktade på en hållbar resurshantering.
Den ökning av miljösektorns förädlingsvärde som kommer från branscherna inom petroleum- och stenkolsprodukter samt kemi- och läkemedelsindustri (SNI C19-C21) kan till stora delar härledas till biodrivmedelsproduktion. Miljösektorns förädlingsvärde uppgick 2022 till 226 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,9 procent av Sveriges totala BNP. Det kan jämföras med tidsseriens början år 2003 där miljösektorns andel utgjorde 2,5 procent. Det område som har störst bäring på förädlingsvärde och produktionsvärde är energibranschen och energibesparande åtgärder. Där har byggbranschens byggnationer av passiva hus en stor påverkan.
– Den nationella ekonomiska utvecklingen under perioden 2021 till 2022 visar på en högre tillväxt än utvecklingen i miljösektorn, säger Max Jonsson på SCB.
Produktionen av miljövänliga varor och tjänster, mätt som produktionsvärde, ökade år 2022 och uppgick till 665 miljarder kronor i löpande priser. Mellan 2013 och 2022 ökade produktionsvärdet i miljösektorn med 341 miljarder kronor, mycket på grund av en stark utveckling i bland annat bygg- och energibranschen. Sedan 2003 har produktionsvärdet i miljösektorn mer än tredubblats i löpande priser.
Källa: SCB, miljöräkenskaperna och nationalräkenskaperna.
Byggbranschen bidrar mest till produktionen
Statistiken om miljösektorn finns också uppdelad per näringsgren (SNI 2007). De branscher som bidrar mest till miljösektorns produktions- och förädlingsvärde samt sysselsättning år 2022 är bygg- och energibranschen samt branscher inom avlopp, avfall och sanering. Inom byggbranschen inkluderas byggande av nära noll-energihus efter riktlinjer från den europeiska statistikbyrån Eurostat. Även skogsföretag utgör en stor del av miljösektorn.
Vad gäller arbetskraften inom miljösektorn återfinns den främst inom byggsektorn (55 %). Statistiken om miljösektorn estimerar också exporten av varor och tjänster från miljöföretagen, vilken domineras av tillverkningsindustrin (51 %).
Källa: SCB, miljöräkenskaperna.
Miljösektorns andel av ekonomin är störst i Jämtland
Statistiken om miljösektorn finns också redovisad per region. Storstadsregionerna bidrar generellt mest till de totala förädlingsvärdena, produktionsvärdena och antalet sysselsatta. Men när förädlingsvärdet i miljösektorn per län sätts i relation till respektive bruttoregionprodukt (BRP) är andelen dock lägst i storstadsregionerna. Landets största andelar finns i Jämtland, Dalarna, Kronoberg och Västernorrland.
Källa: SCB, miljöräkenskaperna och nationalräkenskaperna.
Definitioner och förklaringar
Miljöräkenskaperna är uppbyggt med nationalräkenskaperna som grund och redovisar miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Det är en FN-baserad statistisk standard som ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användningen av branscher som redovisas enligt klassifikationen för svensk näringsgrensindelning (SNI).
SCB:s Miljöräkenskaper
Statistiken om miljösektorn ingår som en del i miljöräkenskapernas ramverk och sedan 2017 är det obligatoriskt för EU:s medlemsländer att årligen rapportera statistiken till Eurostat. SCB har dock publicerat statistik om den svenska miljösektorn sedan år 2003. I samband med publiceringen 2018 omarbetades statistiken för att bättre följa nya riktlinjer, och för att närmare integreras med nationalräkenskaperna. Därmed möjliggörs också djupare nationella och internationella jämförelser, som exempelvis miljösektorns bidrag till den svenska ekonomin. Förutom nationalräkenskaperna används också indata från statistiken om företagens ekonomi (FEK) för att beskriva nettoomsättning, från BAS (Befolkningens arbetsmarknadsstatus) för att beskriva förvärvsarbetande och från utrikeshandelsstatistiken för att beskriva exporten.
Statistiken om miljösektorn är uppbyggd utifrån en mikrodatabas med företag och arbetsställen som producerar miljövänliga varor och tjänster. För branscherna A01 (jordbruk), A02 (skogsbranschen) och F41-43 (byggbranschen) utgår statistiken från modellberäkningar. För jordbruk baseras statistiken på arealen ekologiska jordbruk och för skogsbruksföretagen baseras statistiken på certifierade skogsbruk. Gällande byggverksamhet baseras statistiken om miljösektorn på nära noll-energibyggnader.
Statistiken utgår från Eurostats manual över miljösektorn, där det finns definitioner på vilka ekonomiska aktiviteter som ska ingå. Exempel på ekonomiska aktiviteter som ingår är produktion av förnybar energi, avloppsrening, avfallshantering, sanering, miljökonsulter och ekologiskt jordbruk. Exempel på aktiviteter som inte ingår är partihandel av avfallsprodukter, kärnkraft och kollektivtrafik.
För att läsa mer om definitioner och avgränsningar, se Eurostats handbok:
Nästa publiceringstillfälle
Publicering av miljösektorn fram till referensår 2023 kommer att ske under hösten 2025.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.