Miljöräkenskaper - Utsläpp till luft 2023
Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi minskade med 1,5 procent 2023
Statistiknyhet från SCB 2025-03-27 8.00
Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi uppgick till 49 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023, vilket motsvarar en minskning på 1,5 procent jämfört med 2022. Utsläppsminskningarna syns främst i energisektorn, stål- och metallindustrin och i den privata konsumtionen, där bilkörning stod för en majoritet av utsläppen. Under samma period minskade BNP med 0,1 procent, vilket medför att växthusgasintensiteten i ekonomin minskade med 1,4 procent under 2023.
Växthusgasutsläppen från svensk ekonomi uppgick år 2023 till 49 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning på 1,5 procent jämfört med 2022, vilket motsvarar 1,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Mellan 2008 och 2023 har växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi totalt minskat med 28 procent. Under samma period har BNP i fasta priser vuxit med 29 procent, vilket medfört att växthusgasintensiteten i ekonomin har minskat med 44 procent sedan tidsseriens början. Utsläppen av växthusgaser följde den ekonomiska utvecklingen mellan år 2008 och 2010, men efterföljande år visar generellt på minskande utsläpp samtidigt som ekonomin växer, vilket leder till en minskning av växthusgasintensiteten.
*BNP i fasta priser (2023) är preliminär gällande år 2023. Källa: SCB, Miljöräkenskaperna och Nationalräkenskaperna
Utsläppen minskade i flertalet av branscherna
Växthusgasutsläppen år 2023 minskade främst inom energisektorn (-6 procent), byggverksamhet (-5 procent) samt för utvinning av mineral (-3 procent). Även den privata konsumtionen, där bilkörning står för en majoritet av utsläppen, minskade sina utsläpp med 2 procent år 2023 jämfört med 2022.
De tydligaste utsläppsökningarna år 2023 kommer från massa och pappersindustrin, som ökade sina utsläpp med 17 procent, samt transportindustrin som ökade sina utsläpp med 4 procent till följd av flygbolagens ökning i utsläpp med 14 procent. Flygbolagens utsläppsökning, vilken i absoluta tal är den största, ledde till att utsläppsnivån för flygbranschen år 2023 var högre än innan pandemin. Coronapandemin påverkade kraftigt flygbranschens utsläpp, där en utsläppsminskning på över 60 % kunde konstateras under pandemins första år 2020 jämfört med året innan.
För flertalet övriga branschgrupper minskade utsläppen 2023, vilket bidrar till den totala utsläppsminskningen av växthusgaser i svensk ekonomi.
Källa: SCB miljöräkenskaper
Biogena utsläpp minskade 2023
Utsläpp från användning av biogena bränslen såsom trä, biogas och biogent avfall ger upphov till biogena koldioxidutsläpp. Statistiken om dessa utsläpp publiceras som en del av lufträkenskaper. Enligt internationella regelverk och Sveriges klimatmål ingår inte dessa utsläpp i växthusgasutsläpp utan rapporteras som en separat tidsserie.
År 2023 uppgick utsläppen av koldioxid från biogena bränslen till 53 miljoner ton, vilket motsvarar en minskning på 1,5 procent jämfört med föregående år. Biogena koldioxidutsläpp sker främst i energibranschen och tillverkningsindustrin där mycket stationär förbränning sker. Sedan år 2008, som är första året i en jämförbar tidsserie, har de totala biogena koldioxidutsläppen ökat med 25 procent. Under 2023 var det energisektorn och pappersindustrierna som bidrog mest till den totala minskningen av biogena utsläpp, medan stål- och metallindustrin, livsmedelsindustrin och flygbolagen samtidigt stod för de största utsläppsökningarna.
Energi- och tillverkningsindustrin står generellt för merparten av Sveriges biogena koldioxidutsläpp. I branscher där utsläppen främst är transportrelaterade, såsom inom utvinning av mineral, byggverksamhet och transportindustri, är de biogena utsläppen förhållandevis små.
Källa: SCB miljöräkenskaper
Analysverktyg för miljöekonomiska data
Miljöräkenskapernas statistik finns tillgängligt via analysverktyget på webben. Där hittar du miljöräkenskapernas data, ekonomiska data och bland annat utsläppsstatistiken ur både ett produktions- och konsumtionsperspektiv. Dessa data kan analyseras vidare tillsammans med miljöekonomiska styrmedel. Vidare kan man i verktyget bland annat ta fram egna nyckeltal, jämföra miljöpåverkan mellan branscher och studera sambandet mellan efterfrågan i ekonomin, energianvändning och utsläpp av olika ämnen. Verktyget finns på miljöräkenskapernas hemsida (www.scb.se/mi1301) och uppdateras en gång per år.
Definitioner och förklaringar
Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.
Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den ekonomiska aktören bakom utsläppen, inklusive hushållens direkta utsläpp (dvs. förbränning av fossilbränsle, uppvärmning och övriga direkta utsläpp). Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.
Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft redovisar territoriella utsläpp, dvs de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Sektorsindelningarna utgår från typ av utsläpp istället för bransch. Utsläpp och upptag från markanvändning ingår medan utsläpp från internationella transporter redovisas separat. Se Klimatomställning (naturvardsverket.se)
Skillnaden mellan Naturvårdsverkets territoriella perspektiv och miljöräkenskapernas produktionsperspektiv är att det senare exkluderar utsläpp som orsakas av utländska företag inom Sveriges gränser, men adderar utsläppen som orsakas av svenska företag utomlands.
Att justera datakällor framtagna med ett territoriellt perspektiv till miljöräkenskapernas produktionsperspektiv om ekonomisk residens kallas för en residensjustering.
Växthusgaser i termer av koldioxidekvivalenter beräknas som ett aggregat av CO2 (fossil), CH4, N2O, HFC, PFC och SF6. De omvandlingsfaktorer (Greenhouse Warming Potential, GWP) som används för att beräkna koldioxidekvivalenter är samma faktorer som används inom rapporteringen till UNFCCC[1].
Revideringar
Sedan föregående publicering har ett antal revideringar skett.
- Revideringar till följd av indata sker kontinuerligt och har skett även detta år.
- Flertalet nya emissionsfaktorer till följd av revideringar i IPCC-rapporteringen, speciellt för partiklar.
- Ny beräkning av utsläpp för avfall införs för hela tidsperioden. Fördelningen mellan fossilt och bio har skett från 2022.
Mer information om dessa uppdateringar finns på miljöräkenskapernas hemsida www.scb.se/mi1301 under rubriken Dokumentation.
[1] IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the
Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, 151 pp, AR5 Synthesis Report - Climate Change 2014.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering avseende utsläpp till luft per kvartal till och med fjärde kvartalet 2024 sker i maj 2025. Då publiceras också preliminär statistik för helåret 2024.
Nästa publicering avseende utsläpp till luft per år till och med 2024 sker under våren 2026.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange källa.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.