Det likvida sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.

I Sparbarometern är det likvida sparandet ett centralt mått för hushållens sparande i finansiella tillgångar eftersom det speglar hushållens finansiella beslut på kort sikt. I det likvida sparandet ingår sedlar och mynt, inlåning, obligationer, direktägda aktier, fondandelar, privat försäkringssparande och övriga finansiella tillgångar. Utöver detta ingår även bostadsrättsandelar och fritidshus i utlandet. Dessa instrument betraktas vanligtvis inte som likvida men ingår för att det ska vara möjligt att kunna dra av skulderna från sparandet.

I hushållens totala lån ingår, utöver lån i bank och bostadsinstitut, även studielån och övriga lån (vilket är lån till finansiella företag som inte klassificeras som bank eller bostadsinstitut). Hushållens nettoupplåning beräknas som differensen mellan nytagna lån och amorteringar.

Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Information om hushållens totala tillgångar i bostäder finns i publikationen Nationalförmögenheten.

Elstödet påverkar det likvida sparandet när utbetalningen sker, men det påverkar det finansiella sparandet när beslutet om elstöd tas. Det innebär att elstöd-1 påverkar det likvida sparandet med 17 miljarder under första kvartalet 2023. Men det har ingen påverkan på det totala finansiella sparandet. Elstöd-2 som det fattades beslut om i mars påverkar det totala finansiella sparandet med 9,6 miljarder kronor. Men påverkar det likvida sparandet först när det betalas ut vilket inte skett under 2023kv1.

I Sparbarometern publiceras inga större revideringar eller metodförändringar. Dessa publiceras istället i Finansräkenskaperna där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras. Däremot kan mindre revideringar ske till följd av till exempel reviderad primärstatistik.

I samband med publiceringen av Sparbarometern för första kvartalet 2023 uppdateras tidsserien från och med första kvartalet 2017 med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas publicering den 16e mars 2023.

Utförligare beskrivningar av större revideringar beskrivs i Statistiknyheten för Finansräkenskaperna:

Finansräkenskaper, kvartal och år

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och Nationella Balansräkningar (pdf)

Statistikdatabasen:

Balansräkningar (ENS2010), utgående balans, netto, löpande priser i mnkr efter institutionell sektor och tillgångsslag. År 1980 - 2022