Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft tredje kvartalet 2024

Utsläppen från den svenska ekonomin ökade under tredje kvartalet 2024

Statistiknyhet från SCB 2025-01-30 8.00

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin ökade med 6,4 procent under tredje kvartalet 2024 jämfört med samma kvartal 2023. Utsläppen ökade framför allt från privat konsumtion, byggbranschen och transportbranschen. Sektorerna följer samma trend som de senaste två kvartalen. För privat konsumtion var utsläppen de högsta sedan 2021.

- Tredje kvartalet 2024 har de högsta utsläppen för ett tredjekvartal sedan 2021. Jämfört med tredje kvartalet 2023 har utsläppen ökat med 6,4 procent, säger Nils Brown, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper.

Kvartalsstatistiken från SCB:s miljöräkenskaper redovisar preliminära produktionsutsläpp till luft per bransch från Sveriges ekonomi, där också hushållen ingår.

Tredje kvartalet 2024 uppgår totala växthusgasutsläpp till 12,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter från den svenska ekonomin. Samma kvartal 2023 var de totala växthusgasutsläppen 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Växthusgasintensiteten, det vill säga växthusgasutsläppen räknat per producerad krona i ekonomin, ökade under tredje kvartalet 2024 med 5,2 procent . BNP ökade med 1 procent mellan tredje kvartalet 2023 och tredje kvartalet 2024.

Utsläppsökningarna kan i stor utsträckning kopplas till ökade leveranser av fossil diesel i förhållande till den totala dieselanvändningen vilket har visats av månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik . Den första januari 2024 förändrades reduktionsplikten (andel biodrivmedel) från 30,5 procent till 6 procent för diesel och från 7,8 procent till 6 procent för bensin.

Utveckling för tredje kvartalet 2024 i korthet

Procenttalen är i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år, om inget annat anges. Växthusgasutsläppen mäts i koldioxidekvivalenter.

• Utsläppen från den svenska ekonomin ökade med 6,4 procent tredje kvartalet 2024 och uppgick till 12,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
• Av totalt 36 redovisade branscher ökade utsläppen i 33.
• Utsläpp från byggbranschen ökade med 35 procent vilket motsvarar 155 kiloton, framför allt på grund av ökad användning av fossil diesel.
• Utsläppen från privat konsumtion ökade med 14 procent, en ökning med 263 kiloton.
• Utsläppen från transportbranschen ökad med 128 kiloton vilket ger en ökning på 7 procent.
• Utsläppen ökade mest från två branschaggregat från tillverkningsindustrin: livsmedel, drycker och tobak ökade med 42 procent vilket motsvarar 48 kiloton samt tillverkning av möbler; övrig tillverkning; reparation och installation av maskiner och apparater ökade 40 procent vilket motsvarar 10 kiloton.
• De största utsläppsökningarna syns i de branscher där man använder mycket diesel.
• För branscherna inom el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall minskade utsläppen med 16 procent vilket motsvarar 195 kiloton. En av orsakerna till minskningen är tekniska produktionsproblem i anläggningar.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP i marknadspris och fasta priser referensår 2023, 2008k1-2024k3, Index 2008k1=100

Diagram: Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP i marknadspris och fasta priser referensår 2023, 2008k1-2024k3, Index 2008k1=100

Utsläpp av växthusgaser och preliminära förädlingsvärden, aggregerade branscher SNI 2007, ej säsongsrensat. Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr, fasta priser 2023
Aggregerade branscher SNI 2007 Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
  2024K3 Förändring jämfört med samma kvartal 2023 2024K3 Förändring jämfört med 2023K3
Jordbruk, skogsbruk och fiske 2 104 113 5,7% 14 152 ‑104 ‑0,7%
Utvinning av mineral 215 15 7,7% 8 321 ‑2 077 ‑20,0%
Tillverkningsindustri 3 306 96 3,0% 195 611 ‑2 702 ‑1,4%
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall 1 046 ‑195 ‑15,7% 29 618 ‑1 197 ‑3,9%
Byggverksamhet 596 155 35,1% 85 649 3 308 4,0%
Transportbranschen 1 860 128 7,4% 39 094 ‑3 947 ‑9,2%
Övriga tjänster 874 154 21,4% 664 772 13 398 2,1%
Offentlig sektor 100 14 16,1% 248 457 9 128 3,8%
Hushåll och ideella organisationer[1] 2 178 263 13,8% 15 970 ‑152 ‑0,9%
Totala ekonomin[2] 12 279 743 6,4% 1 459 649 17 388 1,2%

[1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde. Motsvarar utsläppen från privat konsumtion.[2] BNP från produktionssidan, faktiska värden (ej kalenderkorrigerat), publicerad 2024-11-29. Källa: SCB

Utveckling av växthusgasutsläpp och förädlingsvärde i procent, procentuell förändring kvartal tre 2024 jämfört med samma kvartal föregående år

Diagram: Utveckling av växthusgasutsläpp och förädlingsvärde i procent, procentuell förändring kvartal tre 2024 jämfört med samma kvartal föregående år

 

Definitioner och förklaringar

Vad visar kvartalsstatistiken?

Kvartalsstatistiken från SCB:s miljöräkenskaper redovisar produktionsbaserade utsläpp till luft per bransch från Sveriges ekonomi, där också hushållen ingår. Produktionsbaserade utsläpp omfattar svenska ekonomiska aktörers utsläpp av växthusgaser och skiljer sig i det avseendet från de så kallade territoriella utsläppen, som i stället utgår från nationella gränser och är den statistik som används för att följa upp klimatmålen inom FN, EU och nationellt.

Mer om olika sätt att beräkna klimatutsläpp: Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp (naturvardsverket.se)

För transportbranschen inkluderas utsläpp som uppstår från transportbolag med ekonomisk hemvist i Sverige, oberoende var i världen dessa utsläpp uppstår. Utsläpp från utländska t.ex. flygbolag som flyger till, från eller inom Sverige inkluderas inte.

Vid jämförelser mellan kvartal bör läsaren vara uppmärksam på en viss säsongsvis variation mellan kvartalen. T.ex. sker större utsläpp från branschen El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall under årets kalla månader, medan privat konsumtion av diesel och bensin är större under årets varmare månader.

Växthusgaser - koldioxidekvivalenter beräknas som ett aggregat av CO2 (fossil), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6. De omvandlingsfaktorer (Greenhouse Warming Potential, GWP) som används för att beräkna koldioxidekvivalenter är samma som används för rapportering till UNFCCC [1].

[1] IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, 151 pp, AR5 Synthesis Report - Climate Change 2014 (ipcc.ch)

Mer information om hur utsläppen beräknas finns på Miljöräkenskaper under rubriken Dokumentation.

Revideringar

Hela tidsserien är framtagen med uppdaterade indata. Detta gör att utsläppsvärdena som redovisas i denna publicering kan skilja sig åt från utsläppsvärdena som presenteras i föregående publiceringar.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft fjärde kvartalet 2024 sker i maj 2025. 

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Nils Brown

Telefon
010-479 40 26
E-post
nils.brown@scb.se