Finansräkenskaperna tredje kvartalet 2024
Hushållen minskade sitt sparande på bankkonto
Statistiknyhet från SCB 2024-12-19 8.00
Hushållens likvida sparande var lågt under tredje kvartalet 2024 och utmärktes av sparande i fonder, nettouttag från bankkonton och en nettoupplåning på samma nivå som föregående kvartal.
Hushållens likvida sparande, det vill säga deras transaktioner i finansiella likvida tillgångar minus skulder, uppgick under det tredje kvartalet 2024 till 6 miljarder kronor. Hushållens likvida sparande har ett tydligt säsongsmönster och brukar vara lägre under tredje kvartalet. Under tredje kvartalet 2024 sparande hushållen 13 miljarder kronor i fonder och hade nettouttag från bankkonton på 14 miljarder kronor. Nettoupplåningen, det vill säga nytagna lån minus amorteringar uppgick till 21 miljarder kronor. Det är en minskning med 2 miljarder jämfört med föregående kvartal, men en ökning med 11 miljarder jämfört med motsvarande kvartal 2023.
Hushållen tar av sin buffert
I diagrammet nedan kan man se att hushållens reallöner har varit pressade av inflationen under 2022 och 2023, vilket även har satt tydliga spår i sparandet. Förändringen i det likvida sparandet på årsbasis, det vill säga skillnaden mellan det likvida sparandet ett givet kvartal och motsvarande kvartal året innan, var negativ i inledningsfasen av den stigande inflationen, vilket inte är oväntat då kostnaderna ökar utan motsvarande ökning av inkomsterna.
”Vi ser en tydlig sparande-impuls från hushållen andra halvan av 2022 och in i 2023, förmodligen eftersom många då börjar att planera för en längre period av hög inflation.”
-Jonas Hallberg, Finansräkenskaperna
Man kan i diagrammet också tydligt se det höga sparandet under pandemin. Det berodde förmodligen på att många av hushållens önskade konsumtionsmöjligheter, som restaurangbesök och resor, blev otillgängliga samtidigt som inkomsterna förblev relativt stabila. En stor del av detta sparande låg kvar på bankkonton istället för att användas till konsumtion eller investeringar.
”Efter pandemins slut har hushållen vid flera tillfällen haft nettouttag på sina bankkonto, vilket tidigare varit ovanligt. En fråga som uppstått är hur stora reserver hushållen egentligen har? Tittar vi historiskt på hushållens tillgångar på bankkonto har de ökat på ett förutsägbart sätt från 2010 tills början av pandemin. Under pandemin sparade hushållen mer på bankonto än tidigare och byggde upp en buffert som de nu under en period ser ut att ha använt sig av.”
-Jonas Hallberg, Finansräkenskaperna
Icke-finansiella bolags finansiering
Under det tredje kvartalet 2024 var värdet för icke-finansiella bolags finansiering via lån, det vill säga nytagna lån minus amortering, hos monetära finansinstitut -10 miljarder kronor. Det är en nedgång med 16 miljarder jämfört med föregående kvartal och en nedgång från motsvarande kvartal föregående år med 3 miljarder.
Finansieringen genom räntebärande värdepapper, alltså genom nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick till -5 miljarder kronor. Det är 5 miljarder kronor högre än föregående kvartal och 39 miljarder kronor lägre än motsvarande kvartal året innan.
De totala lånen hos monetära finansinstitut uppgick vid utgången av kvartalet till 2 871 miljarder kronor. Värdet på emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 468 miljarder kronor.
Revideringar
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna för tredje kvartalet 2024 har revideringar gjorts tillbaka till 2020 i syfte att förbättra statistiken där nya uppgifter blivit tillgängliga. Revideringarna påverkar både tidsserierna för år och kvartal. Sektor utlandet har reviderats tillbaka till 2021 med nya uppgifter från Betalningsbalansen där utfall för årsenkäten för direktinvesteringar har resulterat i revideringar i finansiella transaktioner och ställningsvärden. Det är framför allt större revideringar på de finansiella instrumenten onoterade aktier, koncernlån och derivat.
Definitioner och förklaringar
I statistiknyheten refereras det till det likvida sparandet för hushållen. Det beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Se Finansräkenskapernas kvalitetsdeklaration, avsnitt variabler 1.2.2, för mer information.
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.
I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är inte konsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet publiceras 2025-03-20 kl. 08.00.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.