Finansräkenskaperna fjärde kvartalet 2024
Högt sparande för hushållen 2024
Statistiknyhet från SCB 2025-03-20 8.00
Hushållens likvida sparande för helåret uppmättes till 268 miljarder kronor, vilket i tidsserien endast överträffas av årssparandet för 2023.
- Vi såg ett fortsatt högt sparande för hushållen under det fjärde kvartalet vilket gör att det likvida sparandet för helåret 2024 liksom det för 2023, var mycket högt ur ett historiskt perspektiv. Noterbart är att den låga nettoupptagningen av lån för hushållen är den främsta anledningen till det höga likvida sparandet under dessa år, säger Emil Hermansson, nationalekonom på finansräkenskaperna.
Hushållens likvida sparande, det vill säga deras nettotransaktioner i finansiella likvida tillgångar minus nettoupptagning av lån, uppgick under det fjärde kvartalet 2024 till 32 miljarder. Detta är en ökning av det likvida sparandet med 26 miljarder jämfört med föregående kvartal och 11 miljarder jämfört med motsvarande kvartal 2023. Hushållens nettoköp av investeringsfonder uppgick under fjärde kvartalet 2024 till 19 miljarder kronor. Under fjärde kvartalet hade hushållen nettouttag från bankkonton på 4 miljarder kronor. Hushållens nettoupptagning av lån, det vill säga nytagna lån minus amorteringar uppgick till 28 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6 miljarder jämfört med föregående kvartal och 27 miljarder jämfört med motsvarande kvartal 2023.
Svenskarnas månadssparande i fonder uppgick till drygt 1000 kronor per person
Den genomsnittliga svenskens likvida sparande var något lägre under 2024 jämfört med 2023. Under 2024 var det genomsnittliga sparandet 2113 kr per person och månad. Motsvarande siffra för 2023 var 2185 kr.
Däremot är det flera sparformer som ökat bland hushållen under 2024 jämfört med föregående år. För helåret 2024 sparade hushållen 138 miljarder i investeringsfonder, vilket är en ökning med 27 miljarder jämfört med 2023. Det ger den genomsnittliga svensken ett sparande på drygt 1000 kr per månad i investeringsfonder under 2024. Motsvarande siffra för 2023 var drygt 800 kr.
Icke-finansiella bolags finansiering
Under det fjärde kvartalet 2024 var värdet för icke-finansiella bolags finansiering via lån, det vill säga nytagna lån minus amortering, hos monetära finansinstitut -29 miljarder kronor. Det är en nedgång med 19 miljarder jämfört med föregående kvartal och en uppgång från motsvarande kvartal föregående år med 50 miljarder.
Finansieringen genom räntebärande värdepapper, alltså genom nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick till -1 miljard kronor. Det är ingen skillnad jämfört med föregående kvartal, men 14 miljarder kronor högre än motsvarande kvartal året innan.
De totala lånen hos monetära finansinstitut uppgick vid utgången av kvartalet till 2 828 miljarder kronor. Värdet på emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 488 miljarder kronor.
Revideringar
I samband med publiceringen av finansräkenskaperna för fjärde kvartalet 2024 har revideringar gjorts tillbaka till 2020 i syfte att förbättra statistiken där nya uppgifter blivit tillgängliga. Revideringarna påverkar både tidsserierna för år och kvartal.
Sektor utlandet har reviderats tillbaka till 2021 med nya uppgifter från Betalningsbalansen.
Definitioner och förklaringar
I statistiknyheten refereras det till det likvida sparandet för hushållen. Det beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Se finansräkenskapernas kvalitetsdeklaration, avsnitt variabler 1.2.2, för mer information.
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder. I de reala sektorräkenskaperna, som liksom finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.
I finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i finansräkenskaperna är inte konsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av finansräkenskaperna publiceras även nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet publiceras 2025-06-19 kl. 08.00.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.