Till innehåll på sidan

Hälsoräkenskaper 2019

Hälso- och sjukvårdens andel av BNP var 10,9 procent 2019

Statistiknyhet från SCB 2021-03-31 9.30

Hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten, BNP, var 10,9 procent år 2019. Det visar beräkningar av Hälsoräkenskaperna. De offentliga myndigheterna finansierade 85 procent av de totala utgifterna, medan hushållen genom patientavgifter och andra avgifter stod för 14 procent.

Data finns endast tillgängligt i löpande priser vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling för dessa.

De sex åren före 2019 varierade hälso- och sjukvårdens andel av BNP mellan 10,8 och 10,9 procent. I ett något längre tidsperspektiv har den ökat. År 2011 var andelen 10,4 procent.

Totalt ökade utgifterna för hälso- och sjukvård under 2019 med 3,9 procent jämfört med föregående år. Inom den botande och rehabiliterande vården ökade utgifterna för övrig specialiserad öppenvård med 5,9 procent jämfört med föregående år. Utgifterna för slutenvården ökade med 3,4 procent.

Utgifterna för receptförskrivna mediciner fortsätter att öka medan utgifterna för receptfria mediciner minskar. Ökningen för de receptförskrivna medicinerna uppgick till 2,5 procent mellan 2018 och 2019. Under samma period minskade utgifterna för receptfria mediciner med 2,0 procent.

Offentlig förvaltning ökade totalt sett sina utgifter för hälso- och sjukvård med 4,0 procent, medan hushållen ökade sina utgifter med 3,3 procent jämfört med 2018. Den övriga hälso- och sjukvården som finansieras via privata sjukvårdsförsäkringar, hushållens icke vinstdrivande organisationer samt företag, står för drygt 1 procent av de totala utgifterna. Inom den gruppen ökade den vård som finansierades av privata sjukvårdsförsäkringar med 5,1 procent.

Utgifterna för hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning ökade med 3,4 procent jämfört med året innan. Den del som steg mest inom detta område var utgifterna för omvårdnadstjänster till personer som bor hemma.

Hälso- och sjukvårdens huvudområden

Hälso- och sjukvårdens utgifter kan, grovt sett, delas in i sju huvudområden. Över hälften av alla utgifter går till den botande och rehabiliterande vården. En fjärdedel av vården avser hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning. I de utgifterna ingår även omvårdnadsutgifter. Den tredje största utgiften är läkemedelsutgifter till öppenvårdspatienter, vilket omfattar både receptbelagda och receptfria läkemedel. Hushållen betalar ungefär hälften av de totala läkemedelsutgifterna.

Hälso- och sjukvårdens utgifter fördelade på ändamål år 2019

Diagram

Hälso- och sjukvårdens största finansiärer är offentliga myndigheter, som år 2019 stod för 85 procent av de totala utgifterna. Även hushållen stod för en stor del, utgiftsandelen uppgick till 14 procent. Jämfört med 2018 är andelarna i stort sett oförändrade. Bland de övriga finansiärerna, som tillsammans står för drygt 1 procent, fanns företag, privata sjukvårdsförsäkringar samt hushållens icke vinstdrivande organisationer.

Definitioner och förklaringar

Hälsoräkenskaperna grundas på Nationalräkenskapernas begrepp. Basen för beräkningarna utgörs till stor del av den offentliga förvaltningens konsumtions- och investeringsutgifter för hälso- och sjukvård. Dessutom ingår hushållens konsumtion av hälso- och sjukvård, som utgörs bland annat av patientavgifter samt utgifter för läkemedel, både receptbelagda och receptfria. Samtliga hälso- och sjukvårdsutgifter redovisas utifrån dess ändamål, finansiär och producent. Data finns endast tillgängliga i löpande priser, vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser. Data för år 2019 är att betrakta som preliminära.

Statistiska centralbyrån har beräknat och redovisat Hälsoräkenskaper sedan 2008. Beräkningarna sker i enlighet med manualen A System of Health Accounts 2011 (SHA 2011), vilken är gemensam för OECD, Eurostat och WHO.

Data redovisas för åren 2001–2019, dock är inte perioden 2001–2010 helt jämförbar med åren 2011–2019, vilket innebär att tidsserien innehåller ett tidsseriebrott. Tidsseriebrottet avser området hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

Med omvårdnadsutgifter, även benämnda ADL-utgifter, menas personliga omvårdnadstjänster som exempelvis hjälp med att äta, påklädning samt personlig hygien.

I maj 2020 publicerade Nationalräkenskaperna uppdaterade tidsserier för 1993-2018 till följd av att Nationalräkenskaperna genomgått en mindre översyn. Uppdateringarna påverkar statistiken över hälso- och sjukvård för hela tidsserien, varför samtliga år i och med denna publicering revideras.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet i serien publiceras under 2022.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaperna

E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Fredrik Nilsson

Telefon
010-479 65 07
E-post
fredrik.nilsson@scb.se